Lön Logoped

Vad gör en Logoped

Många logopeder arbetar på de större sjukhusens avdelningar för röst och talvård och på logopedmottagningar vid öron-, näsa- och halskliniker. Allt fler knyts till förskolor och skolor och en stor del finns inom habiliteringsenheter för rörelsehindrade och utvecklingsstörda personer. Logopeder finns också på vårdcentraler och inom äldre- och handikappomsorgen. Det blir också allt vanligare att logopeder bedriver konsultverksamhet som egenföretagare. Även förebyggande arbete och handledningsverksamhet blir allt vanligare arbetsområden. Detta kan ske genom exempelvis information till allmänheten, andra yrkesgrupper, anhöriga och närstående.

Arbetsuppgifter
Logopeder utreder, ställer diagnos på och behandlar olika typer av kommunikationsproblem. Grunden till problemen kan vara störningar i människors språk- och talförmåga liksom störningar i rösten. Även ät- och sväljsvårigheter ingår i logopedernas verksamhetsområden. Problemen kan bero på medfödda störningar eller vara orsakade av sjukdomar eller olyckshändelser.

För att bedöma patienternas störningar används olika logopediska test i kombination med att man observerar och intervjuar patienten om besvären och om bakgrunden till dem.

Patienterna kan vara både barn och vuxna, och behandlingen anpassas till varje patients speciella förutsättningar. Behandlingen syftar till att så långt som möjligt övervinna kommunikationsstörningarna.
Barn med försenad språklig utveckling övar man till exempel i uttal, att förstå språket och att bilda olika språkliga begrepp. Behandlingen innehåller många olika aktiviteter och övningar, ofta med hjälp av spel och bilder.
Människor med felaktig röstteknik tränas att slappna av och använda rösten rätt. Patienter med talstörningar behandlar man genom att träna andning, röst och artikulation.
Andra patientgrupper är personer som stammar, personer som har svårigheter att svälja och personer med läs- och skrivsvårigheter.
En stor patientgrupp är personer som efter en stroke (hjärnblödning) får svårt att förstå tal eller att prata själva.

Ofta sker träningen steg för steg och under lång tid. Om inte träning hjälper gäller det att lösa patientens kommunikationsproblem på andra sätt. Man kan till exempel använda olika datorbaserade hjälpmedel eller andra tekniska hjälpmedel.

Det är vanligt att patienterna behöver träna själva mellan besöken hos logopeden. Då informerar och handleder logopeden anhöriga, förskolepersonal och sjukvårdspersonal så att de kan stödja patienterna i deras träning.

Logopeder kan specialisera sig på att arbeta med personer som har speciella problem, till exempel afasi, eller med en speciell åldersgrupp, exempelvis barn.

Ett ytterligare arbetsområde är att arbeta med barn och unga som har hörselproblem och/eller hjälpmedel för att förbättra hörseln så kallat cochleaimplantat.

Många logopeder arbetar på de större sjukhusens avdelningar för röst och talvård och på logopedmottagningar vid öron-, näsa- och halskliniker. Allt fler knyts till förskolor och skolor och en stor del finns inom habiliteringsenheter för rörelsehindrade och utvecklingsstörda personer. Logopeder finns också på vårdcentraler och inom äldre- och handikappomsorgen.

Logopeder samarbetar med och handleder andra yrkesgrupper, till exempel läkare, psykologer och arbetsterapeuter. Om man arbetar med barn och ungdomar är lärare och förskollärare också viktiga samarbetspartners.

Lönestatistik baserat på utbildningsnivå

Samtliga sektorer	Statlig sektor	Kommunal sektor	Landstingssektorn	Privat sektor	Privatanställda tjänstemän
35 300 kr	35 500 kr	38 800 kr	34 800 kr	34 800 kr	34 800 kr

Lönestatistik baserat på Sektor