Bild som illustrerar Dataregistrerare

Dataregistrerare

35 600 kr

Övriga kontorsassistenter och sekreterare

27 100 - 54 200 kr / månaden

Kvinnor tjänar 99% av vad män gör.

Administration, ekonomi

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Dataregistrerare

Snittlön 35 600 kr
Män 35 900 kr
Kvinnor 35 500 kr

Vad gör en Dataregistrerare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En Dataregistrerare arbetar huvudsakligen med att registrera, bearbeta och kvalitetssäkra information i digitala system. Arbetsuppgifterna omfattar ofta inmatning av stora mängder data, kontroll av uppgifters riktighet samt uppdatering av register och databaser. Arbetet sker vanligtvis i kontorsmiljö, antingen på företag, myndigheter eller inom offentlig sektor, där noggrannhet och effektivitet är avgörande. Dataregistrerare samarbetar ofta med andra administratörer och har ibland kontakt med både interna och externa parter för att säkerställa att informationen är korrekt och aktuell.

Löneutveckling över tid

Yrket Dataregistrerare har haft en stabil löneutveckling under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 33000 kr per månad, vilket ökade till 34 300 kr år 2023. Under 2024 har snittlönen fortsatt att stiga till 35 600 kr, vilket innebär en ökning med cirka 8% över treårsperioden. Denna löneökning kan kopplas till ett ökat behov av digital informationshantering och högre krav på datakvalitet, men även till generella lönejusteringar inom kontorsyrken. Trots automatisering och digitalisering har efterfrågan på noggranna dataregistrerare kvarstått, även om prognoser pekar på en viss minskning av behovet framöver.

Dataregistrerare lön – komplett översikt

  • Snittlön: 35 600 kr/mån
  • Lägsta lön: 27 100 kr/mån
  • Högsta lön: 54 200 kr/mån
  • Timlön: 214 kr/timme
  • Kvinnor: 35 500 kr/mån (99% av mäns lön)
  • Män: 35 900 kr/mån
  • Regionala skillnader: Mindre variationer, men högre löner förekommer i större städer och inom offentlig sektor

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som Dataregistrerare krävs i regel gymnasieutbildning med administrativ eller ekonomisk inriktning, men arbetsgivare kan även efterfråga erfarenhet av specifika datasystem. Vissa arbetsplatser erbjuder internutbildning eller introduktionsprogram. Självstudier och onlinekurser i administrativa program och databashantering kan vara meriterande. Det är viktigt att ha god datorvana, hög noggrannhet och förmåga att hantera monotona arbetsuppgifter under längre perioder.

  • Gymnasieutbildning: Administration eller ekonomi (3 år)
  • Internutbildning: Vanligt på större arbetsplatser
  • Kurser/certifieringar: Grundläggande IT- och systemutbildningar
  • Erfarenhet: Tidigare administrativt arbete är meriterande
  • Förkunskapskrav: God datorvana och noggrannhet

Många Dataregistrerare utvecklar med tiden ett exceptionellt öga för detaljer och blir oumbärliga när det gäller att upptäcka avvikelser i stora datamängder. Denna förmåga kan öppna dörrar till roller inom kvalitetssäkring och dataanalys, även utan formell utbildning inom dessa områden.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Dataregistrerare erbjuds ofta förmåner såsom friskvårdsbidrag, flextid, möjlighet till distansarbete, samt subventionerade luncher och pensionsavsättningar. Vissa arbetsgivare erbjuder även kompetensutveckling genom interna eller externa kurser. Trygghet i form av kollektivavtal, försäkringar och tjänstepension är vanligt förekommande inom både offentlig och privat sektor.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som Dataregistrerare är måttlig, med en nationell rekryteringssituation som bedöms vara i balans. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser förväntas dock efterfrågan minska på fem års sikt, vilket kan kopplas till ökad automatisering och digitalisering av administrativa processer. Yrket tillhör en bred yrkesgrupp där det idag finns 758 lediga jobb, men långsiktigt kan arbetsmarknaden bli mer konkurrensutsatt. Det ställs höga krav på noggrannhet och effektivitet, samtidigt som monotona arbetsuppgifter kan vara en utmaning för många. Förändrade arbetsmetoder och krav på teknisk kompetens innebär också att kontinuerlig kompetensutveckling blir allt viktigare.

