Redovisningsekonom

Vad gör en redovisningsekonom? – arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En redovisningsekonom arbetar med att sammanställa, analysera och rapportera ekonomiska uppgifter för företag och organisationer. Arbetsuppgifterna omfattar löpande bokföring, avstämningar, periodiseringar, upprättande av bokslut samt deklarationer och rapportering till myndigheter. I rollen ingår ofta kontakt med revisorer, myndigheter och andra externa parter. Arbetsmiljön är till största delen kontorsbaserad och präglas av ett högt tempo, särskilt vid månads- och årsbokslut, men det är även vanligt med hybridlösningar där distansarbete förekommer.

Löneutveckling över tid

Löneutvecklingen för redovisningsekonomer har varit stabil och positiv de senaste åren. Under 2022 låg snittlönen på 41200 kr per månad, vilket ökade till 43 000 kr år 2023, och nådde 44 300 kr år 2024. Det motsvarar en ökning på ungefär 7,5 % över en treårsperiod. Denna uppgång kan främst förklaras av ökad efterfrågan på kvalificerade ekonomer, samt en allmän löneutveckling inom yrkesgruppen. Samtidigt har konkurrensen om de mest erfarna redovisningsekonomerna ökat, särskilt inom privata företag och större städer, vilket också bidragit till att pressa upp lönerna ytterligare. Trots detta är löneglidningen inte lika kraftig som i vissa andra ekonomiroller, vilket speglar yrkets stabila men förhållandevis balanserade arbetsmarknad.

Redovisningsekonom lön – komplett översikt

• Snittlön: 44 300 kr/mån
• Lägsta lön: 33 200 kr/mån (man, privatanställd arbetare, förgymnasial utbildning)
• Högsta lön: 48 500 kr/mån (man, privatanställd tjänsteman, eftergymnasial utbildning 3 år+)
• Timlön (snitt): 266 kr
• Kvinnors lön: 44 000 kr/mån (97% av männens lön)
• Mäns lön: 45 400 kr/mån
• Regionala skillnader: Lönenivåerna är generellt högre i större städer och tillväxtregioner, men kan variera beroende på arbetsgivare och sektor.

Utbildning och kvalifikationer

Vägen till att bli redovisningsekonom går vanligtvis via en eftergymnasial utbildning inom ekonomi, exempelvis på yrkeshögskola eller universitet. För att lyckas i yrket krävs goda kunskaper i redovisning, bokföring och affärssystem, samt en förmåga att tolka och analysera ekonomisk information. Praktisk erfarenhet, till exempel från praktik eller traineeprogram, är ofta meriterande och kan vara avgörande för att snabbt få ansvar i rollen.

• Eftergymnasial utbildning: Ekonomiutbildning på högskola/universitet (2–4 år) eller yrkeshögskola (2 år)
• Certifieringar: Exempelvis FAR:s redovisningsekonom eller andra branschspecifika kurser
• Praktik: Vanligt inslag i YH-utbildningar, ofta en viktig merit
• Förkunskapskrav: Gymnasieexamen, gärna med ekonomisk inriktning
• Onlinekurser och självstudier: Kan komplettera och bredda kompetensen inom nya regelverk eller system

Vanliga förmåner och ersättningar

Bland redovisningsekonomer är det vanligt att erbjudas tjänstepension, friskvårdsbidrag, möjlighet till distansarbete och flexibla arbetstider. Andra förmåner kan inkludera subventionerad lunch, kompetensutveckling, bonusprogram och ibland extra semesterdagar. Förmånerna varierar mellan privata och offentliga arbetsgivare samt beroende på företagets storlek.

Konkurrens och utmaningar

Marknaden för redovisningsekonomer präglas av balans, där tillgång och efterfrågan på arbetskraft är relativt jämnt fördelade. Med 758 lediga jobb inom yrkesgruppen finns det goda möjligheter till anställning, men konkurrensen om de mest attraktiva tjänsterna kan vara hård. Ständigt förändrade regelverk, digitalisering och krav på effektivisering utgör utmaningar som kräver kontinuerlig kompetensutveckling. Förmåga att snabbt sätta sig in i nya ekonomisystem och arbetsprocesser är en viktig framgångsfaktor. Dessutom ställs höga krav på noggrannhet och integritet i yrkesrollen.

Tips för dig som vill bli redovisningsekonom

För att lyckas som redovisningsekonom är det bra att ha en analytisk ådra och ett intresse för siffror, vilket underlättar förståelsen för komplexa ekonomiska samband. Att vara strukturerad är avgörande för att hantera stora mängder data och säkerställa att allt blir rätt i bokslut och rapporter. Kommunikation är en viktig egenskap, särskilt när det gäller att förklara ekonomiska begrepp för personer utan ekonomibakgrund. Det är också klokt att tidigt engagera sig i praktik eller extrajobb för att bygga erfarenhet och nätverk. Flexibilitet och förmåga att anpassa sig till nya system och regelverk gör det enklare att hålla sig konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Att kontinuerligt vidareutbilda sig genom kurser eller certifieringar kan ge fördelar när det är dags att söka nya roller eller förhandla om lönen.

Nyckelfakta om redovisningsekonom

• Utbildningsnivå: Eftergymnasial ekonomiutbildning (YH/universitet)
• Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, ofta med möjlighet till distansarbete
• Vanlig arbetsform: Heltid, dagtid
• Efterfrågan: 758 lediga jobb i Sverige (maj 2024)
• Löneutveckling: Stabil uppgång senaste tre åren

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket är det vanligt att redovisningsekonomer tar steget vidare till mer kvalificerade roller, såsom redovisningsansvarig, controller eller ekonomichef. Specialistroller inom koncernredovisning eller revision är också vanliga karriärvägar. Enligt Arbetsförmedlingens prognos bedöms möjligheterna till arbete som redovisningsekonom vara medelstora och arbetsmarknaden förväntas vara oförändrad på fem års sikt. Det råder balans mellan utbud och efterfrågan, vilket innebär att den som håller sin kompetens uppdaterad har goda möjligheter att utvecklas inom yrket.

Vanliga frågor om redovisningsekonom

• Vad tjänar en redovisningsekonom?
  - En redovisningsekonom tjänar i snitt 44 300 kr per månad, med variationer beroende på erfarenhet, utbildningsnivå och sektor.
• Hur ser löneskillnaden ut mellan män och kvinnor?
  - Män tjänar i snitt 45 400 kr och kvinnor 44 000 kr, vilket innebär att kvinnor har 97% av männens lön i yrket.
• Vilken utbildning krävs för att bli redovisningsekonom?
  - En eftergymnasial ekonomiutbildning, exempelvis från högskola, universitet eller yrkeshögskola, rekommenderas starkt.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för redovisningsekonomer?
  - Arbetsmarknaden är i balans med 758 lediga jobb inom yrkesgruppen och prognosen är oförändrad på fem års sikt.
• Vilka är de vanligaste arbetsuppgifterna?
  - Löpande bokföring, bokslut, deklarationer, rapportering och ekonomiska analyser.
• Finns det regionala skillnader i lön?
  - Ja, lönenivåerna är generellt högre i större städer och tillväxtregioner.
• Vilka karriärmöjligheter finns efter några år?
  - Möjliga karriärvägar inkluderar controller, ekonomichef eller specialistroller inom redovisning och revision.