Reumatolog

Vad gör en reumatolog? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En reumatolog är specialistläkare med inriktning mot diagnostik, behandling och uppföljning av reumatiska sjukdomar. Det innebär att utreda och behandla patienter med bland annat ledgångsreumatism, artros, autoimmuna sjukdomar och andra inflammatoriska tillstånd som påverkar rörelseorganen. Arbetet bedrivs ofta på sjukhusens reumatologiska kliniker, men även inom öppenvårdsmottagningar eller privata specialistmottagningar. Reumatologens vardag präglas av patientmöten, samarbete med multidisciplinära team och kontinuerlig kompetensutveckling för att hålla sig uppdaterad om nya behandlingsmetoder och forskningsrön.

Löneutveckling över tid

Reumatolog lön har ökat stadigt under de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 86400 kr per månad, vilket steg till 92 200 kr under 2023 och nådde 93 600 kr år 2024. Den totala ökningen över tre år är således cirka 8,3%. Denna positiva trend kan förklaras av den stora efterfrågan på specialistläkare inom området, ökade krav på specialistkompetens samt att konkurrensen om reumatologer är hög i hela landet. Marknadsläget påverkas även av pensionsavgångar och en ökad medvetenhet om vikten av tidig diagnos och behandling vid reumatiska sjukdomar. Löneökningens takt indikerar att arbetsgivare är beredda att erbjuda konkurrenskraftiga villkor för att attrahera och behålla denna kompetens.

Reumatolog lön – komplett översikt

• Snittlön: 93 600 kr/mån
• Lägsta lön: 84 600 kr/mån (män), 91 200 kr/mån (kvinnor)
• Högsta lön: 110 600 kr/mån (män), 101 500 kr/mån (kvinnor)
• Timlön: 563 kr
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar 98% av vad män gör (94 300 kr/mån för män, 92 900 kr/mån för kvinnor)
• Regionala skillnader: Uppgifter om skillnader mellan regioner är begränsade, men lönen kan variera beroende på arbetsgivare och geografiskt område.

Utbildning och kvalifikationer

Vägen till att bli reumatolog är lång och kräver flera års utbildning och praktisk erfarenhet. Först behövs en läkarexamen, följt av allmäntjänstgöring (AT) och därefter en specialistutbildning inom internmedicin och reumatologi. Under specialisttjänstgöringen får läkaren både teoretisk och praktisk kompetens inom reumatologiska sjukdomar och behandlingar.

• Läkarexamen: 5,5 år på universitet/högskola
• Allmäntjänstgöring (AT): Cirka 1,5–2 år
• Specialisttjänstgöring (ST) i reumatologi: Cirka 5 år
• Legitimation: Socialstyrelsens läkarlegitimation krävs
• Fortsatt kompetensutveckling: Kurser, konferenser och ibland forskning

Vanliga förmåner och ersättningar

Reumatologer erbjuds ofta omfattande förmåner såsom tjänstepension, generösa semesteravtal, flextid och möjlighet till kompetensutveckling. Andra vanliga ersättningar inkluderar friskvårdsbidrag, subventionerad sjukvårdsförsäkring och ibland bonusar eller extra ersättning vid jourtjänstgöring. Möjlighet till forsknings- eller utbildningsuppdrag kan också förekomma.

Konkurrens och utmaningar

Efterfrågan på reumatologer är hög och arbetsmarknaden kännetecknas av rekryteringssvårigheter, särskilt utanför storstadsområdena. Samtidigt är arbetsbördan ofta tung med långa patientköer, komplexa utredningar och krav på kontinuerlig fortbildning. Att balansera kliniskt arbete med forskning och administrativa uppgifter kan vara en utmaning. Trots det är arbetslösheten i yrkesgruppen mycket låg, och många arbetsgivare konkurrerar om kompetensen med attraktiva erbjudanden. För att lyckas krävs både medicinsk expertis och god samarbetsförmåga, då patientvården ofta sker i team med andra specialister och vårdpersonal.

Tips för dig som vill bli reumatolog

För att lyckas som reumatolog är det bra att vara nyfiken och engagerad i att förstå komplexa sjukdomsbilder, då många patienter har diffusa eller ovanliga symtom. Ett strukturerat arbetssätt hjälper vid utredning och uppföljning av långvariga sjukdomsförlopp, medan kommunikativ förmåga är avgörande för att skapa förtroende och ge stöd till patienter som ofta lever med kronisk smärta. Att ha tålamod och empati underlättar i mötet med patienter vars behandling kan kräva långsiktighet och noggrann uppföljning. Det är även klokt att söka mentorskap tidigt i karriären och att aktivt delta i fortbildning och nätverk. Slutligen uppskattas analytisk förmåga och intresse för forskning, eftersom yrket ofta innebär att ta del av eller bidra till nya medicinska rön.

Nyckelfakta om reumatolog

• Utbildningsnivå: Läkarexamen + specialisttjänstgöring (minst 12 år totalt)
• Yrkesgrupp: Specialistläkare
• Arbetsmiljö: Sjukhus, specialistmottagningar, ibland forskning
• Efterfrågan: Mycket hög, särskilt utanför storstäder
• Lediga jobb: 371 inom yrkesgruppen i Sverige

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som reumatolog finns goda möjligheter till vidareutveckling, exempelvis som medicinskt ansvarig, forskare eller utbildare inom området. Vissa väljer att specialisera sig ytterligare inom specifika sjukdomsgrupper eller att kombinera kliniskt arbete med forskning. Prognoser från Arbetsförmedlingen visar att möjligheterna till arbete som specialistläkare, och därmed reumatolog, är mycket goda nationellt och förväntas öka ytterligare de kommande fem åren. Rekryteringssituationen kännetecknas av en paradox – det finns svårigheter att rekrytera samtidigt som en del lämnar yrket eller arbetar deltid, vilket driver upp efterfrågan. Yrket erbjuder därmed både trygghet och utvecklingsmöjligheter för den som vill arbeta långsiktigt inom specialistvården.

Vanliga frågor om reumatolog

• Vad tjänar en reumatolog?
  - En reumatolog har en snittlön på 93 600 kr per månad. Högsta lönen är 110 600 kr och lägsta lönen är 84 600 kr beroende på kön och sektor.
• Hur blir man reumatolog?
  - För att bli reumatolog krävs läkarexamen, allmäntjänstgöring (AT) och därefter specialisttjänstgöring (ST) inom reumatologi.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för reumatologer?
  - Arbetsmarknaden är mycket god med hög efterfrågan och över 370 lediga jobb inom yrkesgruppen.
• Var arbetar reumatologer?
  - De flesta arbetar på sjukhusens reumatologiska kliniker eller inom specialiserade mottagningar, ibland även med forskning.
• Finns det könsskillnader i lön?
  - Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 98% av vad män gör inom yrket.
• Hur lång är utbildningen till reumatolog?
  - Den totala utbildningstiden är cirka 12 år efter gymnasiet, inklusive läkarexamen, AT och ST.
• Vilka personliga egenskaper är viktiga för en reumatolog?
  - Analytisk förmåga, empati, tålamod och god kommunikationsförmåga är viktiga egenskaper.