Tips för dig som vill bli Dataregistrerare

För att lyckas som Dataregistrerare är det bra att vara noggrann, tålmodig och strukturerad redan från start. Att öva på att arbeta metodiskt och att snabbt kunna upptäcka fel i stora informationsmängder kan vara avgörande för att trivas och prestera i rollen. Det är även klokt att utveckla god datorvana, exempelvis genom självstudier eller kurser i relevanta program, eftersom digitala verktyg används dagligen. Förmåga att arbeta självständigt, men också samarbeta med kollegor, är viktigt då arbetsuppgifter ofta kräver samordning och kommunikation. Att visa initiativ genom att föreslå förbättringar i arbetsprocesser kan uppskattas av arbetsgivare och leda till nya möjligheter. Slutligen är det en fördel att vara stresstålig och kunna hantera perioder med hög arbetsbelastning utan att tumma på kvaliteten.

Nyckelfakta om Dataregistrerare

  • Utbildningsnivå: Gymnasieexamen (administration/ekonomi)
  • Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, ofta stillasittande
  • Arbetsform: Heltid, deltid och timanställning förekommer
  • Efterfrågan: Medelstor, men minskande på sikt
  • Specialkunskaper: Noggrannhet och god datorvana krävs

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en Dataregistrerare avancera till mer kvalificerade administrativa roller som registrator, arkivarie eller administrativ koordinator. Erfarenhet av datakvalitet och informationshantering öppnar även möjligheter inom dataanalys och kvalitetssäkring, särskilt för den som kompletterar med kurser inom IT eller statistik. Enligt Arbetsförmedlingen bedöms möjligheterna till arbete vara medelstora, men på fem års sikt förväntas efterfrågan minska, främst på grund av ökad automatisering. Trots detta finns det fortfarande goda möjligheter för den som är flexibel och villig att vidareutbilda sig. Rollen ger även erfarenheter som är värdefulla för liknande yrken inom administration, ekonomi och informationshantering.

Vanliga frågor om Dataregistrerare

  • Vad tjänar en Dataregistrerare?
    - Snittlönen för en Dataregistrerare är 35 600 kr per månad.
  • Hur ser löneskillnaderna ut mellan män och kvinnor?
    - Män tjänar i genomsnitt 35 900 kr och kvinnor 35 500 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 99% av männens lön.
  • Vilken utbildning krävs för att bli Dataregistrerare?
    - Vanligen krävs gymnasieexamen med administrativ eller ekonomisk inriktning samt god datorvana.
  • Finns det möjlighet till karriärutveckling?
    - Ja, med erfarenhet och vidareutbildning kan Dataregistrerare avancera till roller som registrator, koordinator eller dataanalytiker.
  • Hur ser arbetsmarknaden ut för Dataregistrerare?
    - Det finns för närvarande 758 lediga jobb inom yrkesgruppen, men efterfrågan förväntas minska på sikt.
  • Vilka förmåner är vanliga inom yrket?
    - Vanliga förmåner är friskvårdsbidrag, flextid, distansarbete och kollektivavtal.
  • Vad är högsta och lägsta lön för Dataregistrerare?
    - Högsta lön är 54 200 kr och lägsta lön är 27 100 kr per månad.

Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Dataregistrerare är 54200 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar inom den Offentlig sektorn och har en forskarutbildning. Den högsta lönen för en man inom samma yrke är 50600 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Dataregistrerare är 27100 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Statliga sektorn och har en Uppgifter saknas. Den lägsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 27300 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 27700 kr 28400 kr
25-34 98% 33000 kr 33500 kr
35-44 97% 35600 kr 36000 kr
45-54 95% 37200 kr 37500 kr
55-64 101% 36600 kr 36800 kr
65-68 87% 36500 kr 36800 kr
Snitt 99% 35200 kr 35600 kr
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.


Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Dataregistrerare har SSYK-koden 4119, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som kontorsassistent och sekreterare vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan minska jämfört med idag.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för kontorsassistenter och sekreterare kännetecknas av balans. På fem års sikt förväntas efterfrågan på kontorsassistenter och sekreterare minska jämfört med idag.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst
    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige
    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter