Trafikplanerare, offentlig förvaltning

Vad gör en trafikplanerare i offentlig förvaltning? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En trafikplanerare i offentlig förvaltning ansvarar för att analysera, utveckla och förbättra trafiksystem inom kommunala eller statliga verksamheter. Rollen innebär att arbeta med långsiktig planering av infrastruktur, kollektivtrafik och mobilitetslösningar för att säkerställa effektiva, säkra och hållbara transporter. Arbetsuppgifterna omfattar ofta samarbete med tekniska konsulter, politiker och andra samhällsplanerare, samt framtagande av underlag till beslut och rapporter. Arbetsmiljön är huvudsakligen kontorsbaserad, men möten och platsbesök förekommer regelbundet för att kunna göra relevanta bedömningar av trafikflöden och utvecklingsområden.

Löneutveckling över tid

Lönen för trafikplanerare i offentlig förvaltning har visat en stabil ökning under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 43200 kr, vilket ökade till 44 700 kr under 2023 och vidare till 46 500 kr år 2024. Denna utveckling motsvarar en total ökning på cirka 7,6% över perioden, vilket är något över den allmänna löneutvecklingen för liknande yrkesgrupper. Den positiva trenden kan delvis förklaras av en ökad efterfrågan på kvalificerad kompetens inom samhällsplanering och hållbar transportutveckling, samt ett ökat fokus på miljö- och klimatanpassade lösningar. Löneökningen har dock varit relativt jämn och tyder på en stabil arbetsmarknad snarare än snabba förändringar.

Trafikplanerare i offentlig förvaltning lön – komplett översikt

• Snittlön: 46 500 kr/mån
• Lägsta lön: 30 200 kr/mån
• Högsta lön: 60 200 kr/mån
• Timlön (snitt): 280 kr
• Män (snitt): 48 800 kr/mån
• Kvinnor (snitt): 45 300 kr/mån
• Kvinnors andel av mäns lön: 93%

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som trafikplanerare i offentlig förvaltning krävs vanligtvis en högskoleutbildning inom samhällsplanering, trafik- och transportplanering, civilingenjör eller liknande områden. Många arbetsgivare efterfrågar även erfarenhet av projektledning, kunskap om lagstiftning och digitala verktyg för trafikmodellering. Praktik under utbildningen är ofta meriterande, liksom kompletterande kurser inom miljö och hållbar utveckling.

• Kandidatexamen i samhällsplanering, trafik- eller transportplanering (3 år)
• Civilingenjörsutbildning med inriktning mot transport, väg och vatten (5 år)
• Kompletterande kurser och certifieringar inom GIS, miljö eller projektledning
• Praktik eller traineeprogram hos kommun eller myndighet
• Förkunskapskrav: Matematik och samhällsvetenskap från gymnasiet

Vanliga förmåner och ersättningar

Trafikplanerare i offentlig förvaltning erbjuds ofta generösa förmåner såsom flexibla arbetstider, tjänstepension, friskvårdsbidrag och möjligheter till kompetensutveckling. Det är också vanligt med extra semesterdagar och möjlighet till distansarbete, särskilt inom kommunala och statliga arbetsgivare.

Konkurrens och utmaningar

Yrket trafikplanerare i offentlig förvaltning präglas av en balanserad arbetsmarknad där tillgång och efterfrågan på kompetens är i jämvikt. De största utmaningarna ligger i att hålla sig uppdaterad kring nya regelverk, digitala verktyg och förändrade krav på hållbarhet. Projekt kan vara komplexa och involvera många aktörer, vilket ställer höga krav på samarbetsförmåga och kommunikation. Regionalt kan konkurrensen variera, men generellt finns det goda möjligheter till anställning i större städer och tillväxtregioner. Rollens bredd innebär även att det krävs ständig kompetensutveckling för att möta framtidens krav.

Tips för dig som vill bli trafikplanerare i offentlig förvaltning

För att lyckas som trafikplanerare i offentlig förvaltning är det bra att kombinera analytisk förmåga med intresse för samhällsutveckling. Ett gott sinne för logik och struktur underlättar när komplexa trafikflöden ska analyseras och tolkas. Samarbetsförmåga och kommunikativa färdigheter är avgörande, då arbetet ofta sker i team och i dialog med olika intressenter. Förmågan att ta initiativ och driva projekt framåt uppskattas särskilt, liksom en öppenhet för digitalisering och nya arbetsmetoder. Att vara noggrann och ha ett långsiktigt perspektiv är också viktigt, eftersom besluten kan påverka samhället under många år framöver. Engagemang för hållbarhet och miljöfrågor ger ytterligare fördelar i yrkesrollen.

Nyckelfakta om Trafikplanerare, offentlig förvaltning

• Utbildningsnivå: Kandidatexamen eller civilingenjör
• Arbetsmiljö: Kontorsbaserad med fältinslag
• Vanlig arbetsform: Heltid, ofta dagtid
• Efterfrågan: Medelstor, balans på arbetsmarknaden
• Antal lediga jobb: 758 inom yrkesgruppen

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som trafikplanerare i offentlig förvaltning öppnas möjligheter till mer specialiserade roller, som projektledare för större infrastrukturprojekt eller expert inom hållbar mobilitet. Vissa väljer att vidareutbilda sig och arbeta som strategiska samhällsplanerare eller ta chefsroller inom planeringsavdelningar. Enligt Arbetsförmedlingens prognos bedöms arbetsmarknaden för planerare och utredare vara i balans, med medelstora möjligheter till jobb och en oförändrad efterfrågan på fem års sikt. Branschens utveckling mot digitalisering och ökade miljökrav gör att kompetenser inom dessa områden blir allt viktigare. Möjligheter till vidareutveckling inom både offentlig och privat sektor finns, särskilt för den som kombinerar teknisk kompetens med projektledning och kommunikation.

Vanliga frågor om Trafikplanerare, offentlig förvaltning

• Vad tjänar en Trafikplanerare, offentlig förvaltning?
  - Snittlönen är 46 500 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet och utbildning.
• Finns det löneskillnader mellan män och kvinnor?
  - Ja, kvinnor tjänar 93% av vad män gör, med kvinnors snittlön på 45 300 kr och mäns på 48 800 kr.
• Vilken utbildning krävs för att bli trafikplanerare i offentlig förvaltning?
  - Vanligtvis krävs minst en kandidatexamen inom samhällsplanering, trafik- eller transportplanering, alternativt civilingenjörsutbildning.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för trafikplanerare?
  - Arbetsmarknaden är i balans med medelstora möjligheter till jobb och cirka 758 lediga tjänster inom yrkesgruppen.
• Vilken är den högsta och lägsta lönen för yrket?
  - Högsta lön är 60 200 kr (man, kommunal sektor, forskarutbildning) och lägsta är 30 200 kr (kvinna, statlig sektor, låg utbildning).
• Vilka förmåner erbjuds inom yrket?
  - Vanliga förmåner är tjänstepension, flexibla arbetstider, friskvårdsbidrag och kompetensutveckling.
• Finns det regionala skillnader i lön?
  - Ja, lönerna kan variera beroende på region och arbetsgivare, men de största skillnaderna ses mellan storstadsregioner och mindre kommuner.