Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden växer men blir billigare – så påverkas statsfinanserna
Sveriges statsskuld ökade under 2025 med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor. Det motsvarar en skuldkvot på 19 procent av BNP, jämfört med 18 procent året innan. Trots den växande skulden minskade statens räntekostnader till 13 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 0,2 procent av BNP. Denna utveckling förklaras främst av att den svenska kronan stärktes under året, vilket sänkte kostnaden för den valutaexponerade delen av skulden.
Att statsskulden ökar beror på att staten gick med underskott för andra året i rad. För att finansiera underskottet ökade Riksgälden utbudet av statsobligationer och kortfristiga lån. Samtidigt var intresset för svenska statspapper fortsatt starkt, både bland svenska och utländska investerare. Detta har bidragit till att hålla nere statens räntekostnader trots ett större upplåningsbehov än tidigare år.
Kostnadsminskningen är inte enbart ett resultat av låga räntor eller effektiv upplåning. En betydande del förklaras av valutaförändringar. När kronan stärks blir det billigare för staten att betala ränta och återbetala lån i utländsk valuta. Om kronan däremot skulle försvagas framöver kan kostnaderna öka igen.
Den låga räntekostnaden innebär att statens utgifter för att betjäna skulden är små i relation till ekonomins storlek. Det kan på kort sikt ge visst budgetutrymme, men eftersom underskotten finansieras med ny upplåning ökar den totala skulden och därmed den långsiktiga kostnadsrisken. Skuldkvoten, alltså statsskuldens andel av BNP, fortsätter att stiga och utvecklingen behöver följas noga.
Riksgälden har fortsatt att hålla statsskuldens löptid inom riktvärdesintervallet 3,5–6 år. Det innebär att skulden inte behöver refinansieras alltför snabbt, vilket ger viss stabilitet i kostnadsutvecklingen. Riksgälden rapporterar också att likviditeten och förtroendet på marknaden för svenska statspapper är fortsatt högt, vilket är viktigt för att kunna låna till gynnsamma villkor även framöver.
Vad betyder utvecklingen för statsfinanser och skattebetalare?
För statsfinanserna innebär situationen både möjligheter och risker. Låga räntekostnader ger budgetutrymme och minskar trycket på att snabbt återställa balans i statens finanser. Samtidigt innebär den växande skulden att staten bygger upp ett större framtida åtagande. Om ränteläget eller valutakursen förändras kan kostnaderna öka relativt snabbt.
För skattebetalare och hushåll har den nuvarande situationen ingen omedelbar direkt effekt på skatter eller offentliga tjänster. Hur utvecklingen påverkar statsbudgeten på längre sikt beror på hur skuld, räntor och valuta utvecklas framöver.
Fortsatt att hålla koll på framöver
- Kronans utveckling – en försvagning kan snabbt öka statens räntekostnader.
- Statsbudgetens saldo – om underskotten fortsätter ökar trycket på framtida statsfinanser.
- Efterfrågan på statspapper – fortsatt stark efterfrågan är viktig för låga upplåningskostnader.
Eftersom rapporten avser 2025 och publicerades i februari 2026, saknas ännu officiell statistik för hela 2026. Det är därför viktigt att följa kommande månadsrapporter och prognoser för att se om trenden med låg kostnad trots växande skuld består.
Sveriges Statsskuld
