Eventmakare

Vad gör en Eventmakare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En Eventmakare ansvarar för att planera, organisera och genomföra olika typer av evenemang, såsom konferenser, företagsfester, festivaler och mässor. Arbetsuppgifterna innefattar allt från budgetering, projektledning och marknadsföring till logistik och samordning av leverantörer samt personal. Rollen kräver ofta förmåga att hantera snabba förändringar och lösa oväntade problem på plats. Arbetsmiljön är varierad; vissa dagar tillbringas på kontor med planering och administration, medan andra innebär arbete på plats under själva evenemanget, ofta under tidspress och med höga krav på flexibilitet.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har löneutvecklingen för Eventmakare visat på tydliga svängningar. År 2022 låg genomsnittslönen på 33400 kronor per månad, vilket följdes av en markant ökning till 41 600 kronor under 2023. Från 2023 till 2024 har dock lönen justerats ned något och ligger nu på 40 000 kronor. Denna utveckling motsvarar en total ökning på cirka 19,8% över treårsperioden, men med en tillfällig topp under 2023. Den kraftiga ökningen mellan 2022 och 2023 kan kopplas till ökad efterfrågan på evenemangstjänster efter pandemirestriktionernas slut, medan den mindre nedgången 2024 tyder på en stabilisering av marknaden. Löneutvecklingen påverkas också av faktorer som arbetslivserfarenhet, utbildningsnivå och geografisk placering.

Eventmakare lön – komplett översikt

• Snittlön: 40 000 kr/mån
• Lägsta lön: 36 800 kr/mån
• Högsta lön: 44 000 kr/mån
• Timlön: 240 kr/timme
• Könsskillnader: Män 44 000 kr, kvinnor 38 600 kr (kvinnor tjänar 88% av männens lön)
• Regionala skillnader: Uppgifter varierar, men generellt högre löner i storstadsregioner

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som Eventmakare krävs vanligtvis eftergymnasial utbildning inom event management, projektledning eller liknande områden. Många arbetsgivare värdesätter praktisk erfarenhet från evenemangsbranschen och personlig förmåga att hantera projekt och människor. Formella utbildningar kan kompletteras med kortare kurser, certifieringar och praktik för att stärka chanserna på arbetsmarknaden.

• Eftergymnasial utbildning: 1–3 år inom event, turism eller projektledning
• Certifieringar/kurser: Exempelvis projektledning eller marknadsföring
• Praktik/trainee: Vanligt förekommande och ofta meriterande
• Förkunskapskrav: Gymnasieexamen, ibland erfarenhet från serviceyrken
• Självstudier/online: Kurser inom digital eventhantering och kommunikation

Vanliga förmåner och ersättningar

Eventmakare erbjuds ofta förmåner som flexibla arbetstider, möjlighet till distansarbete under planeringsfaser, friskvårdsbidrag och ibland bonusar kopplade till projektets framgång. I vissa fall ingår även extra semesterdagar och tillgång till interna utbildningar. Ersättningsmodeller kan variera beroende på om tjänsten är fast, projektbaserad eller timanställd.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen inom eventbranschen är påtaglig, särskilt i storstadsregioner där många söker sig till kreativa yrken med socialt fokus. En av de största utmaningarna är att hålla sig uppdaterad om trender och teknik, eftersom digitala och hybrida evenemang blir allt vanligare. Oregelbundna arbetstider och högt tempo kan vara påfrestande, särskilt under intensiva perioder. Dessutom krävs god förmåga att hantera många parallella projekt samt förväntningar från både uppdragsgivare och deltagare. Branschen präglas av snabba förändringar, vilket kan innebära både möjligheter och risker för den som vill etablera sig långsiktigt.

Tips för dig som vill bli Eventmakare

För att lyckas som Eventmakare är det bra att kombinera struktur med kreativ förmåga och ett lösningsorienterat tänkande. Att vara kommunikativ underlättar samarbetet med både kunder och leverantörer, medan stresstålighet är nödvändigt under intensiva perioder. Nätverka regelbundet i branschen för att hitta nya samarbeten och håll dig uppdaterad om digitala verktyg och trender. Noggrannhet hjälper till att undvika misstag i planeringen, och en flexibel inställning gör det enklare att anpassa sig när förutsättningarna snabbt ändras. Slutligen är det viktigt att visa engagemang och driv, då arbetsgivare ofta söker personer som tar egna initiativ och vågar ta ansvar för projektens helhet.

Nyckelfakta om Eventmakare

• Utbildningsnivå: Eftergymnasial utbildning 1–3 år
• Arbetsmiljö: Växlande mellan kontor och evenemangsplatser
• Vanlig arbetsform: Projektanställning eller fast tjänst
• Efterfrågan: 550 lediga jobb inom yrkesgruppen 2024
• Specialkunskaper: Projektledning och digital eventplanering

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en Eventmakare avancera till roller som senior projektledare, eventchef eller konsult inom evenemangsstrategi. Andra möjliga karriärvägar är att starta egen eventbyrå eller arbeta med specialiserade evenemang inom sport, kultur eller näringsliv. Enligt Arbetsförmedlingen är efterfrågan på Eventmakare fortsatt stabil, med 550 lediga jobb inom yrkesgruppen under 2024. Digitalisering och nya format för evenemang ökar behovet av kompetenser inom hybrid- och onlineevent, vilket kan bredda arbetsmarknaden ytterligare. Prognoser pekar på fortsatt goda möjligheter, särskilt för den som håller sig uppdaterad med nya verktyg och arbetssätt.

Vanliga frågor om Eventmakare

• Vad tjänar en Eventmakare?
  - Snittlönen för en Eventmakare är 40 000 kr per månad.
• Vilken utbildning krävs för att bli Eventmakare?
  - Vanligtvis krävs eftergymnasial utbildning inom event, projektledning eller närliggande områden.
• Hur ser könsskillnaderna ut inom yrket?
  - Kvinnor tjänar i genomsnitt 88% av männens lön inom yrket.
• Vad är högsta och lägsta lön för en Eventmakare?
  - Högsta lönen är 44 000 kr och lägsta lönen är 36 800 kr per månad.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för Eventmakare?
  - Det finns 550 lediga jobb inom yrkesgruppen, med fortsatt stabil efterfrågan.
• Vilka personliga egenskaper är viktiga för en Eventmakare?
  - Kreativitet, stresstålighet, noggrannhet och god kommunikationsförmåga är centrala egenskaper.
• Finns det regionala löneskillnader?
  - Lönerna är generellt högre i storstadsregioner jämfört med mindre orter.