Vad gör en informationssekreterare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En informationssekreterare arbetar med att planera, samordna och genomföra informationsinsatser inom organisationer, myndigheter eller företag. Arbetsuppgifterna omfattar att skriva och distribuera pressmeddelanden, hantera frågor från media, producera informationsmaterial och hålla interna och externa intressenter uppdaterade. Ofta ingår även att administrera webbplatser, sociala medier och internkommunikation. Arbetsmiljön är vanligtvis kontorsbaserad och innebär både självständigt arbete och tätt samarbete med kollegor inom kommunikation, ledning och andra avdelningar. Yrket ställer höga krav på struktur, språklig förmåga och förmåga att snabbt ta till sig och förmedla information på ett tydligt sätt.
Löneutveckling över tid
Informationssekreterare har under de senaste tre åren haft en stabil löneutveckling. År 2022 låg snittlönen på 43800 kr per månad, vilket ökade till 45 100 kr under 2023. Den senaste statistiken för 2024 visar en ytterligare ökning till 46 600 kr, vilket motsvarar en total uppgång på cirka 6,4 % över tre år. Denna positiva trend speglar en generellt ökad efterfrågan på kvalificerad kommunikationspersonal, samtidigt som digitalisering och förändrade kommunikationsbehov har skapat nya krav och möjligheter inom yrket. Lönerna har också påverkats av konkurrensen om kompetenta informatörer och en ökad professionalisering av kommunikationsyrkena.
Informationssekreterare lön – komplett översikt
- Snittlön: 46 600 kr/mån
- Lägsta lön (kvinnor/män): 39 900 kr / 41 800 kr
- Högsta lön (kvinnor/män): 51 900 kr / 51 300 kr
- Timlön (snitt): 280 kr
- Könsskillnader: Kvinnor tjänar i snitt 45 700 kr (93 % av männens 49 100 kr)
- Regionala skillnader: Löneläget varierar främst mellan storstad och övriga regioner, med högre löner i storstadslänen.
Utbildning och kvalifikationer
Vägen till att bli informationssekreterare går oftast via högskoleutbildning inom områden som media- och kommunikationsvetenskap, journalistik eller samhällsvetenskap. Många arbetsgivare efterfrågar även erfarenhet av kommunikationsarbete, god svenska i tal och skrift samt kunskap om digitala verktyg och kanaler. Praktikperioder och relevanta extrajobb är ofta meriterande och ger viktiga insikter om yrkets krav.
- Högskoleexamen: Media- och kommunikationsvetenskap, 3 år
- Certifieringskurser: Exempelvis i PR, digital kommunikation eller presshantering
- Praktik: Ofta krav på praktik eller traineeplats inom kommunikation
- Förkunskaper: God svenska, erfarenhet av textproduktion och digitala medier
- Tips för val: Profilera utbildningen mot offentlig sektor eller näringsliv beroende på intresse
Många informationssekreterare får snabbt ett stort kontaktnät både internt och externt, då rollen ofta innebär samverkan med ledning, experter och media. Detta gör yrket till en utmärkt plattform för den som vill utvecklas vidare inom kommunikation eller ledarskap.
Vanliga förmåner och ersättningar
Informationssekreterare erbjuds ofta förmåner som flexibel arbetstid, friskvårdsbidrag, extra semesterdagar och möjlighet till distansarbete. Tjänstepension, kompetensutveckling och subventionerad lunch förekommer också, särskilt inom offentlig sektor. Vid sidan av grundlönen kan vissa arbetsgivare erbjuda rörliga ersättningar eller bonus kopplat till projektresultat eller särskilda insatser.
Konkurrens och utmaningar
Konkurrensen om tjänsterna som informationssekreterare bedöms vara medelstor, vilket innebär att det finns goda möjligheter för kvalificerade sökande men att arbetsmarknaden är relativt balanserad. Digitaliseringen har förändrat yrkesrollen och ökat kraven på bred digital kompetens, vilket gör att yrkesverksamma kontinuerligt behöver hålla sig uppdaterade. En utmaning är att snabbt kunna hantera komplex information och kommunicera på ett sätt som når fram till olika målgrupper, samtidigt som tempot ofta är högt och deadlines täta. Förmågan att samarbeta och arbeta proaktivt är därför avgörande för att lyckas i rollen.
Tips för dig som vill bli informationssekreterare
För att lyckas som informationssekreterare är det bra att ha en stark kommunikativ förmåga och ett genuint intresse för samhällsfrågor. Att vara strukturerad underlättar när många projekt pågår parallellt och deadlines ska hållas. Initiativförmåga är viktigt för att snabbt kunna identifiera och agera på kommunikationsbehov, medan samarbetsförmåga hjälper i kontakten med kollegor och externa parter. En analytisk ådra är värdefull när komplex information ska omvandlas till tydliga budskap, och ett professionellt förhållningssätt ger förtroende både internt och externt. Att utveckla digital kompetens och vara öppen för nya verktyg stärker möjligheterna att lyckas i yrket.
Nyckelfakta om Informationssekreterare
- Utbildningsnivå: Högskoleexamen rekommenderas, ofta inom kommunikation
- Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, ofta med flexibla arbetstider
- Vanlig arbetsform: Fast anställning inom offentlig sektor eller större företag
- Efterfrågan: Medelstor, cirka 758 lediga jobb inom yrkesgruppen
- Specialkunskaper: Digital kommunikation och presshantering efterfrågas
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter tre till fem år som informationssekreterare finns möjligheter att avancera till roller som kommunikationsansvarig, pressansvarig eller projektledare inom kommunikation. Många väljer även att specialisera sig inom områden som digital kommunikation, medierelationer eller strategisk internkommunikation. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser för yrkesgruppen informatörer, kommunikatörer och PR-specialister bedöms arbetsmarknaden vara i balans och efterfrågan förväntas vara oförändrad de kommande fem åren. Det innebär att konkurrensen om tjänsterna är stabil och att det finns goda möjligheter för den som har relevant utbildning och erfarenhet. Regionalt är möjligheterna till arbete bäst i storstadsregioner, men digitalisering öppnar även för distansarbete och bredare arbetsmarknad.
Vanliga frågor om informationssekreterare
- Vad tjänar en informationssekreterare?
- Snittlönen är 46 600 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, sektor och region.
- Hur ser könsskillnaderna ut i lönen för informationssekreterare?
- Kvinnor tjänar i snitt 45 700 kr och män 49 100 kr, vilket innebär att kvinnor har cirka 93 % av männens lön.
- Vilken utbildning krävs för att bli informationssekreterare?
- En högskoleexamen inom media- och kommunikationsvetenskap, journalistik eller samhällsvetenskap rekommenderas.
- Hur ser arbetsmarknaden ut för informationssekreterare?
- Arbetsmarknaden är i balans med medelstora möjligheter och cirka 758 lediga jobb inom yrkesgruppen nationellt.
- Vad är den högsta och lägsta lönen för en informationssekreterare?
- Högsta lönen är 51 900 kr (kvinna, offentlig sektor, förgymnasial utbildning), lägsta är 39 900 kr (kvinna, statlig sektor, gymnasial utbildning).
- Vilka personliga egenskaper är viktiga i yrket?
- Kommunikationsförmåga, struktur, initiativförmåga och samarbetsvilja är särskilt viktiga.
- Finns det regionala löneskillnader?
- Ja, lönerna är generellt högre i storstadsregioner jämfört med övriga landet.
