Motorman

Vad gör en Motorman? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En Motorman arbetar främst ombord på fartyg och ansvarar för drift, tillsyn och enklare underhåll av maskiner och teknisk utrustning. I arbetsuppgifterna ingår även att rapportera fel, delta i mindre reparationer och hjälpa till vid service av maskinparken. Arbetet utförs ofta i maskinrum och andra tekniska avdelningar där miljön kan vara bullrig, varm och kräva ständig uppmärksamhet på säkerhetsrutiner. Motorman samarbetar nära maskinchefer och teknisk personal och måste ofta vara beredd på skiftarbete, inklusive nätter och helger, särskilt på längre resor till sjöss.

Löneutveckling över tid

Lönen för Motorman har stigit stabilt under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 36500 kr per månad, vilket ökade till 37 900 kr under 2023. År 2024 har snittlönen nått 39 400 kr, vilket innebär en total ökning på cirka 8% över perioden. Denna positiva trend kan till stor del förklaras av en fortsatt efterfrågan på tekniskt kunnig personal inom sjöfarten och ökade krav på kompetens kopplat till modernare fartyg och maskinsystem. Även branschens behov av att attrahera och behålla utbildad personal har bidragit till att lönerna pressats uppåt, trots att yrkesgruppen som helhet bedöms ha en balanserad arbetsmarknad.

Motorman lön – komplett översikt

• Snittlön: 39 400 kr/mån
• Lägsta lön: 25 600 kr/mån (kvinnor, kommunal sektor)
• Högsta lön: 41 000 kr/mån (män, privatanställd tjänsteman, eftergymnasial utbildning)
• Timlön (snitt): 237 kr
• Kvinnors snittlön: 38 500 kr (98% av männens lön)
• Mäns snittlön: 39 500 kr
• Regionala skillnader: Variationer kan förekomma beroende på arbetsgivare och trafikområde, men större löneskillnader styrs främst av sektor och utbildningsnivå.

Utbildning och kvalifikationer

Vägen till att arbeta som Motorman går vanligtvis via gymnasiets sjöfartsprogram eller motsvarande vuxenutbildning, följt av praktik och kompletterande kurser. Formella certifikat krävs för att få arbeta till sjöss, och arbetsgivare värderar erfarenhet från maskinunderhåll och tekniska system högt. Grundläggande kunskaper i maskinteknik, säkerhetsrutiner och engelska är viktiga för att lyckas i rollen.

• Gymnasial utbildning: Sjöfartsprogrammet, 3 år
• Certifikat: Maskinbefäl klass VIII, Basic Safety
• Praktik: Obligatorisk fartygsförlagd praktik under utbildning
• Förkunskapskrav: Godkända betyg i matematik, teknik och svenska/engelska
• Tips: Extra kurser i maskinteknik och hydraulik ökar anställningsbarheten

Vanliga förmåner och ersättningar

Många Motormän har rätt till tillägg för obekväm arbetstid, traktamenten vid längre resor samt ibland särskilda bonusar kopplade till fartygstyp eller rederi. Hälsovård, friskvårdsbidrag och pensionsavsättningar är också vanliga inslag, liksom möjligheten till extra ledighet efter längre sjöperioder.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för Motorman kännetecknas av balans, med medelstora jobbchanser enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Efterfrågan väntas vara oförändrad de kommande fem åren, delvis på grund av teknisk utveckling och automatisering inom sjöfarten. Utmaningar inkluderar höga krav på teknisk kompetens och förmåga att hantera avancerade maskinsystem, samtidigt som arbetsmiljön kan vara fysiskt krävande och påfrestande. Konkurrensen om de mest attraktiva tjänsterna är störst inom större rederier och på moderna fartyg.

Tips för dig som vill bli Motorman

För att lyckas som Motorman är det bra att vara nyfiken på teknik och ha en hög ansvarskänsla, eftersom arbetet kräver ständig tillsyn av viktiga maskinsystem. Noggrannhet är avgörande för att upptäcka och åtgärda fel i tid, och en god samarbetsförmåga underlättar arbetet i det ofta lilla maskinlaget. Praktisk problemlösningsförmåga är viktig när oväntade situationer uppstår till sjöss, och flexibilitet underlättar skiftarbete och snabba omställningar. Att vara stresstålig är ett stort plus, särskilt när arbetsbelastningen ökar vid driftstörningar. För den som vill ta sig in i yrket lönar det sig att satsa på praktik och att vårda sina kontakter inom branschen, då många jobb förmedlas via nätverk. Ett genuint intresse för sjöfart och teknik ger extra motivation i det dagliga arbetet.

Nyckelfakta om Motorman

• Utbildningsnivå: Gymnasial (Sjöfartsprogrammet) med certifikat
• Arbetsmiljö: Ombord på fartyg, bullriga och tekniskt avancerade miljöer
• Arbetsform: Skiftarbete, ofta längre perioder till sjöss
• Efterfrågan: Medelstor, balans på arbetsmarknaden
• Specialkunskaper: Maskinteknik, säkerhetsrutiner, engelska

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en Motorman avancera till exempelvis maskinist, maskinbefäl eller teknisk chef ombord, särskilt med vidareutbildning och goda referenser. Möjligheter finns även inom drift och underhåll på land, till exempel som underhållsmekaniker i industrin. Prognosen från Arbetsförmedlingen visar att arbetsmarknaden för denna yrkesgrupp kommer att förbli stabil de närmaste fem åren, med fortsatt behov av kompetent arbetskraft på grund av teknisk utveckling och pensionsavgångar. Med 481 lediga jobb i yrkesgruppen är konkurrensen om instegsjobb måttlig, men specialisering och vidareutbildning kan ge tydliga karriärfördelar.

Vanliga frågor om Motorman

• Vad tjänar en Motorman?
  - En Motorman har en snittlön på 39 400 kr per månad.
• Hur ser löneskillnaderna ut mellan män och kvinnor?
  - Män tjänar i snitt 39 500 kr, kvinnor 38 500 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 98% av männens lön.
• Vilken utbildning krävs för att bli Motorman?
  - Gymnasial sjöfartsutbildning och certifikat, exempelvis Maskinbefäl klass VIII, krävs.
• Hur ser framtidsutsikterna ut för Motorman?
  - Arbetsmarknaden bedöms som balanserad med medelstora möjligheter och oförändrad efterfrågan på fem års sikt.
• Vilka arbetsmiljörisker finns?
  - Arbetsmiljön är bullrig, fysiskt krävande och kan innebära exponering för värme samt risker vid maskinunderhåll.
• Vad är den högsta och lägsta lönen för Motorman?
  - Högsta lönen är 41 000 kr, lägsta lönen är 25 600 kr.
• Finns det några regionala löneskillnader?
  - Löneskillnader styrs främst av sektor och utbildningsnivå snarare än region.