- Lönestatistik
- Försäkringstjänsteman, skadereglerare
Försäkringstjänsteman, skadereglerare
39 900 - 50 800 kr / månaden
Kvinnor tjänar 93% av vad män gör.
Administration, ekonomi
Löneutveckling Försäkringstjänsteman, skadereglerare
Vad gör en försäkringstjänsteman inom skadereglering? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En försäkringstjänsteman inom skadereglering arbetar huvudsakligen med att bedöma och reglera försäkringsärenden när skador har inträffat. Vanliga arbetsuppgifter inkluderar att ta emot skadeanmälningar, analysera villkor och utreda omständigheter kring en skada. Yrkesrollen kräver noggrannhet vid granskning av dokumentation och ofta kontakt med både kunder, verkstäder och andra experter för att säkerställa rättvis och korrekt handläggning. Arbetet sker i regel på kontor, men kan ibland innebära besök ute på skadeplatser. Miljön präglas av högt tempo och krav på att hantera flera ärenden parallellt, vilket ställer krav på god struktur och kommunikationsförmåga.
Löneutveckling över tid
Löneutvecklingen för försäkringstjänstemän inom skadereglering har varit tydligt positiv de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 39600 kr, följt av en ökning till 41 800 kr år 2023, och ytterligare uppgång till 43 600 kr år 2024. Detta motsvarar en total löneökning på cirka 10% över tre år, vilket är högre än många andra tjänstemannayrken. Denna trend förklaras av ökad efterfrågan på kvalificerade skadereglerare, inte minst på grund av komplexare försäkringsprodukter och digitalisering av branschen, vilket har ökat behovet av specialiserad kompetens. Skillnader mellan könen kvarstår, men löneökningen har varit relativt jämnt fördelad mellan män och kvinnor.
Försäkringstjänsteman inom skadereglering lön – komplett översikt
- Snittlön: 43 600 kr/mån
- Lägsta lön: 39 900 kr/mån (kvinna, gymnasial utbildning, privat sektor)
- Högsta lön: 50 800 kr/mån (man, eftergymnasial utbildning, privatanställd tjänsteman)
- Timlön: 262 kr
- Kvinnor: 42 300 kr/mån (93% av männens lön)
- Män: 45 300 kr/mån
- Regionala skillnader: Lönen kan variera beroende på region och arbetsmarknadsläge, men exakta siffror för detta yrke saknas.
Utbildning och kvalifikationer
För att arbeta som försäkringstjänsteman inom skadereglering krävs vanligtvis en eftergymnasial utbildning inom exempelvis ekonomi, juridik eller samhällsvetenskap, ofta kombinerad med specifika kurser inom försäkring. Många arbetsgivare värdesätter erfarenhet av kundkontakt och administrativt arbete, och det är vanligt att nyanställda genomgår intern utbildning och handledning. Branschrelaterade certifieringar kan vara meriterande, särskilt inom specialiserade områden som företagsförsäkring eller personskador.
- Eftergymnasial utbildning: Ekonomi, juridik eller samhällsvetenskap, 2–3 år
- Certifieringar: Kurser inom försäkring, skadereglering eller specifika försäkringsprodukter
- Praktik/trainee: Vanligt hos större försäkringsbolag
- Förkunskapskrav: Gymnasieexamen, ofta med samhälls- eller ekonomisk inriktning
- Intern utbildning: Förekommer i samband med anställning
Många skadereglerare utvecklar en djup förståelse för både teknik och psykologi, eftersom arbetet ofta innebär att utreda komplexa händelseförlopp och bemöta människor i utsatta situationer. Den analytiska förmågan kombineras med empati och kommunikationsskicklighet – egenskaper som gör yrket både utmanande och utvecklande.
Vanliga förmåner och ersättningar
Försäkringstjänstemän inom skadereglering erbjuds ofta förmåner såsom tjänstepension, friskvårdsbidrag, subventionerad lunch och möjlighet till distansarbete. Andra vanliga ersättningar inkluderar bonussystem, extra semesterdagar och tillgång till kompetensutveckling genom interna eller externa kurser.
Konkurrens och utmaningar
Konkurrensen om tjänster inom skadereglering varierar beroende på region och konjunkturläge, men generellt är efterfrågan på arbetsmarknaden stabil. Branschen påverkas av digitalisering och automatisering, vilket ställer högre krav på teknisk kompetens och anpassningsförmåga. Samtidigt innebär komplexa skadeärenden att det alltid finns behov av kvalificerade handläggare. En utmaning är att hålla sig uppdaterad om förändrade regelverk och försäkringsvillkor samt att hantera stundtals pressade situationer med hög arbetsbelastning och snabba beslut.
Tips för dig som vill bli försäkringstjänsteman inom skadereglering
För att lyckas som försäkringstjänsteman inom skadereglering är det bra att kombinera analytisk förmåga med god kommunikationsförmåga. Att vara noggrann och strukturerad underlättar när många ärenden ska hanteras samtidigt och snabba bedömningar krävs. Ett intresse för problemlösning är värdefullt, särskilt när det gäller att utreda och förstå komplexa skadeförlopp. Att visa empati och ha tålamod hjälper i kontakten med kunder som ofta befinner sig i pressade situationer. Vidare är det en fördel att vara flexibel och nyfiken på ny teknik, då branschen förändras snabbt och digitala verktyg blir allt viktigare. För den som är initiativrik och trivs med ansvar finns goda möjligheter till utveckling och specialisering inom yrket.
