Föreningsgårdsarbetare

Vad gör en föreningsgårdsarbetare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En föreningsgårdsarbetare ansvarar för den dagliga driften av föreningsgårdar, fritidsgårdar och liknande mötesplatser. Arbetsuppgifterna omfattar allt från praktiskt underhåll och lokalvård till att skapa en trygg och välkomnande miljö för besökare. Det ingår ofta att ta emot bokningar, hjälpa till vid arrangemang och aktiviteter samt att vara en stödjande resurs för både barn, ungdomar och vuxna som besöker verksamheten. Arbetsmiljön varierar beroende på gårdens storlek och inriktning, men präglas ofta av sociala kontakter och ett omväxlande tempo. Föreningsgårdsarbetare arbetar både dag- och kvällstid samt helger beroende på verksamhetens öppettider.

Löneutveckling över tid

Lönen för föreningsgårdsarbetare har stadigt ökat under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 25800 kr per månad, medan den under 2023 steg till 26 600 kr. Den senaste uppgiften från 2024 visar en genomsnittslön på 27 500 kr, vilket motsvarar en ökning på cirka 6,6% över treårsperioden. Denna utveckling speglar en relativt stabil efterfrågan på yrket, även om marknadens behov inte förändrats nämnvärt. Löneökningarna följer i stort sett den allmänna löneutvecklingen inom den kommunala sektorn och kan också förklaras av kollektivavtalens årliga revisioner. Trots en överskottsmarknad för yrkesgruppen har lönerna stigit, vilket kan bero på högre krav på service och tillgänglighet i verksamheten samt ökade arbetsuppgifter kopplat till trygghet och trivsel.

Föreningsgårdsarbetare lön – komplett översikt

• Snittlön: 27 500 kr/mån
• Lägsta lön: 23 900 kr/mån (man, privatanställd tjänsteman, gymnasieutbildning 3 år)
• Högsta lön: 28 900 kr/mån (kvinna, statlig sektor, gymnasieutbildning högst 2 år)
• Timlön: 165 kr/timme
• Kvinnor tjänar: 27 600 kr/mån (105% av mäns lön)
• Män tjänar: 26 300 kr/mån
• Regionala skillnader: Uppgifter om skillnader mellan regioner saknas för närvarande

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som föreningsgårdsarbetare krävs oftast gymnasieutbildning, gärna med inriktning mot barn och fritid eller liknande sociala områden. Praktisk erfarenhet av arbete med barn, ungdomar eller i föreningsverksamhet är mycket meriterande. Vissa arbetsgivare erbjuder intern utbildning eller introduktionsprogram. Personliga egenskaper såsom ansvarstagande och servicekänsla värderas högt, och ibland kan även kurser i konflikthantering eller första hjälpen vara önskvärda.

• Gymnasieexamen: Barn- och fritidsprogrammet (3 år)
• Erfarenhet av föreningsliv: Praktisk vana prioriteras
• Introduktionsutbildning: Ofta via arbetsgivaren
• Kurser: Första hjälpen och konflikthantering kan vara meriterande
• Personliga egenskaper: Ansvarstagande, social kompetens

Vanliga förmåner och ersättningar

Föreningsgårdsarbetare omfattas ofta av kollektivavtal som ger rätt till tjänstepension, semesterersättning och sjuklön. Andra vanliga förmåner är friskvårdsbidrag, möjlighet till kompetensutveckling, samt ibland tillgång till subventionerad lunch eller arbetskläder. Arbetstiderna kan vara flexibla, särskilt om verksamheten har kvälls- och helgöppet.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som föreningsgårdsarbetare är relativt hög på många orter, vilket beror på att rekryteringssituationen nationellt kännetecknas av överskott. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för yrkesgruppen bedöms möjligheterna till arbete vara små, och efterfrågan förväntas vara oförändrad de kommande fem åren. Utmaningar inom yrket kan vara att hantera många samtidiga arbetsuppgifter, skapa trygghet i verksamheten och möta besökares olika behov. Det ställs också krav på flexibilitet och förmåga att snabbt lösa problem i miljöer där arbetstempot kan variera kraftigt.

Tips för dig som vill bli föreningsgårdsarbetare

För att lyckas som föreningsgårdsarbetare är det bra att ha ett genuint intresse för människor och socialt engagemang. Att utveckla god kommunikationsförmåga gör det lättare att skapa kontakt med både besökare och kollegor, vilket i sin tur stärker arbetsmiljön. Initiativförmåga är en viktig egenskap, särskilt när det gäller att driva aktiviteter eller lösa praktiska problem som uppstår i vardagen. Förmågan att vara lyhörd och flexibel underlättar när verksamheten snabbt behöver anpassas efter olika grupper eller situationer. Erfarenhet från ideellt arbete eller föreningsliv ger en bra grund, och det kan vara klokt att delta i kurser inom bemötande eller säkerhet. Slutligen är ansvarskänsla avgörande, eftersom rollen ofta innebär att arbeta självständigt och ta egna beslut i olika situationer.

Nyckelfakta om Föreningsgårdsarbetare

• Utbildningsnivå: Gymnasieexamen, ofta barn- och fritidsprogrammet
• Arbetsmiljö: Föreningsgårdar, fritidsgårdar, sociala mötesplatser
• Arbetsform: Ofta schemalagt, varierande arbetstider (dag, kväll, helg)
• Efterfrågan: Små möjligheter till nytt arbete enligt Arbetsförmedlingen
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar i snitt mer än män inom yrket

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem års erfarenhet som föreningsgårdsarbetare kan det finnas möjligheter att ta steget vidare till mer ansvarskrävande roller, exempelvis som samordnare, verksamhetsledare eller fritidsledare. Erfarenhet från yrket ger också en god grund för vidareutbildning inom socialt arbete, pedagogik eller ledarskap. Enligt Arbetsförmedlingens prognos är arbetsmarknaden för denna yrkesgrupp dock begränsad, med små möjligheter till nya jobb och ett nationellt överskott på arbetskraft. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad. Trots detta finns det över 237 lediga jobb inom yrkesgruppen, vilket visar att det ändå kan uppstå regionala eller tillfälliga behov av personal.

Vanliga frågor om Föreningsgårdsarbetare

• Vad tjänar en föreningsgårdsarbetare i snitt?
  - Snittlönen ligger på 27 500 kr per månad.
• Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors löner?
  - Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 105% av vad män gör inom yrket.
• Vilken utbildning krävs för att bli föreningsgårdsarbetare?
  - Gymnasieexamen, gärna från barn- och fritidsprogrammet, samt erfarenhet av föreningsliv är vanligt.
• Hur ser framtidsutsikterna ut för yrket?
  - Arbetsmarknaden är tuff med små möjligheter till nytt arbete och ett nationellt överskott på arbetskraft.
• Vilka är de vanligaste arbetsuppgifterna?
  - Underhåll av lokaler, stöd vid arrangemang, kontakt med besökare och administration.
• Finns det möjlighet att vidareutbilda sig?
  - Ja, erfarenhet från yrket kan leda till vidareutbildning inom t.ex. socialt arbete eller ledarskap.
• Vad är den högsta och lägsta lönen inom yrket?
  - Den högsta kända lönen är 28 900 kr och den lägsta 23 900 kr per månad.