- Lönestatistik
- Statsåklagare
Statsåklagare
58 100 - 64 800 kr / månaden
Kvinnor tjänar 90% av vad män gör.
Administration, ekonomi
Löneutveckling Statsåklagare
Vad gör en statsåklagare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En statsåklagare har en central roll i det svenska rättsväsendet och ansvarar för att leda förundersökningar, väcka åtal och föra talan i domstol vid brottmål. Arbetet innebär ofta att samarbeta nära med polis, domstolar och andra rättsvårdande myndigheter. Statsåklagare bedömer bevisning, fattar beslut om åtgärder under förundersökningen och har en viktig uppgift i att säkerställa att rättssäkerheten upprätthålls. Arbetsmiljön är ofta kontorsbaserad, men arbetet kan vara intensivt och periodvis stressigt, särskilt vid stora eller komplicerade mål.
Löneutveckling över tid
Under de senaste tre åren har statsåklagare sett en stadig löneökning. År 2022 låg snittlönen på 56500 kr per månad, följt av en ökning till 57 800 kr år 2023. Den senaste uppgiften från 2024 visar en ytterligare höjning till 60900 kr per månad. Detta motsvarar en total ökning på cirka 7,8 % över treårsperioden. Utvecklingen speglar både en ökad efterfrågan på kvalificerade jurister och rättsvårdande tjänstemän samt att arbetsmarknaden för juridiska yrken generellt har blivit mer konkurrensutsatt. Statsåklagares löner påverkas också av yrkets höga ansvarsnivå och den långa utbildningsvägen som krävs för att kvalificera sig.
Statsåklagare lön – komplett översikt
- Snittlön: 60900 kr/mån
- Lägsta lön: 58 100 kr/mån
- Högsta lön: 64 800 kr/mån
- Timlön: 366 kr
- Könsskillnader: Kvinnor tjänar 58 100 kr (90 %), män tjänar 64 800 kr
- Regionala skillnader: Begränsad tillgänglig data
Utbildning och kvalifikationer
Vägen till att bli statsåklagare är lång och ställer höga krav på utbildning och erfarenhet. Först krävs en juristexamen, därefter följer flera års praktisk erfarenhet, ofta inom rättsväsendet. Vidareutbildning inom processrätt och erfarenhet från åklagarväsendet är betydelsefulla meritvärden.
- Juristexamen: 4,5 år på universitet
- Notarietjänstgöring: ca 2 år vid domstol
- Åklagarutbildning: Intern utbildning och handledning inom Åklagarmyndigheten
- Förkunskapskrav: Godkända betyg från juristprogrammet och notarietjänst
- Praktik/erfarenhet: Tidigare juridiskt arbete eller trainee-tjänster rekommenderas
Många statsåklagare specialiserar sig inom särskilda brottsområden, till exempel ekobrott eller organiserad brottslighet. Detta öppnar för möjligheten att bli en erkänd expert och bidra till utvecklingen av rättspraxis inom sitt fält.
Vanliga förmåner och ersättningar
Statsåklagare omfattas ofta av förmåner såsom tjänstepension, extra semesterdagar, flextid och friskvårdsbidrag. Möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling är vanligt förekommande, liksom tillgång till juridiska databaser och arbetsverktyg som underlättar det dagliga arbetet.
Konkurrens och utmaningar
Konkurrensen om tjänster som statsåklagare är hård, då antalet lediga tjänster är begränsat och kraven på utbildning och erfarenhet är höga. Utmaningarna i yrket handlar inte bara om att kunna hantera en stor arbetsbörda och komplexa rättsfall, utan också om att upprätthålla objektivitet och integritet under press. Det är vanligt med högt tempo och ibland medial granskning, särskilt vid uppmärksammade mål. Dessutom krävs god förmåga att hantera etiska dilemman och att kunna fatta svåra beslut med stor påverkan på enskilda människors liv.
Tips för dig som vill bli statsåklagare
För att lyckas som statsåklagare är det bra att kombinera analytisk förmåga med ett starkt rättspatos. Att tidigt söka praktik eller traineeplatser inom rättsväsendet ger värdefull erfarenhet och insikt i yrket. Noggrannhet och förmågan att arbeta systematiskt är avgörande, särskilt vid handläggning av komplicerade ärenden. Det är också viktigt att utveckla god kommunikationsförmåga, då arbetet innebär många kontakter med såväl kollegor som externa parter. Att vara stresstålig och kunna behålla lugnet under press är en stor tillgång, liksom att ständigt vilja hålla sig uppdaterad om lagstiftning och praxis. Slutligen underlättar ett intresse för samhällsfrågor och en vilja att bidra till rättssäkerheten en långsiktig karriär inom åklagarväsendet.
