Statsskulden

Sveriges statsskuld ökar – men är låg i förhållande till historien

Dagens statsskuld i siffror

Sveriges statsskuld uppgår nu till 1 243 878 miljoner kronor, motsvarande cirka 1 243,9 miljarder kronor. Det motsvarar 19,46 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Statsskulden har ökat med över 100 miljarder kronor sedan början av året, och bara den senaste månaden har den vuxit med drygt 26 miljarder kronor. Trots ökningen är dagens skuldnivå låg i ett historiskt perspektiv.

Drivkrafter och finansiering

Statsskulden påverkas framför allt av statens budgetsaldo – det vill säga skillnaden mellan inkomster och utgifter. När staten går med underskott behöver den låna pengar, främst genom att Riksgälden ger ut statsobligationer och statsskuldväxlar. Riksgälden ansvarar för att förvalta och finansiera statsskulden på ett ansvarsfullt sätt, så att upplåningen sker till så låg kostnad som möjligt utan att riskera stabiliteten på marknaden.

Räntekostnad och löptid

Räntan på statsskulden påverkar statens kostnader direkt – när räntorna stiger ökar också statens ränteutgifter. Löptiden på skulden, alltså hur länge lånen löper innan de ska betalas tillbaka eller refinansieras, påverkar hur snabbt ränteförändringar slår igenom på statens ekonomi. En längre genomsnittlig löptid ger en viss “skyddsvall” mot plötsliga räntehöjningar, men kan också innebära att staten under en tid betalar högre ränta än marknadsnivån om räntorna sjunker.

Statsskuldens utveckling – historiska nedslag

• Idag: 1 243,9 miljarder kr (19,46 % av BNP)
• 2021: 1 270,1 miljarder kr (23,15 % av BNP)
• 2010: 1 167,6 miljarder kr (32,67 % av BNP)
• 2000: 1 358,4 miljarder kr (56,41 % av BNP)
• 1995: 1 326,1 miljarder kr (69,55 % av BNP)
• 1975: 64,1 miljarder kr (19,13 % av BNP)

Den svenska statsskulden har alltså varit betydligt högre i förhållande till BNP under stora delar av de senaste 50 åren. Särskilt under 1990-talets ekonomiska kris steg skuldkvoten snabbt till över 70 procent av BNP.

Vad betyder statsskulden för hushåll och företag?

Nivån på statsskulden påverkar hur mycket resurser staten behöver lägga på räntebetalningar istället för välfärd, infrastruktur eller sänkt skatt. En låg skuldandel ger större handlingsutrymme vid kriser, medan en snabbt växande skuld kan leda till högre räntor eller behov av framtida besparingar. För hushåll och företag kan förändringar i statsskulden påverka ränteläget och den ekonomiska stabiliteten i landet.

Utsikter framåt

Statsskulden kan fortsätta öka om staten har underskott i sina budgetar eller om ekonomin försvagas. Omvänt kan en stark tillväxt, överskott eller försäljning av statliga tillgångar minska skulden i förhållande till BNP. Hur ränteutvecklingen och konjunkturen utvecklas framöver blir avgörande för statsskuldens framtida nivå.

Vanliga frågor om statsskulden

• Vad är statsskulden?
  Statsskulden är summan av statens samlade lån, alltså hur mycket staten totalt är skyldig till långivare både inom och utanför Sverige.
• Vem ansvarar för att hantera statsskulden?
  Det är Riksgälden som ansvarar för att förvalta och finansiera statsskulden på uppdrag av regeringen.
• Hur påverkar räntan statsskulden?
  Högre räntor innebär att statens kostnader för att låna pengar ökar, vilket kan leda till större utgifter för räntebetalningar.
• Vad betyder statsskuldens andel av BNP?
  Andelen visar hur stor skulden är i förhållande till hela ekonomin. En lägre andel anses ofta vara mer hållbar.
• Kan privatpersoner köpa statsobligationer?
  Ja, privatpersoner kan köpa statsobligationer via banker eller fondkommissionärer som handlar på uppdrag av Riksgälden.