Studiesekreterare

Vad gör en studiesekreterare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En studiesekreterare arbetar huvudsakligen inom högskolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner där rollen omfattar både administrativa och samordnande uppgifter. Arbetsuppgifterna innefattar ofta hantering av studentärenden, registrering av betyg och kursresultat, schemaläggning, kontakt med studenter och lärare samt ansvar för olika utbildningsdokument. I arbetsmiljön är det vanligt med en kontorsbaserad vardag där noggrannhet, integritet och förmåga att hantera konfidentiell information är centrala egenskaper. Många studiesekreterare har daglig kontakt med såväl studenter som kollegor och arbetar ofta i perioder med högt tempo, särskilt vid terminsstart och tentamensperioder.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har lönen för studiesekreterare visat en kontinuerlig uppgång. År 2022 låg snittlönen på 36100 kr, vilket ökade till 37 200 kr under 2023 och vidare till 38 900 kr år 2024. Denna utveckling motsvarar en total ökning på cirka 7,8% över perioden. Lönehöjningen kan delvis förklaras av den generella löneutvecklingen inom offentlig sektor samt ökad komplexitet i arbetsuppgifterna och krav på digital kompetens. Trots en stabil löneökning är skillnaderna mellan könen fortsatt tydliga, där kvinnor i genomsnitt tjänar 92% av vad män gör inom yrket. Arbetsmarknadens efterfrågan på studiesekreterare bedöms vara stabil, men på sikt kan teknisk utveckling påverka behovet av denna yrkesgrupp.

Studiesekreterare lön – komplett översikt

• Snittlön: 38 900 kr/mån
• Lägsta lön: 34 000 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare)
• Högsta lön: 49 300 kr/mån (man, privatanställd tjänsteman)
• Timlön (snitt): 234 kr
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar 38 000 kr, män 41 500 kr (kvinnor 92% av mäns lön)
• Regionala skillnader: Uppgifter varierar beroende på region och arbetsgivare

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som studiesekreterare krävs vanligtvis minst gymnasieutbildning med administrativ inriktning, men många arbetsgivare föredrar eftergymnasial utbildning inom exempelvis administration eller samhällsvetenskap. Praktisk erfarenhet från liknande administrativa roller är meriterande, och god datorvana är ett krav. Arbetsgivare värdesätter även förmåga att arbeta strukturerat och att hantera flera arbetsuppgifter parallellt.

• Eftergymnasial utbildning: 2–3 år inom administration, samhällsvetenskap eller liknande
• Certifieringar/kurser: Kurser i offentlig förvaltning, studieadministration eller relevant IT-system
• Praktik/trainee: Praktik inom utbildningsadministration ger fördel
• Förkunskapskrav: Gymnasieexamen, ofta med administrativ eller ekonomisk inriktning
• Tips för val: Erfarenhet av arbete i studentadministrativa system värderas högt

Vanliga förmåner och ersättningar

Utöver grundlönen erbjuds studiesekreterare ofta förmåner som friskvårdsbidrag, tjänstepension, subventionerad lunch och möjlighet till kompetensutveckling. Flextid och möjlighet till distansarbete förekommer hos många arbetsgivare, särskilt inom offentlig sektor. Andra vanliga ersättningar kan inkludera extra semesterdagar och ersättning vid övertidsarbete.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som studiesekreterare varierar beroende på region och utbildningsinstitution, men generellt råder balans på arbetsmarknaden. En av de största utmaningarna är den pågående digitaliseringen, där nya IT-system och arbetsprocesser ställer krav på ständig kompetensutveckling. Perioder med hög arbetsbelastning, exempelvis vid terminsstart, kräver god stresstålighet och organisatorisk förmåga. Efterfrågan på yrkesgruppen förväntas minska något på fem års sikt, delvis på grund av teknisk utveckling och automatisering. Samtidigt finns det möjligheter för den som snabbt anpassar sig till förändringar och utvecklar specialkompetens.

Tips för dig som vill bli studiesekreterare

För att lyckas som studiesekreterare är det bra att kombinera analytisk förmåga med ett strukturerat arbetssätt och hög servicekänsla. Noggrannhet är en central egenskap, särskilt när det gäller att hantera studentuppgifter och administrera betyg. Det rekommenderas att bygga upp god datorvana och att aktivt söka sig till utbildningar eller extrajobb där erfarenhet av administrativa system kan förvärvas. God kommunikationsförmåga underlättar samarbetet med både studenter och kollegor, så träna gärna på att uttrycka dig tydligt både muntligt och skriftligt. Flexibilitet och stresstålighet är värdefullt under intensiva perioder, och det är en fördel att ha ett intresse för utbildningsfrågor och verksamhetsutveckling. Att visa initiativ och nyfikenhet inför nya digitala lösningar kan snabbt göra dig till en oumbärlig resurs i organisationen.

Nyckelfakta om Studiesekreterare

• Snittlön: 38 900 kr/mån
• Löneintervall: 34 000–49 300 kr/mån
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar 92% av mäns lön
• Utbildningskrav: Eftergymnasial utbildning eller motsvarande erfarenhet
• Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, ofta inom högskola/universitet

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som studiesekreterare finns möjlighet att avancera till mer specialiserade roller, exempelvis utbildningsadministratör eller samordnare inom större institutioner. Vissa väljer att fortsätta mot ledande befattningar som utbildningsledare eller administrativ chef. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser bedöms möjligheterna till arbete inom yrkesgruppen vara medelstora nationellt, men efterfrågan förväntas minska på fem års sikt. Minskningen beror främst på teknisk utveckling och ökad automatisering av administrativa processer. För den som håller sig uppdaterad inom digital administration och utvecklar specialkompetenser finns dock fortsatt goda karriärmöjligheter. I dagsläget finns det 758 lediga jobb inom yrkesgruppen övriga handläggare, där studiesekreterare ingår.

Vanliga frågor om Studiesekreterare

• Vad tjänar en studiesekreterare?
  - Snittlönen är 38 900 kr per månad, med lönespann från 34 000 kr upp till 49 300 kr beroende på erfarenhet och arbetsgivare.
• Finns det skillnader mellan män och kvinnor i yrket?
  - Ja, män tjänar i snitt 41 500 kr och kvinnor 38 000 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 92% av vad män gör.
• Vilken utbildning krävs för att bli studiesekreterare?
  - Eftergymnasial utbildning inom administration eller samhällsvetenskap rekommenderas, gärna kompletterad med praktik.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för studiesekreterare?
  - Möjligheterna bedöms som medelstora idag, men efterfrågan väntas minska på sikt på grund av digitalisering.
• Vilka arbetsuppgifter har en studiesekreterare?
  - Administrerar studentärenden, hanterar betygsregistrering, schemaläggning och har kontakt med studenter och lärare.
• Vilka förmåner erbjuds i yrket?
  - Vanliga förmåner inkluderar friskvårdsbidrag, tjänstepension, flextid och möjlighet till kompetensutveckling.
• Finns det regionala löneskillnader?
  - Ja, löneläget kan variera beroende på region och arbetsgivare, men exakta siffror varierar över landet.