Inflationen
- Artiklar
- Inflationen
Inflationen maj 2026 – KPIF ökar till 1,5 procent
Inflationen enligt KPIF steg till 1,5 procent i maj 2026, en tydlig uppgång jämfört med april. Den är fortsatt under Riksbankens mål på 2 procent. KPI-inflationen ligger betydligt lägre, vilket speglar skillnader i hur räntekostnader påverkar de två måtten.
Månadens siffror
KPIF-inflationen för maj 2026 uppgår till 1,5 procent, vilket är en ökning från 0,8 procent i april. KPI-inflationen för samma period är 0,8 procent. Skillnaden mellan KPIF och KPI beror främst på hur räntekostnader hanteras i respektive index: KPIF exkluderar direkta effekter av ränteförändringar, medan KPI inkluderar dem.
Efter en period av låg inflation syns nu en tydlig uppgång i KPIF för maj, även om nivån fortfarande är under inflationsmålet.
Vad betyder utfallet?
Den stigande inflationen innebär att priserna ökar snabbare än tidigare månader, vilket kan påverka hushållens köpkraft och företagens kostnader. Eftersom inflationen fortfarande är under målet är pristrycket dock fortsatt måttligt. Riksbankens reporänta ligger kvar på 1,75 procent, vilket bidrar till att hålla tillbaka både konsumtion och investeringar, men samtidigt är ränteläget inte tillräckligt lågt för att stimulera en snabb prisuppgång.
Bolåneexempel och privatlån
Med en reporänta på 1,75 procent innebär det att bolåneräntorna för nya lån ofta hamnar minst 1 procentenhet högre, beroende på bankernas påslag. För ett bolån på 1, 3 eller 5 miljoner kronor leder detta till en avsevärt högre månadskostnad jämfört med när räntan var lägre. Även privatlån påverkas, där påslaget ofta är omkring 2,5 procentenheter över reporäntan. Hushållens totala månadskostnad påverkas dessutom av amorteringskrav.
Historik och trender
Inflationen enligt KPIF har varierat kraftigt under de senaste två åren. Efter toppar på över 3 procent under 2025 har nivån fallit tillbaka under 2 procent från början av 2026, med en tillfällig botten på 0,8 procent i april. Majs uppgång till 1,5 procent markerar en tydlig förändring jämfört med de senaste månadernas låga nivåer. KPI har under samma period legat ännu lägre, ofta under 1 procent, vilket visar att räntekostnaderna haft en dämpande effekt på KPI-inflationen.
Prognos och utsikter
Om prisuppgången fortsätter kan inflationen närma sig Riksbankens mål. Mycket beror dock på utvecklingen för energi- och livsmedelspriser samt om reporäntan hålls kvar eller justeras. Riksbanken kommer behöva väga inflationsutvecklingen mot tillväxt och arbetsmarknad vid kommande räntebeslut.
Vanliga frågor om inflation
- Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
KPI påverkas av förändringar i hushållens bolåneräntor, medan KPIF exkluderar dessa ränteeffekter och ger en bild av den underliggande inflationen. - Varför använder Riksbanken KPIF som målvariabel?
KPIF ger en mer stabil bild av inflationen eftersom den inte påverkas direkt av ändrade räntor, vilket underlättar penningpolitiken. - Hur påverkas bolåneräntor av inflationen?
Om inflationen stiger kan Riksbanken höja reporäntan, vilket ofta leder till högre bolåneräntor för hushållen. - Vad driver inflationen upp eller ner?
Prisutvecklingen på energi, livsmedel och tjänster är viktiga faktorer bakom inflationens rörelser. - Hur snabbt kan inflationen återgå till målet?
Det beror på flera faktorer, bland annat prisutvecklingen globalt och Riksbankens penningpolitik.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
