Länsjaktvårdare

Vad gör en länsjaktvårdare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

Länsjaktvårdare arbetar med att förvalta och utveckla viltvården inom ett län. Yrket innebär att ge råd och stöd till myndigheter, markägare och jägare om viltförvaltning, jaktregler och naturvård. Arbetsuppgifterna kan inkludera inventering av viltstammar, hantering av skyddsjaktärenden, samordning av utbildningsinsatser och rådgivning kring jaktlagstiftning. Länsjaktvårdare deltar ofta i fältarbete, vilket kan innebära arbete utomhus i varierande väderlek och terräng, men även administrativa uppgifter på kontor förekommer. Kontakten med både allmänhet och specialister är en viktig del av yrket, och arbetsmiljön präglas av stor variation och frihet under ansvar.

Löneutveckling över tid

Länsjaktvårdare har under de senaste tre åren upplevt en stabil och positiv löneutveckling. År 2022 låg snittlönen på 40100 kr per månad, vilket ökade till 41 600 kr under 2023, motsvarande en ökning med cirka 3,7 %. Under 2024 har snittlönen fortsatt uppåt till 43 100 kr, vilket innebär ytterligare en ökning med drygt 3,6 % jämfört med föregående år. Denna utveckling speglar en ökad efterfrågan på specialistkompetens inom viltförvaltning och en generell lönejustering inom naturbrukssektorn. Högre utbildningsnivå och ökad komplexitet i arbetsuppgifterna har också bidragit till att pressa upp lönerna, särskilt för dem som arbetar inom offentlig sektor eller har forskarutbildning. Lönerna för kvinnor har ökat i nästan samma takt som för män, även om skillnader fortfarande finns.

Länsjaktvårdare lön – komplett översikt

• Snittlön: 43 100 kr/mån
• Lägsta lön: 27 000 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare, gymnasial utbildning)
• Högsta lön: 48 300 kr/mån (man, offentlig sektor, forskarutbildning)
• Högsta lön för kvinna: 45 800 kr/mån
• Lägsta lön för man: 33 000 kr/mån
• Timlön (snitt): 259 kr
• Kvinnors lön i % av mäns: 97%
• Regionala skillnader: Lönenivån kan variera beroende på län och arbetsgivare, men större skillnader noteras mellan offentlig och privat sektor samt utbildningsnivå.

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som länsjaktvårdare krävs vanligtvis en högre utbildning inom biologi, skogsvetenskap eller naturvård. Yrket ställer höga krav på specialkunskaper inom viltförvaltning, ekologi och lagstiftning. Praktisk erfarenhet från jakt, naturvård och myndighetsarbete är meriterande, liksom god kommunikativ förmåga och vana vid rådgivning. Ofta efterfrågas även särskilda kurser eller certifieringar kopplade till jakt och viltvård.

• Kandidatexamen inom biologi, skogsvetenskap eller naturvård (3 år)
• Specialkurser inom viltförvaltning och jaktlagstiftning
• Praktik eller trainee-tjänst vid myndighet eller organisation
• Erfarenhet av jakt och naturvårdsarbete
• God kommunikativ och administrativ förmåga

Vanliga förmåner och ersättningar

Länsjaktvårdare erbjuds ofta förmåner som friskvårdsbidrag, tjänstebil eller milersättning vid fältarbete samt möjlighet till vidareutbildning inom naturvård och förvaltning. Förtroendearbetstid och flexibla arbetstider förekommer, liksom tjänstepension och försäkringar via arbetsgivaren.

Konkurrens och utmaningar

Antalet tjänster som länsjaktvårdare är begränsat, vilket gör konkurrensen om fasta tjänster relativt hög. Arbetsmarknaden påverkas av regionala och politiska prioriteringar inom naturvård och jaktförvaltning. En utmaning är att hålla sig uppdaterad kring lagstiftning och miljöfrågor, då dessa förändras snabbt. Tjänsterna kräver också bred kompetens och förmåga att hantera komplexa intressekonflikter mellan olika aktörer. Bristen på offentliga prognoser för just detta yrke gör det svårt att förutse framtida efterfrågan exakt, men generellt finns ett stabilt behov av specialister inom skogsbruk och naturvård.

Tips för dig som vill bli länsjaktvårdare

För att lyckas som länsjaktvårdare är det bra att kombinera goda ämneskunskaper med praktisk erfarenhet av jakt och naturvård. Ett starkt engagemang för miljöfrågor och viltvård är avgörande, liksom förmågan att kommunicera tydligt med olika målgrupper. Att vara analytisk och noggrann hjälper vid inventeringar och handläggning av ärenden, medan samarbetsförmåga och lyhördhet underlättar i kontakten med markägare och myndigheter. Flexibilitet och självständighet är också viktiga egenskaper, då arbetet ofta sker både ute i fält och på kontor. Att kontinuerligt vidareutbilda sig och bygga ett nätverk inom naturbruk ökar möjligheterna till anställning och utveckling inom yrket.

Nyckelfakta om Länsjaktvårdare

• Utbildningsnivå: Kandidatexamen inom biologi, skogsvetenskap eller naturvård
• Arbetsmiljö: Kombination av fältarbete och kontor
• Vanlig arbetsform: Tillsvidareanställning hos myndighet eller organisation
• Yrkesgrupp: Specialister och rådgivare inom skogsbruk
• Lediga jobb i yrkesgruppen: 360 st

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som länsjaktvårdare kan karriären utvecklas mot ledande roller inom viltförvaltning, exempelvis som samordnare eller projektledare för större naturvårdsinsatser. Det finns även möjligheter att specialisera sig inom forskning, utbildning eller policyutveckling kring jakt och viltvård. Prognosen från Arbetsförmedlingen är osäker på grund av begränsat underlag, men antalet lediga jobb inom yrkesgruppen är förhållandevis högt. Efterfrågan på specialister inom naturbruk och skogsbruk bedöms generellt vara stabil, särskilt i takt med ökande fokus på hållbarhet och biologisk mångfald. Relaterade yrken kan vara naturvårdsbiolog, viltmästare eller skogskonsulent.

Vanliga frågor om Länsjaktvårdare

• Vad tjänar en Länsjaktvårdare?
  - Snittlönen är 43 100 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, utbildning och arbetsgivare.
• Vilken utbildning krävs för att bli Länsjaktvårdare?
  - Vanligtvis krävs en kandidatexamen i biologi, skogsvetenskap eller liknande, samt specialkurser inom viltförvaltning.
• Finns det könsskillnader i lön?
  - Ja, kvinnor tjänar cirka 97% av männens lön inom yrket.
• Hur ser arbetsmiljön ut för en Länsjaktvårdare?
  - Arbetsmiljön innebär en blandning av fältarbete och administrativa uppgifter, ofta med stor variation och självständighet.
• Hur ser framtidsutsikterna ut?
  - Prognosen är osäker, men det finns cirka 360 lediga jobb inom yrkesgruppen och ett stabilt behov av specialister.
• Vilka är de vanligaste förmånerna?
  - Vanliga förmåner är friskvårdsbidrag, tjänstebil, vidareutbildning och flexibla arbetstider.
• Vilken är den högsta och lägsta lönen för en Länsjaktvårdare?
  - Högsta lönen är 48 300 kr och lägsta lönen är 27 000 kr beroende på kön, sektor och utbildning.