Yrkesmedicinare

93 600 kr

Specialistläkare

84 600 - 110 600 kr / månaden

Kvinnor tjänar 98% av vad män gör.

Hälso- & sjukvård

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Yrkesmedicinare

Snittlön 93 600 kr
Män 94 300 kr
Kvinnor 92 900 kr

Vad gör en yrkesmedicinare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En yrkesmedicinare är en specialistläkare med fokus på arbetsrelaterad hälsa och medicinska frågor kopplade till arbetsliv och miljö. Det huvudsakliga arbetet innebär att utreda, diagnostisera och behandla hälsoproblem som uppstår i arbetsmiljön, samt att arbeta förebyggande tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare. I rollen ingår även att genomföra medicinska bedömningar i samband med rehabilitering, delta i arbetsmiljöutredningar och ge rådgivning om anpassningar på arbetsplatsen. Arbetsmiljön är oftast klinisk men kan också inkludera insatser på arbetsplatser, myndigheter och företag, vilket ställer krav på flexibilitet och god kommunikationsförmåga.

Löneutveckling över tid

Löneutvecklingen för yrkesmedicinare har varit stabilt positiv de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 86400 kr per månad, vilket ökade till 92 200 kr under 2023 och har vidare stigit till 93 600 kr under 2024. Det motsvarar en total ökning på cirka 8,3% över perioden, med en särskilt tydlig uppgång mellan 2022 och 2023. Denna trend speglar en ökad efterfrågan på specialistläkare inom arbetsmedicin, där arbetsmarknaden präglas av brist på kvalificerad personal. Löneökningen följer även den generella utvecklingen bland specialistläkare och speglar yrkets höga utbildningskrav samt det växande behovet av expertis kring arbetsmiljö och hälsa.

Yrkesmedicinare lön – komplett översikt

  • Snittlön: 93 600 kr/mån
  • Lägsta lön: 84 600 kr/mån (män), 91 200 kr/mån (kvinnor)
  • Högsta lön: 110 600 kr/mån (män), 101 500 kr/mån (kvinnor)
  • Timlön: 563 kr
  • Könsskillnader: Kvinnor tjänar 98% av vad män gör (män 94 300 kr, kvinnor 92 900 kr)
  • Regionala skillnader: Data om regionala skillnader är begränsad, men variationer förekommer beroende på arbetsgivare och län.

Utbildning och kvalifikationer

Vägen till att bli yrkesmedicinare kräver en lång och specialiserad utbildning inom medicin. Först krävs läkarexamen och legitimation, därefter följer specialistutbildning inom arbets- och miljömedicin. Utöver den formella utbildningen efterfrågas ofta erfarenhet av kliniskt arbete samt vidareutbildning inom arbetsmedicinska frågor. För att lyckas i rollen är det även viktigt med god samarbetsförmåga och ett intresse för arbetslivets komplexa samband med hälsa.

  • Läkarexamen: 5,5 år på universitet/högskola
  • Allmäntjänstgöring (AT): Cirka 1,5–2 år
  • Specialisttjänstgöring (ST) inom arbets- och miljömedicin: Cirka 5 år
  • Vidareutbildningar: Kurser inom arbetsmedicin, rehabilitering och miljömedicin
  • Förkunskapskrav: Högskolebehörighet, goda betyg i naturvetenskapliga ämnen

Yrkesmedicinare har ofta möjligheten att arbeta tvärprofessionellt, vilket innebär nära samarbete med bland annat företagssköterskor, ergonomer, arbetsmiljöingenjörer och psykologer. Denna breda kontakt med olika kompetenser gör yrket extra varierat och utvecklande för den som uppskattar samarbete och helhetslösningar.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Yrkesmedicinare erbjuds ofta förmåner som tjänstepension, extra semesterdagar, friskvårdsbidrag och möjligheter till kompetensutveckling. Många arbetsgivare ger även tillgång till flextid, sjukvårdsförsäkring samt stöd för vidareutbildning. I vissa fall kan tjänstebil, bonus eller extra ersättning för jourtjänstgöring förekomma, särskilt inom den statliga sektorn.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för yrkesmedicinare kännetecknas av stor efterfrågan och en paradoxal rekryteringssituation, där det råder brist på kvalificerade specialister samtidigt som det finns en viss omsättning på arbetskraft. Utmaningarna inkluderar höga krav på medicinsk kompetens, regelbunden fortbildning och förmåga att hantera komplexa arbetsmiljöfrågor. Arbetsbelastningen kan vara hög, särskilt i perioder med omfattande arbetsmiljöutredningar eller större företagshälsoprojekt. Dessutom kräver yrket god kommunikation och samarbetsförmåga då arbetet ofta sker i team och med olika aktörer inom och utanför organisationen.