Nyckelfakta om Statsåklagare
- Utbildningsnivå: Juristexamen (4,5 år) + notarietjänstgöring
- Löneintervall: 58 100–64 800 kr/mån
- Snittlön: 60900 kr/mån
- Vanlig arbetsform: Kontorsarbete, statlig tjänst
- Efterfrågan: Hög konkurrens, 758 lediga jobb i närliggande yrkesgrupp
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter tre till fem år som statsåklagare öppnas möjligheter att avancera till specialistroller, till exempel inom organiserad brottslighet eller miljöbrott, eller att bli chefsåklagare med ansvar för större arbetsgrupper. Vissa väljer att gå vidare till domstolsväsendet eller arbeta som juridiska rådgivare inom offentlig sektor. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser är det svårt att ge en exakt bedömning av framtidsutsikterna för statsåklagare, eftersom yrket ingår i en bredare yrkesgrupp där bedömningar inte görs separat. Dock är efterfrågan på kvalificerade jurister och åklagare generellt stabil, och det finns för närvarande 758 lediga jobb i närliggande yrkesgrupper.
Vanliga frågor om Statsåklagare
- Vad tjänar en statsåklagare?
- En statsåklagare har en snittlön på 60900 kr per månad. - Vad krävs för att bli statsåklagare?
- Juristexamen, notarietjänstgöring och vidareutbildning inom åklagarväsendet krävs. - Finns det könsskillnader i lön?
- Ja, kvinnor tjänar 58 100 kr vilket motsvarar 90 % av männens lön som är 64 800 kr. - Hur ser arbetsmiljön ut?
- Statsåklagare arbetar i kontorsmiljö, ofta med högt tempo och höga krav på noggrannhet. - Hur många lediga jobb finns det?
- Det finns för närvarande 758 lediga jobb inom yrkesgruppen åklagare. - Vilken utbildning behövs?
- En juristexamen på 4,5 år följt av notarietjänstgöring och intern utbildning. - Finns det regionala skillnader i lön?
- Det finns begränsad tillgänglig data om regionala löneskillnader för statsåklagare.
Lön fördelat på ålder och sektor
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 42900 kr | 44100 kr | |
| 35-44 | 55000 kr | 59200 kr | |
| 45-54 | 67600 kr | 70500 kr | |
| 55-64 | 73100 kr | 74900 kr | |
| Snitt | 90% | 58300 kr | 60900 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 42900 kr | 44100 kr |
| 35-44 | 95% | 55000 kr | 59200 kr |
| 45-54 | 93% | 67600 kr | 70500 kr |
| 55-64 | 97% | 73100 kr | 74900 kr |
| 65-68 | 70000 kr | 70100 kr | |
| Snitt | 90% | 58300 kr | 60900 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 42900 kr | 44100 kr |
| 35-44 | 95% | 55000 kr | 59200 kr |
| 45-54 | 93% | 67600 kr | 70500 kr |
| 55-64 | 97% | 73100 kr | 74900 kr |
| 65-68 | 70000 kr | 70100 kr | |
| Snitt | 90% | 58300 kr | 60900 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| Snitt | 90% | 61800 kr | 64800 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 43500 kr | 45400 kr |
| 35-44 | 95% | 56600 kr | 61200 kr |
| 45-54 | 93% | 69400 kr | 73300 kr |
| 55-64 | 97% | 74200 kr | 75800 kr |
| 65-68 | 68300 kr | 68400 kr | |
| Snitt | 90% | 61800 kr | 64800 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 43500 kr | 45400 kr |
| 35-44 | 95% | 56600 kr | 61200 kr |
| 45-54 | 93% | 69400 kr | 73300 kr |
| 55-64 | 97% | 74200 kr | 75800 kr |
| 65-68 | 68300 kr | 68400 kr | |
| Snitt | 90% | 61800 kr | 64800 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 42600 kr | 43400 kr | |
| 35-44 | 53900 kr | 57900 kr | |
| Snitt | 90% | 55800 kr | 58100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 42600 kr | 43400 kr |
| 35-44 | 95% | 53900 kr | 57900 kr |
| 45-54 | 93% | 66300 kr | 68400 kr |
| 55-64 | 97% | 71800 kr | 73800 kr |
| Snitt | 90% | 55800 kr | 58100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 42600 kr | 43400 kr |
| 35-44 | 95% | 53900 kr | 57900 kr |
| 45-54 | 93% | 66300 kr | 68400 kr |
| 55-64 | 97% | 71800 kr | 73800 kr |
| Snitt | 90% | 55800 kr | 58100 kr |
Om datan
All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.
Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.
Yrket Statsåklagare har SSYK-koden 2613, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.
