Inflationen
- Artiklar
- Inflationen
Inflationen februari 2026: KPIF sjunker till 1,7 procent
Inflationen, mätt som KPIF, har nu fallit till 1,7 procent i februari 2026 och ligger därmed under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. KPI-inflationen är ännu lägre, med en nivå på 0,6 procent för samma månad, vilket visar på fortsatt lågt pristryck i svensk ekonomi.
Månadens siffror
KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) var i februari 2026 1,7 procent, en nedgång från 2 procent i januari. Det innebär att inflationen nu ligger under Riksbankens mål på 2 procent. KPI (konsumentprisindex) låg på 0,6 procent i februari, vilket är lägre än KPIF. Skillnaden beror på att KPI påverkas direkt av förändringar i ränteläget, medan KPIF exkluderar ränteeffekter.
Att KPIF nu ligger under inflationsmålet markerar en tydlig inbromsning i pristrycket jämfört med föregående år.
Vad betyder utfallet?
Den lägre inflationen innebär att hushållens köpkraft stabiliseras, eftersom priserna inte stiger lika snabbt som tidigare. För företag minskar trycket på att kompensera för ökade kostnader, vilket kan skapa bättre förutsättningar för planering och investeringar. Samtidigt innebär den låga inflationen att Riksbanken kan behålla eller sänka räntan, vilket påverkar lånekostnader för både hushåll och företag.
Bolåneexempel och privatlån
Med en reporänta på 1,75 procent påverkas bolåneräntorna direkt. Ett vanligt påslag mot reporäntan är cirka 1 procentenhet. Det innebär att ett bolån på 1 miljon kronor får en uppskattad ränta kring 2,75 procent, vilket ger en räntekostnad på ungefär 2 292 kronor per månad. För ett lån på 3 miljoner kronor blir räntekostnaden cirka 6 875 kronor per månad, och för 5 miljoner kronor cirka 11 458 kronor per månad. Dessa kostnader gäller före amortering, som tillkommer. Privatlån har ofta ett högre påslag, vanligtvis omkring 2,5 procentenheter över reporäntan, vilket gör dem betydligt dyrare än bolån.
Historik och trender
Trenden över de senaste tolv månaderna visar att KPIF-inflationen har sjunkit stadigt från toppnivåerna på 3,2–3,1 procent under sommaren och hösten 2025 till dagens 1,7 procent. KPI har varit ännu lägre och har legat under 1 procent sedan årsskiftet 2025/2026. Reporäntan har sänkts successivt från toppnivåer kring 4 procent våren 2024 till nuvarande 1,75 procent.
Prognos och utsikter
Med KPIF under inflationsmålet och fortsatt låg KPI kan pristrycket förbli dämpat framöver, särskilt om energi- och livsmedelspriser fortsätter att utvecklas stabilt. Riksbanken har nu större utrymme att väga in andra faktorer än inflationen, såsom tillväxt och arbetsmarknad, i sina räntebeslut.
Vanliga frågor om inflation
- Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
KPI inkluderar effekter av ränteförändringar på hushållens bolån, medan KPIF exkluderar dessa och ger en bättre bild av det underliggande pristrycket. - Varför fokuserar Riksbanken på KPIF?
KPIF anses ge en mer rättvisande bild av den långsiktiga inflationen, eftersom den inte påverkas av tillfälliga ränteändringar. - Hur påverkar inflationen bolåneräntor?
Hög inflation brukar leda till högre räntor, medan låg inflation kan innebära lägre räntor. Det påverkar hushållens räntekostnader direkt. - Vad driver inflationen i Sverige?
Inflationen påverkas av faktorer som energipriser, livsmedelspriser, löneutveckling och internationella ekonomiska förhållanden. - Hur snabbt kan inflationen normaliseras?
Normalisering av inflationen sker gradvis och påverkas av både inhemska och globala faktorer, vilket gör tidsramen svår att förutsäga exakt.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
