Bild som illustrerar Systemerare

Systemerare

54 900 kr

Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.

40 000 - 61 600 kr / månaden

Kvinnor tjänar 95% av vad män gör.

Data/IT

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Systemerare

Snittlön 54 900 kr
Män 55 600 kr
Kvinnor 52 700 kr

Vad gör en Systemerare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En systemerare arbetar med att analysera, designa, utveckla och underhålla komplexa IT-system och digitala lösningar. Vanliga arbetsuppgifter omfattar kravinsamling, systemarkitektur, programmering och testning, samt dokumentation och användarstöd. Systemerare samverkar ofta med projektledare, systemutvecklare och andra IT-specialister för att säkerställa att systemen uppfyller verksamhetens behov och krav. Arbetsmiljön är vanligtvis kontorsbaserad, men distansarbete och flexibla arbetsformer förekommer i allt högre grad, särskilt inom större organisationer och konsultbolag.

Löneutveckling över tid

Löneutvecklingen för systemerare har visat en stabil uppgång de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 50700 kr per månad, vilket ökade till 52 800 kr år 2023. Under 2024 har snittlönen stigit ytterligare till 54 900 kr, vilket motsvarar en total ökning på cirka 8,3 % över perioden. Denna löneökning speglar en fortsatt stark efterfrågan på kompetens inom systemutveckling och IT, drivet av digitalisering och brist på kvalificerade kandidater. Marknaden premierar särskilt erfarenhet och specialisering, vilket gör att den som utvecklar sina färdigheter kan se en snabbare löneutveckling än genomsnittet.

Systemerare lön – komplett översikt

  • Snittlön: 54 900 kr/mån
  • Lägsta lön: 40 000 kr/mån (kvinna, statlig sektor, förgymnasial utbildning)
  • Högsta lön: 61 600 kr/mån (man, privat tjänsteman, forskarutbildning)
  • Timlön: 330 kr
  • Kvinnors snittlön: 52 700 kr (95 % av männens lön)
  • Mäns snittlön: 55 600 kr
  • Regionala skillnader: Uppgifter om regionala skillnader saknas

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som systemerare krävs vanligtvis en eftergymnasial utbildning inom data- eller systemvetenskap. Många arbetsgivare efterfrågar högskole- eller civilingenjörsexamen, men även yrkeshögskoleutbildningar och certifieringar inom relevanta teknologier är meriterande. Praktisk erfarenhet och kunskaper inom programmering, databaser och systemarkitektur är ofta avgörande för att få en anställning eller utvecklas vidare inom yrket.

  • Formell examen: Högskole- eller civilingenjörsexamen (3–5 år)
  • Certifieringar: Exempelvis Microsoft, AWS, eller andra systemrelaterade certifikat
  • Praktik/trainee: Vanligtvis via utbildning eller sommarjobb inom IT
  • Förkunskapskrav: Grundläggande kunskaper i programmering och matematik
  • Självstudier/online: Vanliga vägar för att hålla sig uppdaterad med ny teknik

Många systemerare engagerar sig aktivt i open source-projekt och teknikcommunities, vilket ger möjlighet till både nätverkande och snabb teknisk utveckling utanför det traditionella arbetslivet.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Systemerare erbjuds ofta konkurrenskraftiga förmåner såsom tjänstepension, friskvårdsbidrag, flextid och möjlighet till distansarbete. Andra vanliga ersättningar inkluderar bonusprogram, kompetensutveckling, försäkringar och ibland även personaloptioner, särskilt inom större företag eller teknikbolag.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om kvalificerade systemerare är fortsatt hög, vilket avspeglas i både löneutveckling och rekryteringssvårigheter på arbetsmarknaden. Samtidigt förväntas efterfrågan vara oförändrad de kommande fem åren enligt Arbetsförmedlingens prognoser. En utmaning för många är att hålla sig uppdaterad inom snabbt föränderlig teknik och utvecklingsmetodik. Många lämnar yrket för specialistroller eller ledande positioner, vilket ytterligare ökar behovet av nya talanger. Att hantera komplexa projekt och höga krav på säkerhet och kvalitet ställer stora krav på både teknisk och kommunikativ kompetens.

