Generation X på väg mot pensionen: Ett annat utgångsläge än 50-talisterna

Baby Boomers trädde in i pensionärslivet med förutsägbara villkor. Kollektivt förhandlade förmåner och stabila karriärer gav en ekonomi som gick att räkna med. För Gen X ser ekvationen annorlunda ut. De äldsta 60-talisterna har nu passerat 60-strecket. Vad pensionsåren kommer att innebära för dem och 70-talisterna avgörs till stor del av vilka beslut de har tagit under yrkeslivet.

50-talisterna: En stabil pension

Baby Boomers, födda mellan omkring 1946 och 1964, etablerade sig på en arbetsmarknad som gav trygghet. Förmånsbaserade tjänstepensioner var vanliga. Det var en modell där pensionsnivån bestämdes i förväg, oavsett konjunktur. Den som jobbade länge inom samma avtalsområde visste i stora drag vad pensionen skulle landa på.

Anställningarna var ofta fasta och karriärerna sammanhängande. De som köpte bostad tidigt, under 1970- och 80-talen, hann dessutom bygga upp ett tillgångsvärde som generationen efter inte haft samma förutsättningar att skapa. Studieskulderna var också generellt lägre.

Det här innebär inte att alla gått in i en välordnad pension. Men pensionssystemet stämde tillräckligt väl med verkligheten för att flertalet ska ha kunnat få en pension nära den de förväntat sig.

Generation X: En förändrad pensionsstruktur

De som är födda mellan omkring 1965 och början av 80-talet, Gen X, klev in på arbetsmarknaden i ett annat läge. Krisen i början av 90-talet slog hårt. Den öppna arbetslösheten steg till över 10 procent, och inträdet på arbetsmarknaden gick trögt för många. De förlorade yrkesverksamma år och därmed pensionsgrundande inkomst.

Parallellt förändrades modellen för tjänstepensioner i grunden. De förmånsbaserade modellerna ersattes gradvis av premiebaserade varianter, där utfallet hänger på kapitalmarknadens rörelser och egna fondval. Det betyder att möjligheten till ett aktivt pensionärsliv, kanske med golfresor till utlandet, i hög grad beror på hur fondvalen fallit ut.

Ansvaret flyttades från arbetsgivare till anställda. Det var en förändring som inte alltid förklarades så tydligt för dem det berörde. Många befann sig dessutom i det som kallas sandwichgenerationen, med åtaganden både mot egna barn och åldrande föräldrar. Det kan ha minskat utrymmet för privat pensionssparande under flera viktiga år.

Siffrorna talar sitt tydliga språk

För en medianinkomsttagare som började ta ut sin pension 2024 svarade den allmänna pensionen plus tjänstepensionen mot 70 procent av slutlönen, enligt siffror från Pensionsmyndigheten. Tjänstepensionens täckning är dock inte universal. Räknar man enbart den allmänna pensionen vid 66 år hamnar nivån på 58 till 60 procent av slutlönen.

En undersökning utförd av SIFO på uppdrag av SBAB i mars 2026, med drygt 1 000 respondenter, visade att 1 av 4 pensionärer fick sämre pension än de förväntat sig.

Den genomsnittliga totala pensionen i Sverige uppgick 2024 till följande nivåer per månad före skatt:

• Totalt genomsnitt: 23 900 kronor
• Kvinnor: 20 600 kronor
• Män: 27 700 kronor

Det här är alltså medelvärden, med stor omkringliggande spridning. En pensionär med liten tjänstepension och inget privat sparande kan hamna långt under dessa siffror, medan en som varit lyckosam med placeringen av sin tjänstepension kan hamna en bra bit över. Det här innebär givetvis att det ekonomiska utrymmet för resor och andra aktiviteter varierar i motsvarande grad.

Golf och det aktiva pensionslivet

För att återkomma till golfen, så har det länge varit en aktivitet som framförallt utövas av vuxna. Enligt siffror från 2025 hör den enskilt största gruppen bland landets golfare, 145 300 stycken, till Gen X. Baby Boomers ligger tätt bakom med 142 328.

En inte oväsentlig del av golftrafiken är internationell. Många svenska banor stänger under vinterhalvåret, och det har gjort utlandsspel till ett vanligt inslag inom den svenska golfkulturen. Spanien, Portugal och Turkiet hör till de mest populära resmålen.

Destinationer som Costa del Sol och Algarve bjuder på behagligt klimat och välordnade golfanläggningar som passar svenskarnas golfvanor. Men resor av det slaget förutsätter förstås att man har både tid och ekonomi. Som pensionär har man gott om det förstnämnda, men tillgången till pengar att spendera på annat än det nödvändigaste kan som sagt variera.

Att planera för det pensionsliv man vill leva

Det som avgör om man kan leva ett rikt pensionärsliv beror ofta på beslut som tagits flera decennier tidigare. De flesta av dessa handlar dock inte om större engångssatsningar, utan om löpande val som tillsammans gör stor skillnad.

Löneväxling är ett konkret exempel. Att växla en del av lönen mot ökad tjänstepension kan ge avsevärt högre månadsutbetalningar jämfört med att spara i investeringssparkonto. Skillnaden beror på hur arbetsgivarens avsättning hanteras skattemässigt, eftersom tjänstepensionen är fördelaktigare än det privata sparandet ur skattesynpunkt.

Tre råd från dem som vet

I samband med SBAB:s undersökning ville dagens pensionärer ge tre huvudsakliga råd till nästa generation:

• Börja spara tidigt
• Välj arbetsgivare med tjänstepension
• Arbeta heltid under etableringen på arbetsmarknaden

Råden pekar på sådant som gör verklig skillnad. Heltidsarbete under etableringsfasen ger mer pensionsgrundande inkomst. Arbetsgivare med tjänstepension lägger till ett extra skikt ovanpå den allmänna pensionen, som kan vara svårt att komma upp i på egen hand. Varje år som läggs till yrkeslivet efter 67 ger dessutom mellan 1 900 och 2 300 kronor mer i månadspension livet ut, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar för medelinkomsttagare.

Alla val är viktiga på sitt sätt. Tillsammans kan de utgöra skillnaden mellan återkommande golfresor till varmare klimat eller stugsittande under vinterhalvåret.