Lön Chefsåklagare

56 500 kr

Vad blir lönen Efter skatt?

Lönestatistiken visar bruttolön per månad för en Chefsåklagare inom åklagare.

* Statistiskt säkerställd data från SCB; undersökningen baseras på föregående kalenderår.

Löneprognos för 2024: ~58 300 kr

** Prognosen anger förväntat löneläge idag och beräknas på tidigare löneutveckling fram tills idag.


Betygsätt ditt yrke som Chefsåklagare
( betyg 3.12 / 5 av 8 st röster)

Lediga jobb - Chefsåklagare

Medellön

56 500 kr

Man

60 800 kr

Kvinna

53 500 kr

Löneutveckling Chefsåklagare

Skaffa en inkomstförsäkring

Om du skulle förlora din anställning så underlättar en inkomstförsäkring, A-kassans max belopp är nämligen bara 26 400 kr innan skatt.
Klicka på fackförbund för chefsåklagare så visar vi vilket fackförbund och inkomstförsäkring som passar just ditt yrke.

Vad gör en Chefsåklagare

Åklagarens arbetsplats är åklagarkammaren och de domstolar där åklagaren framträder.

Arbetsuppgifter
I samarbete med polisen utreder åklagaren brott. Utredningen består bland annat av att säkra bevis och kontakt med brottsmisstänkta, brottsoffer och vittnen.

När polisen fått reda på ett brott inleds en förundersökning. Förundersökning är ett annat ord för brottsutredning.

Målet är att utreda vem eller vilka som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal dvs. via rättegång i domstol ta reda på vad som hänt. Åklagaren leder förundersökningen från det att en viss person skäligen (troligen) kan misstänkas för brottet.

Om det är nödvändigt har åklagaren befogenhet att tillfälligt beröva en brottsmisstänkt person friheten för att förhindra fortsatt brottslighet eller att bevis röjs undan. Det kallas att göra ett anhållande. Inför en domstol kan åklagaren begära att en misstänkt ska frihetsberövas (häktas) eller få reseförbud och anmälningsplikt hos polisen. Åklagaren kan också begära en husrannsakan hos en misstänkt för att säkra bevis. Domstolen beslutar om åklagarens begäran ska bifallas. Det beror på vad åklagaren framför till rätten och vad den misstänktes försvarare lägger fram. Ofta måste åklagaren fatta snabba beslut om sådana åtgärder och det kräver att goda juridiska kunskaper.

När brottsutredningen (förundersökningen) är färdig bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol. Är det ett mindre allvarligt brott och den misstänkte erkänner kan åklagaren själv döma till böter, så kallat strafföreläggande. Då blir det ingen rättegång i domstolen.

Om åklagaren på neutrala grunder bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkte har gjort ett brott är åklagaren skyldig att väcka åtal. En rad överväganden måste göras innan beslutet fattas. En av åklagarens uppgifter är att bevisa att den åtalade har begått brottet. Åklagaren redogör för teknisk bevisning, förhör den misstänkte, vittnen och experter för att domstolen ska ha ett så bra underlag som möjligt att bedöma gärningen på.

För de allra flesta brott har åklagaren en så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om det enligt utredningen finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det.

En viktig del av åklagarens arbete är förberedelse och framträdande i rätten (domstolen). De flesta åklagare tillbringar en eller två dagar i veckan i rätten.

Genom sitt beslut om åtal och den beskrivning av brottet som åklagaren då gör, sätter åklagaren ramarna för brottmålsprocessen.

Vid rättegången har åklagaren en ställning som part i målet. Åklagaren hävdar under rättegången att en person har begått ett visst brott, sedan bedömer domstolen om bevisen räcker för att styrka brottet. Åklagaren ska även redovisa sådant som talar till den misstänktes fördel.

De flesta åklagare arbetar med alla slags brottmål men det finns åklagare som är specialiserade på till exempel ekonomiska brott eller relationsbrott.

I arbetet ingår jour och beredskapstjänst vilket innebär schemalagd arbetstid vissa helger och nätter.

Den operativa åklagarverksamheten utövas på landets 39 åklagarkammare. Av dessa är 32 allmänna kammare, som har ett geografiskt arbetsfält ungefär motsvarande ett län. I de tre storstäderna finns flera åklagarkammare.

Myndigheten har också tre internationella åklagarkammare med specialistkompetens för att bekämpa den organiserade, globala brottsligheten och för det internationella åklagarsamarbetet.

Dessutom finns fyra nationella åklagarkammare – en för bekämpning av korruption, en som handlägger brottsmisstankar mot poliser, en för terrorist- och säkerhetsmål samt en för miljö- och arbetsmiljömål.

Åklagarmyndigheten har också tre utvecklingscentrum som har i uppgift att bedriva metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden samt riksåklagarens kansli där en rättsavdelning arbetar för rättslig tillsyn och information, för verksamheten i Högsta domstolen, för centrala internationella frågor med mera. Hos riksåklagaren finns också ett antal områdesansvariga överåklagare för styrning och samordning av den operativa verksamheten på åklagarkamrarna.

För ärenden inom ekonomisk brottslighet handläggs dessa av Ekobrottsmyndigheten, där ytterligare ett åttiotal åklagare arbetar.

Mer information om Åklagarmyndigheten finns längre ner på denna sida under rubriken Mer info.

I Yrken A-Ö finns också information om advokat, domare och kronofogde samt om andra juristyrken som företagsjurister, förvaltningsjurister, polischefer och miljöjurister.

Lönestatistik baserat på utbildningsnivå

Samtliga sektorer Statlig sektor
56 500 kr 56 500 kr

Lönestatistik baserat på Sektor