Statsskulden

Sveriges statsskuld ökar – nu över 1 221 miljarder kronor

Dagens statsskuld i siffror

Sveriges statsskuld uppgår idag till 1 221 746 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 1 221,7 miljarder kronor. Det innebär att statsskulden motsvarar 19,11 procent av landets BNP. Efter en tillfällig nedgång i början av året syns nu åter en ökning, både i kronor och som andel av BNP.

Drivkrafter och finansiering

Statsskulden påverkas av statens budgetsaldo – det vill säga skillnaden mellan inkomster och utgifter. Om staten går med underskott behöver den låna, främst genom att ge ut statsobligationer och statsskuldväxlar. Riksgälden ansvarar för att sköta statens upplåning och betalningar. När utgifterna ökar eller inkomsterna minskar, exempelvis vid lågkonjunktur eller stora satsningar, stiger ofta skulden.

Räntekostnad och löptid

Räntekostnaden på statsskulden påverkas av det allmänna ränteläget. När räntorna stiger blir det dyrare för staten att låna, vilket kan leda till ökade utgifter i statsbudgeten. Riksgälden försöker sprida ut skulden över olika löptider för att minska risken, men en växande skuld gör staten mer känslig för ränteförändringar.

Historisk kontext

• Statsskulden var som högst i förhållande till BNP på 1990-talet, med över 70 % av BNP kring 1995–1997.
• Idag är skuldkvoten (andel av BNP) betydligt lägre än för 10, 20 eller 30 år sedan.
• Statsskulden har ökat med nästan 180 miljarder kronor på två år (från april 2024 till mars 2026).
• Under pandemin 2020–2021 steg skulden, men sjönk sedan tillfälligt innan den åter ökat.
• På 1970-talet låg statsskulden på under 20 % av BNP, men växte snabbt under 1980- och 1990-talen.

Vad betyder det för hushåll och företag?

En högre statsskuld kan på sikt påverka ränteläget och hur mycket staten kan satsa på exempelvis välfärd eller investeringar. Om räntekostnaderna ökar tar de större plats i statsbudgeten, vilket kan påverka allt från skatter till offentliga tjänster. Samtidigt är Sveriges skuldnivå internationellt sett låg, vilket ger en viss trygghet för både hushåll och företag.

Utsikter

Hur statsskulden utvecklas framöver beror på ekonomin, ränteläget och politiska beslut. Om tillväxten tar fart och statens inkomster ökar kan skulden minska som andel av BNP, även om den i kronor räknat fortsätter att stiga. Omvänt kan nya utgiftsökningar eller ekonomisk nedgång leda till att skulden växer snabbare.

Vanliga frågor om statsskulden

• Vad är statsskulden?
  Statsskulden är summan av statens samlade lån, det vill säga hur mycket staten är skyldig långivare både i Sverige och utomlands.
• Vem ansvarar för att sköta statens lån?
  Riksgälden ansvarar för statens upplåning och att betalningarna sköts på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.
• Hur påverkar räntan statsskulden?
  När räntorna stiger blir det dyrare för staten att låna, vilket ökar räntekostnaderna och kan påverka statsbudgeten.
• Vad betyder statsskuldens andel av BNP?
  Det visar hur stor skulden är i förhållande till ekonomins storlek. En lägre andel innebär att skulden är mer hanterbar.
• Kan privatpersoner köpa statsobligationer?
  Ja, både privatpersoner och företag kan köpa statsobligationer via banker eller fondkommissionärer som handlar på uppdrag av Riksgälden.