Tips för dig som vill bli Systemerare

För att lyckas som systemerare är det bra att ha ett analytiskt sinne och ett stort teknikintresse, vilket gör det lättare att förstå och lösa komplexa problem. En stark kommunikativ förmåga underlättar samarbetet med andra specialister och verksamhetsansvariga. Det är också viktigt att vara nyfiken och engagerad, då teknikutvecklingen går snabbt och kräver kontinuerligt lärande, exempelvis genom kurser eller certifieringar. Att vara noggrann och strukturerad hjälper vid dokumentation och testning av system, medan förmågan att arbeta självständigt bidrar till att driva egna projekt framåt. Slutligen är tålamod och uthållighet värdefulla egenskaper, särskilt när man arbetar med långsiktiga och komplexa IT-projekt.

Nyckelfakta om Systemerare

  • Snittlön: 54 900 kr/mån
  • Löneintervall: 40 000–61 600 kr/mån
  • Utbildningsnivå: Högskole- eller civilingenjörsexamen
  • Efterfrågan: Stora möjligheter till arbete, oförändrad prognos 5 år
  • Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, ofta med möjlighet till distansarbete

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som systemerare öppnas möjligheter till roller som systemarkitekt, teknisk projektledare eller specialist inom exempelvis säkerhet eller molntjänster. Vissa väljer att gå vidare till konsultroller eller ledande befattningar inom IT-strategi och utveckling. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser är möjligheterna till arbete fortsatt stora, och efterfrågan väntas vara oförändrad de närmaste fem åren. Yrket ingår i gruppen mjukvaru- och systemutvecklare där det i dagsläget finns 179 lediga jobb nationellt, vilket bekräftar den höga efterfrågan på kompetenta systemerare. Den som vill utvecklas har goda utsikter att både bredda och fördjupa sin karriär inom IT-sektorn.

Vanliga frågor om Systemerare

  • Vad tjänar en Systemerare i snitt?
    - En systemerare har en snittlön på 54 900 kr per månad.
  • Hur stor är löneskillnaden mellan män och kvinnor?
    - Kvinnor tjänar i genomsnitt 52 700 kr, vilket motsvarar 95% av männens lön på 55 600 kr.
  • Vilken utbildning krävs för att bli Systemerare?
    - Vanligtvis krävs en högskole- eller civilingenjörsexamen inom data, IT eller systemvetenskap.
  • Hur ser framtidsutsikterna ut för Systemerare?
    - Möjligheterna till arbete är stora och efterfrågan väntas förbli oförändrad de kommande fem åren.
  • Vilka arbetsuppgifter har en Systemerare?
    - Arbetsuppgifterna omfattar kravanalys, systemdesign, programmering, testning och dokumentation.
  • Finns det skillnader i lön beroende på utbildningsnivå?
    - Ja, högre utbildningsnivå, till exempel forskarutbildning, kan ge högre lön inom yrket.
  • Vilka förmåner är vanliga för Systemerare?
    - Vanliga förmåner är tjänstepension, friskvårdsbidrag, flextid och möjligheter till kompetensutveckling.

Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Systemerare är 61600 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar som privatanställd tjänsteman och har en forskarutbildning. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 55100 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Systemerare är 40000 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar inom den Statliga sektorn och har en förgymnasial utbildning. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 43200 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 93% 36700 kr 37000 kr
25-34 98% 47900 kr 48300 kr
35-44 96% 56100 kr 56700 kr
45-54 95% 59500 kr 60300 kr
55-64 93% 59600 kr 60400 kr
65-68 56600 kr 56900 kr
Snitt 95% 54300 kr 54900 kr
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.


Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Systemerare har SSYK-koden 2512, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som mjukvaru- och systemutvecklare vara stora. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för mjukvaru- och systemutvecklare kännetecknas av rekryteringssvårigheter samtidigt som det är många som lämnar yrket. På fem års sikt förväntas efterfrågan på mjukvaru- och systemutvecklare vara oförändrad.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst
    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige
    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter