Utbildningssekreterare

Vad gör en utbildningssekreterare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En utbildningssekreterare arbetar huvudsakligen med administration och samordning inom utbildningsverksamhet, ofta på universitet, högskolor eller i kommunal vuxenutbildning. Arbetsuppgifterna omfattar bland annat att planera och följa upp utbildningsprogram, handlägga antagningar, upprätta kursplaner samt ge stöd till både lärare och studenter. Kontakter med myndigheter, registrering av betyg och deltagande i kvalitetsarbete är också vanligt förekommande. Arbetsmiljön är i regel kontorsbaserad och präglas av periodvis högt tempo, särskilt vid terminsstarter och ansökningsperioder, men erbjuder samtidigt goda möjligheter till självständigt och strukturerat arbete.

Löneutveckling över tid

Utbildningssekreterare lön har haft en stabil ökning de senaste åren. Under 2022 låg snittlönen på 36100 kr per månad, vilket steg till 37 200 kr under 2023 och vidare till 38 900 kr under 2024. Det innebär en total ökning på cirka 7,7% på tre år, eller i genomsnitt drygt 2,5% per år. Denna utveckling speglar både den allmänna löneutvecklingen i offentlig sektor och den ökade efterfrågan på kvalificerad administrativ personal inom utbildning. Trots detta ligger löneökningarna något under vissa andra akademiska tjänster, vilket kan bero på att yrket fortfarande klassas som en handläggarroll snarare än en specialistfunktion. Löneskillnader mellan könen kvarstår, även om gapet minskat något jämfört med tidigare år.

Utbildningssekreterare lön – komplett översikt

• Snittlön: 38 900 kr/mån
• Lägsta lön: 34 000 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare)
• Högsta lön: 49 300 kr/mån (man, privatanställd tjänsteman, eftergymnasial utbildning 3 år+)
• Timlön: 234 kr/timme (baserat på 166 timmar/mån)
• Kvinnor: 38 000 kr/mån
• Män: 41 500 kr/mån
• Kvinnor tjänar: 92% av vad män gör

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som utbildningssekreterare krävs vanligtvis minst en eftergymnasial utbildning, ofta med inriktning mot administration, samhällsvetenskap eller pedagogik. Flera arbetsgivare efterfrågar även erfarenhet av handläggning, dokumentation och arbete i digitala system. Praktisk erfarenhet från utbildningssektorn eller offentlig förvaltning uppskattas högt, liksom god kommunikativ och analytisk förmåga.

• Formell examen: Kandidatexamen (3 år) i relevant ämne såsom administration, samhällsvetenskap eller utbildningsvetenskap
• Certifieringar/kurser: Kurser i offentlig förvaltning eller projektledning är meriterande
• Praktik/erfarenhet: Praktik eller arbetslivserfarenhet inom utbildningsadministration
• Förkunskapskrav: God datorvana och erfarenhet av administrativa IT-system
• Tips för val: Engagemang i studentkår eller utbildningsnämnd kan ge värdefull erfarenhet

Vanliga förmåner och ersättningar

Utbildningssekreterare erbjuds ofta kollektivavtalade förmåner såsom tjänstepension, friskvårdsbidrag, flextid och möjlighet till distansarbete. Andra vanliga ersättningar inkluderar semesterersättning, kompetensutveckling och ibland subventionerad lunch eller motionsaktiviteter. Förmånernas omfattning varierar något beroende på om anställningen är inom offentlig sektor, stat, kommun eller privat utbildningsanordnare.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som utbildningssekreterare är generellt sett måttlig, men kan variera mellan regioner och arbetsgivare. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser ligger efterfrågan på en medelnivå, men förväntas minska något de kommande fem åren, bland annat till följd av ökad digitalisering och automatisering av administrativa uppgifter. De största utmaningarna i yrket är att hantera stora informationsmängder, möta höga krav på noggrannhet samt att snabbt kunna anpassa sig till förändrade rutiner och regelverk. För den som är flexibel och tekniskt kunnig finns dock goda möjligheter till fortsatt utveckling.

Tips för dig som vill bli utbildningssekreterare

För att lyckas som utbildningssekreterare är det bra att kombinera analytisk förmåga med noggrannhet och god samarbetsvilja. Att tidigt skaffa sig erfarenhet av administrativt arbete, till exempel genom praktik eller extrajobb, ger en stabil grund och förståelse för yrkets krav. Kommunikationsförmåga är avgörande då rollen innebär mycket kontakt med både studenter och kollegor, och ett serviceinriktat förhållningssätt underlättar samarbetet i organisationen. Att ha intresse för utbildningsfrågor och vara nyfiken på nya digitala verktyg gör det lättare att anpassa sig till förändringar. Strukturerad arbetsmetodik och förmåga att prioritera bland arbetsuppgifter hjälper till att hantera perioder med hög arbetsbelastning. Att engagera sig i utvecklingsprojekt eller kvalitetsarbete kan också skapa fler karriärmöjligheter på sikt.

Nyckelfakta om Utbildningssekreterare

• Snittlön: 38 900 kr/mån
• Löneintervall: 34 000–49 300 kr/mån
• Utbildningsnivå: Kandidatexamen rekommenderas
• Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, ofta på universitet eller kommun
• Efterfrågan: Medelstor, men väntas minska på 5 års sikt

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som utbildningssekreterare finns möjligheter att avancera till mer kvalificerade administrativa roller, exempelvis utbildningsledare, koordinator eller handläggare med ansvar för större utbildningsprogram. Vissa väljer att specialisera sig inom kvalitetsarbete, studieadministration eller digital utveckling. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för yrkesgruppen övriga handläggare är arbetsmarknaden i balans, men efterfrågan väntas minska på nationell nivå under de kommande fem åren, främst på grund av automatisering och effektivisering av administrativa processer. Trots detta finns det fortsatt behov av kvalificerad personal, särskilt vid större lärosäten och inom kommunal vuxenutbildning. I dagsläget finns det 758 lediga jobb inom denna yrkesgrupp, vilket tyder på att det fortfarande råder viss rörlighet och möjligheter till nya tjänster.

Vanliga frågor om Utbildningssekreterare

• Vad tjänar en Utbildningssekreterare?
  - Snittlönen är 38 900 kr per månad, men lönen kan variera mellan 34 000 och 49 300 kr beroende på erfarenhet, utbildning och arbetsgivare.
• Finns det löneskillnader mellan män och kvinnor?
  - Ja, män tjänar i snitt 41 500 kr medan kvinnor tjänar 38 000 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 92% av männens lön.
• Vilken utbildning krävs för att bli utbildningssekreterare?
  - En kandidatexamen inom administration, samhällsvetenskap eller liknande rekommenderas, tillsammans med erfarenhet av administrativt arbete.
• Vilka karriärmöjligheter finns det?
  - Efter några år kan man avancera till utbildningsledare, koordinator eller specialisera sig inom exempelvis kvalitetsarbete.
• Hur ser arbetsmarknaden ut?
  - Arbetsmarknaden är i balans, men efterfrågan förväntas minska något de kommande fem åren enligt Arbetsförmedlingen.
• Vad är en vanlig timlön för utbildningssekreterare?
  - Den genomsnittliga timlönen är 234 kr (baserat på heltid).
• Vilka arbetsplatser anställer utbildningssekreterare?
  - Vanliga arbetsgivare är universitet, högskolor, kommuner och privata utbildningsanordnare.