Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Sveriges statsskuld: nivå, utveckling och betydelse 2025
Statsskulden i dag: 1 103 miljarder kronor – vad betyder det?
Sveriges statsskuld uppgår nu till 1 103 470 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 1 103 miljarder kronor. Det innebär att statsskulden utgör 17,26 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Trots att beloppet kan låta högt i absoluta tal, ligger skuldandelen på en internationellt sett låg nivå och är betydligt lägre än för några decennier sedan.
Statsskulden är nu mindre än en femtedel av BNP – en nivå som inte setts sedan tidigt 1970-tal.
Hur finansieras statsskulden?
Statsskulden styrs av statens budgetsaldo – alltså skillnaden mellan inkomster och utgifter. När staten har underskott behöver den låna pengar, främst genom att ge ut statsobligationer och statsskuldväxlar. Riksgälden ansvarar för upplåningen och ser till att statens betalningsförmåga säkras både på kort och lång sikt. Statens upplåning påverkas av konjunktur, politiska beslut och oväntade utgifter.
Räntekostnad och löptid: hur påverkas statens ekonomi?
Räntan på statsskulden är avgörande för statens kostnader. Högre marknadsräntor innebär att det blir dyrare att låna, vilket ökar de årliga ränteutgifterna. Omvänt ger låga räntor lägre kostnader. Riksgälden arbetar med att sprida ut skulden över olika löptider för att minska risken och förutsäga kostnaderna. En stor andel av skulden har längre löptid, vilket gör att ränteförändringar slår igenom gradvis.
Statsskulden i historiskt perspektiv
- Statsskuldens andel av BNP har fallit kraftigt: från över 70 % i mitten av 1990-talet till dagens 17,26 %.
- Absolutbeloppet har varit relativt stabilt de senaste åren, men BNP har vuxit vilket minskat skuldandelen.
- Under pandemin 2020 steg skulden till över 24 % av BNP, men har därefter sjunkit tillbaka.
- På 1970-talet låg skuldandelen på nivåer jämförbara med dagens, men ökade snabbt under 1980- och 1990-talen.
- Senaste året har skulden ökat i kronor men andelen av BNP är nästan oförändrad.
Vad betyder statsskulden för hushåll och företag?
En låg statsskuld ger staten större handlingsutrymme vid ekonomiska kriser och kan bidra till lägre räntor i ekonomin. Samtidigt kan ökade räntekostnader tränga undan andra satsningar i statsbudgeten. För hushåll och företag innebär stabila statsfinanser ofta en tryggare ekonomisk miljö, men förändringar i statsskulden kan påverka ränteläget och därmed bolån, investeringar och arbetsmarknad.
Utsikter: möjliga scenarier framåt
Statsskuldens utveckling framöver beror på ekonomins tillväxt, framtida budgetbeslut och ränteläget. Om ekonomin fortsätter växa och statsbudgeten hålls i balans kan skuldandelen sjunka ytterligare. Vid stora utgiftsökningar eller lågkonjunktur kan skulden öka, både i kronor och som andel av BNP. Ränteläget kommer att vara avgörande för statens framtida kostnader.
Vanliga frågor om statsskulden
- Vad är statsskulden?
Statsskulden är summan av statens samlade lån, det vill säga hur mycket staten är skyldig till långivare inom och utanför Sverige. - Vem ansvarar för Sveriges statsskuld?
Riksgälden ansvarar för att förvalta och finansiera statsskulden samt se till att staten kan betala sina skulder. - Hur påverkar räntan statsskulden?
Högre ränta ökar statens räntekostnader på nya och omsatta lån, medan lägre ränta minskar kostnaderna. - Hur stor är statsskulden jämfört med BNP?
Statsskulden motsvarar just nu 17,26 procent av Sveriges BNP, vilket är lågt jämfört med historiska nivåer. - Kan privatpersoner köpa statsobligationer?
Ja, privatpersoner kan köpa statsobligationer via banker eller fondkommissionärer som handlar på uppdrag av staten.
Sveriges Statsskuld