Tips för dig som vill bli yrkesmedicinare

För att lyckas som yrkesmedicinare är det bra att kombinera analytisk förmåga med ett genuint intresse för arbetsliv och hälsa. Det är viktigt att vara lyhörd och kunna kommunicera effektivt med både medarbetare och arbetsgivare, eftersom mycket av arbetet handlar om rådgivning och samverkan. Att ha tålamod och uthållighet under den långa utbildningsvägen är avgörande, samtidigt som flexibilitet underlättar anpassningen till olika arbetsmiljöer och projekt. Ett systematiskt arbetssätt och förmåga att se helheter hjälper vid utredningar och bedömningar, medan ett intresse för ständigt lärande gör det lättare att hålla sig uppdaterad inom området. Slutligen värdesätts god samarbetsförmåga högt, eftersom yrket ofta innebär tvärprofessionellt arbete.

Nyckelfakta om Yrkesmedicinare

  • Utbildningsnivå: Specialistläkarexamen (minst 12 år inklusive AT och ST)
  • Arbetsmiljö: Klinisk och konsultativ, ofta inom företagshälsa eller sjukhus
  • Efterfrågan: Stora möjligheter till arbete och ökande behov
  • Vanlig arbetsform: Heltid, ofta dagtid men även viss jour kan förekomma
  • Specialkunskaper: Arbetsmiljömedicin, rehabilitering, riskbedömning

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som yrkesmedicinare finns möjligheter att ta större ansvar inom verksamhetsledning, utvecklingsprojekt eller forskning inom arbetsmedicin. Det är vanligt att erfarna yrkesmedicinare blir medicinskt ansvariga läkare eller tar roller som chefer inom företagshälsovård och myndigheter. Enligt Arbetsförmedlingens prognos bedöms arbetsmarknaden för specialistläkare, inklusive yrkesmedicinare, vara mycket god med stora möjligheter till arbete och en ökad efterfrågan de kommande fem åren. Det finns även goda möjligheter till internationella uppdrag och konsultverksamhet inom området. Inom yrkesgruppen rapporteras 375 lediga jobb, vilket ytterligare bekräftar den starka efterfrågan på kompetensen.

Vanliga frågor om Yrkesmedicinare

  • Vad tjänar en Yrkesmedicinare?
    – Genomsnittslönen för en yrkesmedicinare är 93 600 kr per månad.
  • Hur ser könsskillnaderna ut i yrkesmedicinarlöner?
    – Kvinnor tjänar i genomsnitt 98% av vad män gör, vilket motsvarar 92 900 kr respektive 94 300 kr per månad.
  • Vilken utbildning krävs för att bli yrkesmedicinare?
    – Det krävs läkarexamen, legitimation samt specialisttjänstgöring inom arbets- och miljömedicin.
  • Hur ser arbetsmarknaden ut för yrkesmedicinare?
    – Arbetsmarknaden är mycket god med stora möjligheter till arbete och ett växande behov de kommande åren.
  • Vilka är de högsta och lägsta lönerna för yrkesmedicinare?
    – Den högsta lönen för en man är 110 600 kr och för en kvinna 101 500 kr. Lägsta lön för män är 84 600 kr och för kvinnor 91 200 kr.
  • Vilka arbetsmiljöer är vanliga för yrkesmedicinare?
    – De flesta arbetar inom företagshälsa, sjukhus eller myndigheter, ofta i klinisk eller konsultativ roll.
  • Hur ser timlönen ut för yrkesmedicinare?
    – Snittet för timanställda ligger på 563 kr per timme.

Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Yrkesmedicinare är 110600 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Statliga sektorn och har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 101500 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Yrkesmedicinare är 84600 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar som privatanställd tjänsteman och har en ospecificerad utbildningsnivå. Den lägsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 91200 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
25-34 94% 77600 kr 81800 kr
35-44 98% 82500 kr 86800 kr
45-54 99% 91300 kr 95900 kr
55-64 101% 94700 kr 98500 kr
65-68 98% 99000 kr 101800 kr
Snitt 98% 89300 kr 93600 kr
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.


Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Yrkesmedicinare har SSYK-koden 2211, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som specialistläkare vara stora. På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för specialistläkare kännetecknas av rekryteringssvårigheter samtidigt som arbetslösheten och/eller andelen deltidsarbetande och/eller andelen som lämnar yrket är hög. På fem års sikt förväntas efterfrågan på specialistläkare öka jämfört med idag.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst
    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige
    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter