Kanslisekreterare, övrig

Vad gör en kanslisekreterare – arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En kanslisekreterare arbetar ofta med administrativa och utredande uppgifter inom offentlig sektor, exempelvis på myndigheter, kommuner eller större organisationer. Arbetsuppgifterna omfattar handläggning av ärenden, diarieföring, dokumenthantering och ofta samordning av möten eller projekt. I rollen ingår även att förbereda beslutsunderlag, skriva protokoll och säkerställa att rutiner och lagkrav följs. Arbetsmiljön är i regel kontorsbaserad med ett högt krav på noggrannhet, struktur och förmåga att hantera flera parallella uppgifter. Kontakter sker både internt och externt, vilket ställer krav på god kommunikationsförmåga och ett professionellt bemötande.

Löneutveckling över tid

Lönerna för kanslisekreterare har haft en stabil ökning under de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 43200 kr, vilket steg till 44 700 kr under 2023 och vidare till 46 500 kr under 2024. Detta innebär en total ökning med omkring 7,6 % på tre år. Löneutvecklingen speglar en fortsatt efterfrågan på kvalificerade administratörer inom offentlig sektor och en ökad komplexitet i arbetsuppgifterna. Skillnader mellan könen kvarstår, där män i snitt tjänar mer än kvinnor, men gapet har minskat något över tid. Marknadsläget och kompetenskraven påverkar också löneutvecklingen, särskilt för de med högre utbildning eller specialiserade ansvarsområden.

Kanslisekreterare, övrig lön – komplett översikt

• Snittlön: 46 500 kr/mån
• Lägsta lön: 30 200 kr/mån (kvinna, statlig sektor, förgymnasial utbildning)
• Högsta lön: 60 200 kr/mån (man, kommunal sektor, forskarutbildning)
• Timlön (snitt): 280 kr
• Kvinnors lön i procent av mäns: 93%
• Snittlön män: 48 800 kr/mån
• Snittlön kvinnor: 45 300 kr/mån

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som kanslisekreterare krävs vanligtvis en eftergymnasial utbildning inom exempelvis statsvetenskap, juridik, administration eller samhällsvetenskap. Många arbetsgivare efterfrågar högskoleexamen, men relevant arbetslivserfarenhet kan i vissa fall väga upp för formell utbildning. Praktisk erfarenhet från offentlig förvaltning eller liknande roller är ofta meriterande, och vissa arbetsgivare ser positivt på vidareutbildning inom projektledning eller informationshantering.

• Eftergymnasial utbildning: 3–4 år inom administration, juridik eller samhällsvetenskap
• Certifieringar/kurser: Meriterande inom exempelvis offentlig förvaltning eller projektledning
• Praktik/trainee: Praktik inom offentlig sektor ger ofta värdefull erfarenhet
• Förkunskapskrav: Ofta gymnasieexamen som grundkrav
• Tips för val: Kombinera teoretiska studier med praktik för att stärka anställningsbarheten

Vanliga förmåner och ersättningar

Kanslisekreterare erbjuds ofta kollektivavtalade förmåner såsom tjänstepension, friskvårdsbidrag, flexibla arbetstider och möjlighet till distansarbete. Andra vanliga ersättningar kan inkludera subventionerad lunch, kompetensutveckling och semesterförmåner som överstiger lagstadgad nivå.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som kanslisekreterare bedöms som måttlig, då yrket tillhör yrkesgruppen planerare och utredare där möjligheterna till arbete är medelstora. Enligt Arbetsförmedlingens prognos väntas efterfrågan vara oförändrad de kommande fem åren. Eftersom många arbetsgivare söker kandidater med högskoleutbildning och erfarenhet från offentlig sektor kan nyutexaminerade möta viss konkurrens. Samtidigt ställer yrket krav på både administrativ skicklighet och förmåga att snabbt sätta sig in i nya regelverk eller rutiner, vilket kan vara en utmaning för den som är ovan vid komplexa administrativa miljöer.

Tips för dig som vill bli kanslisekreterare

För att lyckas som kanslisekreterare är det bra att ha en stark känsla för struktur och ordning, då rollen kräver noggrann dokumenthantering och uppföljning av ärenden. Det är värdefullt att utveckla sin kommunikativa förmåga, eftersom arbetet ofta innebär kontakt med både kollegor och externa parter. Ett analytiskt tänkande underlättar när beslutsunderlag ska tas fram eller när rutiner behöver förbättras. Att vara flexibel och kunna prioritera mellan olika arbetsuppgifter är en stor fördel, särskilt under perioder med högt tempo. Engagemang för samhällsfrågor och en vilja att bidra till effektiva processer uppskattas av många arbetsgivare. Praktisk erfarenhet från offentlig sektor eller praktikplatser ger konkurrensfördelar. Slutligen är det viktigt att visa integritet och professionalitet i alla kontakter, då rollen ofta innebär hantering av känslig information.

Nyckelfakta om Kanslisekreterare, övrig

• Snittlön: 46 500 kr/mån
• Löneintervall: 30 200–60 200 kr/mån
• Utbildningsnivå: Eftergymnasial utbildning ofta krav
• Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, ofta inom offentlig sektor
• Efterfrågan: Medelstor, oförändrad prognos

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år kan en kanslisekreterare avancera till mer kvalificerade roller som utredare, handläggare med specialistansvar eller projektledare inom offentlig förvaltning. Det är även vanligt att gå vidare till ledande administrativa befattningar, såsom kanslichef eller verksamhetsutvecklare. Prognosen från Arbetsförmedlingen visar att efterfrågan inom yrkesgruppen planerare och utredare förväntas vara oförändrad på fem års sikt, och att arbetsmarknaden kännetecknas av balans. Antalet lediga tjänster är stabilt, med 758 annonserade jobb inom yrkesgruppen vid senaste mätningen. Specialisering inom exempelvis digital informationshantering eller juridik kan förbättra karriärmöjligheterna ytterligare.

Vanliga frågor om Kanslisekreterare, övrig

• Vad tjänar en Kanslisekreterare, övrig?
  - Snittlönen ligger på 46 500 kr per månad, med ett lönespann mellan 30 200 och 60 200 kr beroende på erfarenhet, utbildning och sektor.
• Finns det könsskillnader i lön?
  - Ja, män tjänar i snitt 48 800 kr och kvinnor 45 300 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar cirka 93% av männens lön.
• Vilken utbildning krävs för att bli kanslisekreterare?
  - Eftergymnasial utbildning, ofta 3–4 år inom administration, juridik eller samhällsvetenskap, är vanligtvis ett krav.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för kanslisekreterare?
  - Arbetsmarknaden bedöms ha medelstora möjligheter med en oförändrad prognos de närmaste fem åren.
• Vilka arbetsuppgifter har en kanslisekreterare?
  - Arbetsuppgifterna omfattar administration, diarieföring, utredning, dokumenthantering och samordning av möten.
• Vilka är vanliga förmåner?
  - Vanliga förmåner inkluderar tjänstepension, friskvårdsbidrag, flexibla arbetstider och möjlighet till distansarbete.
• Hur ser karriärvägarna ut?
  - Möjliga karriärvägar är utredare, specialist, projektledare eller administrativa chefsroller inom offentlig sektor.