Nyckelfakta om försäkringstjänsteman inom skadereglering
- Utbildningsnivå: Eftergymnasial utbildning inom ekonomi, juridik eller samhällsvetenskap
- Arbetsmiljö: Kontorsmiljö med inslag av kundkontakt och digitala arbetsverktyg
- Arbetsmarknad: Cirka 758 lediga jobb inom yrkesgruppen (2024)
- Specialkompetens: Förmåga att tolka försäkringsvillkor och utreda skadeärenden
- Könsskillnader: Kvinnor tjänar i snitt 93% av vad män gör
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter några års erfarenhet kan en försäkringstjänsteman inom skadereglering avancera till roller som specialist på särskilda försäkringsområden, teamledare eller chef för skadeavdelning. Det är även vanligt att vidareutbilda sig inom exempelvis juridik eller riskhantering för att bredda kompetensen. Arbetsförmedlingens prognos för yrkesgruppen skadereglerare och värderare är osäker på grund av begränsat underlag, men arbetsmarknaden bedöms som stabil med fortsatt behov av kompetenta medarbetare. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för utveckling, och efterfrågan på specialiserade kunskaper ökar i takt med att försäkringsprodukterna blir mer komplexa.
Vanliga frågor om försäkringstjänsteman inom skadereglering
- Vad tjänar en försäkringstjänsteman inom skadereglering?
- Snittlönen är 43 600 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, utbildning och arbetsgivare. - Hur ser könsskillnaderna ut i lönen?
- Kvinnor tjänar i snitt 42 300 kr per månad, vilket motsvarar 93% av männens lön (män: 45 300 kr). - Vilken utbildning krävs för att bli skadereglerare?
- Eftergymnasial utbildning inom ekonomi, juridik eller samhällsvetenskap rekommenderas, ofta kombinerat med interna utbildningar. - Finns det många lediga jobb inom yrket?
- Ja, det finns cirka 758 lediga jobb inom yrkesgruppen skadereglerare och värderare just nu. - Vilka är de vanligaste arbetsuppgifterna?
- Att ta emot skadeanmälningar, utreda och reglera försäkringsärenden samt kommunicera med kunder och samarbetspartners. - Hur ser framtidsutsikterna ut?
- Prognosen är osäker, men arbetsmarknaden bedöms som stabil med fortsatt behov av kompetens. - Vilka personliga egenskaper är viktiga?
- Analytisk förmåga, noggrannhet, empati och god kommunikationsförmåga är centrala egenskaper.
Lön fördelat på ålder och sektor
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 37600 kr | 38800 kr |
| 35-44 | 94% | 42400 kr | 44200 kr |
| 45-54 | 93% | 46300 kr | 48200 kr |
| 55-64 | 94% | 47200 kr | 49400 kr |
| Snitt | 93% | 42000 kr | 43600 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 37600 kr | 38800 kr |
| 35-44 | 94% | 42400 kr | 44200 kr |
| 45-54 | 93% | 46300 kr | 48200 kr |
| 55-64 | 94% | 47200 kr | 49400 kr |
| Snitt | 93% | 42000 kr | 43600 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 37600 kr | 38800 kr |
| 35-44 | 94% | 42400 kr | 44200 kr |
| 45-54 | 93% | 46300 kr | 48200 kr |
| 55-64 | 94% | 47200 kr | 49400 kr |
| Snitt | 93% | 42000 kr | 43600 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28400 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 39100 kr | 40500 kr |
| 35-44 | 94% | 43400 kr | 45600 kr |
| 45-54 | 93% | 48000 kr | 50300 kr |
| 55-64 | 94% | 47900 kr | 51000 kr |
| Snitt | 93% | 43300 kr | 45300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28400 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 39100 kr | 40500 kr |
| 35-44 | 94% | 43400 kr | 45600 kr |
| 45-54 | 93% | 48000 kr | 50300 kr |
| 55-64 | 94% | 47900 kr | 51000 kr |
| Snitt | 93% | 43300 kr | 45300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28400 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 39100 kr | 40500 kr |
| 35-44 | 94% | 43400 kr | 45600 kr |
| 45-54 | 93% | 48000 kr | 50300 kr |
| 55-64 | 94% | 47900 kr | 51000 kr |
| Snitt | 93% | 43300 kr | 45300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29600 kr |
| 25-34 | 93% | 36300 kr | 37500 kr |
| 35-44 | 94% | 41500 kr | 43000 kr |
| 45-54 | 93% | 45100 kr | 46600 kr |
| 55-64 | 94% | 46600 kr | 48000 kr |
| Snitt | 93% | 40900 kr | 42300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29600 kr |
| 25-34 | 93% | 36300 kr | 37500 kr |
| 35-44 | 94% | 41500 kr | 43000 kr |
| 45-54 | 93% | 45100 kr | 46600 kr |
| 55-64 | 94% | 46600 kr | 48000 kr |
| Snitt | 93% | 40900 kr | 42300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29600 kr |
| 25-34 | 93% | 36300 kr | 37500 kr |
| 35-44 | 94% | 41500 kr | 43000 kr |
| 45-54 | 93% | 45100 kr | 46600 kr |
| 55-64 | 94% | 46600 kr | 48000 kr |
| Snitt | 93% | 40900 kr | 42300 kr |
Om datan
All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.
Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.
Yrket Försäkringstjänsteman, skadereglerare har SSYK-koden 3314, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.