Fåruppfödare

Vad gör en fåruppfödare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En fåruppfödare ansvarar för att föda upp, sköta och förvalta fårbesättningar med fokus på både kött- och ullproduktion samt ibland även mjölk. Arbetsuppgifterna omfattar daglig tillsyn av djuren, utfodring, hälsokontroller, lamning, klippning av ull och hantering av betesmarker. Yrkets natur innebär arbete utomhus i varierande väder och ofta under tidiga morgnar eller sena kvällar, särskilt under lamningssäsongen. Maskinell utrustning och fordon används regelbundet, och vissa moment kräver god fysisk förmåga och ett vaket djuröga för att snabbt upptäcka sjukdom eller stress hos djuren.

Löneutveckling över tid

Löneutvecklingen för fåruppfödare har under de senaste tre åren varit relativt stabil. År 2022 låg snittlönen på 27200 kronor per månad. Under 2023 ökade snittlönen till 28 400 kronor och har sedan dess legat kvar på samma nivå även under 2024. Det innebär en ökning med cirka 4,4% mellan 2022 och 2023, men därefter en avstannad utveckling. Denna trend speglar en ökad efterfrågan på arbetskraft inom lantbruket, men också en utmaning i att höja lönerna ytterligare när prispress och konkurrens på marknaden är stor. Löneökningen kan kopplas till en generell arbetskraftsbrist i yrkesgruppen och ökade krav på kompetens inom djurhälsa och hållbar produktion.

Fåruppfödare lön – komplett översikt

• Snittlön: 28 400 kr/mån
• Lägsta lön: 27 000 kr/mån (kvinna, privatanställd tjänsteman, gymnasial utbildning 3 år)
• Högsta lön: 32 500 kr/mån (kvinna, offentlig sektor, gymnasial utbildning högst 2 år)
• Timlön: 171 kr
• Kvinnor tjänar: 27 800 kr/mån
• Män tjänar: 29 700 kr/mån
• Kvinnor tjänar: 94% av vad män gör

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som fåruppfödare krävs i regel ingen formell högre utbildning, men gymnasieutbildning inom naturbruk eller lantbruk är vanligt förekommande och ger en stabil grund. Praktisk erfarenhet är mycket värdefull och ofta en förutsättning för att lyckas i yrket. Vidareutbildningar inom djurhållning, hälsovård och maskinanvändning kan vara meriterande, särskilt för den som vill driva egen verksamhet eller specialisera sig.

• Gymnasieutbildning: Naturbruksprogrammet, inriktning lantbruk (3 år)
• Kurser/certifikat: Djurhållning, djurhälsa, maskinförarbevis
• Praktik: Arbetsplatsförlagt lärande är vanligt under utbildningen
• Förkunskapskrav: God fysisk förmåga och intresse för djur
• Tilläggsutbildningar: Onlinekurser eller kortare utbildningar inom fårskötsel och företagande

Vanliga förmåner och ersättningar

Vanliga förmåner för fåruppfödare kan omfatta tjänstebostad eller bostadsbidrag, traktamenten vid resor, arbetskläder och ibland subventionerade måltider. För egenföretagare är möjligheten till avdrag för maskiner och investeringar en viktig ekonomisk fördel. I vissa fall erbjuds även försäkringar och kompetensutveckling inom djurhälsa och säkerhet.

Konkurrens och utmaningar

Fåruppfödaryrket kännetecknas av hög arbetsbelastning under vissa perioder samt ett stort ansvar för djurens välmående året runt. Konkurrensen om marknaden är relativt låg nationellt, men pristrycket på fårprodukter kan påverka lönsamheten. Rekryteringssvårigheter är vanliga, bland annat eftersom många väljer att arbeta deltid eller kombinera med andra yrken. Samtidigt kräver yrket allt mer kunskap om hållbarhet, djurhälsa och effektiv produktion, vilket ställer högre krav på kompetensutveckling. Regionalt kan tillgången på arbetstillfällen variera, men nationellt finns ett stabilt behov av nya fåruppfödare.

Tips för dig som vill bli fåruppfödare

För att lyckas som fåruppfödare är det bra att vara uthållig och ha en stark känsla för ansvar, eftersom arbetet kräver daglig omsorg om djuren oavsett väder eller säsong. Ett stort intresse för djur och natur är en viktig egenskap som gör arbetsdagarna mer givande och hjälper till att snabbt upptäcka förändringar i djurens beteende. Att vara praktiskt lagd och lösningsorienterad är avgörande för att hantera oväntade utmaningar, som sjukdomsutbrott eller tekniska problem med utrustning. Noggrannhet underlättar planering av foder, avel och dokumentation, medan flexibilitet gör det enklare att kombinera fåruppfödning med andra verksamheter eller anpassa sig till marknadens svängningar. Social kompetens är också värdefull, särskilt för den som vill samarbeta med andra producenter eller sälja produkter direkt till kund.

Nyckelfakta om Fåruppfödare

• Utbildningsnivå: Gymnasieutbildning inom naturbruk vanligast
• Arbetsmiljö: Utomhus och fysisk, ofta på landsbygden
• Arbetsform: Vanligt med egenföretagande eller kombinationstjänster
• Efterfrågan: Stora möjligheter till arbete nationellt
• Specialkunskaper: Djurhälsa, maskinhantering och avel

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket har många fåruppfödare byggt upp en egen besättning eller tagit över ett familjejordbruk. Det är vanligt att bredda kompetensen genom vidareutbildning inom djurhälsa, avel eller företagsekonomi för att kunna utveckla verksamheten. En del väljer att specialisera sig på ekologisk produktion eller nischade produkter som fårmjölk eller hantverksull. Prognosen från Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till arbete är stora och att efterfrågan förväntas vara oförändrad de närmaste fem åren. Yrket omfattar dock en paradoxal rekryteringssituation, där det samtidigt finns brist på heltidsarbetande och ett stort utbud av deltidsarbetande. Antalet lediga jobb inom yrkesgruppen är för närvarande 360, vilket pekar på en stabil arbetsmarknad för nya och erfarna fåruppfödare.

Vanliga frågor om Fåruppfödare

• Vad tjänar en Fåruppfödare?
  - Snittlönen är 28 400 kr per månad, men kan variera mellan 27 000 kr och 32 500 kr beroende på erfarenhet, arbetsgivare och utbildning.
• Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors lön?
  - Ja, män tjänar i snitt 29 700 kr och kvinnor 27 800 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 94% av vad män gör inom yrket.
• Vilken utbildning krävs för att bli fåruppfödare?
  - Gymnasieutbildning inom naturbruk är vanligast, men praktisk erfarenhet och vidareutbildning inom djurhållning är också värdefullt.
• Hur ser framtidsutsikterna ut för fåruppfödare?
  - Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till arbete är stora och att efterfrågan förväntas vara oförändrad de kommande fem åren.
• Vilka arbetsuppgifter har en fåruppfödare?
  - Arbetsuppgifterna inkluderar djurskötsel, utfodring, lamning, klippning av ull och skötsel av betesmarker.
• Vilka är de största utmaningarna i yrket?
  - Hög arbetsbelastning under vissa perioder, stort ansvar för djurens hälsa och lönsamhetspress på marknaden är vanliga utmaningar.
• Hur många lediga jobb finns det för fåruppfödare?
  - Det finns för närvarande 360 lediga jobb inom yrkesgruppen "uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur".