Mättekniker, styr- o. reglerteknik

Vad gör en mättekniker inom styr- och reglerteknik? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En mättekniker inom styr- och reglerteknik ansvarar för att övervaka, kalibrera och underhålla mätinstrument och system som används för att styra och reglera processer inom exempelvis industri, energi eller fastighetsteknik. Arbetsuppgifterna omfattar installation, felsökning och justering av tekniska system, ofta i nära samarbete med ingenjörer och drifttekniker. Arbetet sker både på plats ute i fält och i tekniska miljöer som laboratorier eller kontrollrum, där noggrannhet och precision är avgörande. Arbetsmiljön kan variera från kontorsbaserade analyser till praktiskt arbete i produktionsanläggningar, vilket ställer krav på både teknisk kunskap och flexibilitet.

Löneutveckling över tid

Lönen för en mättekniker inom styr- och reglerteknik har visat en stadig ökning under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 41500 kr per månad, vilket ökade till 43 700 kr under 2023 och vidare till 45 300 kr år 2024. Det motsvarar en total löneökning på cirka 9,2% över perioden. Denna utveckling speglar en ökad efterfrågan på teknisk kompetens och specialisering inom området, särskilt i takt med att automatiserade och digitala styrsystem blir allt vanligare inom industrin. Löneutvecklingen har också påverkats av arbetsmarknadens behov av kvalificerade tekniker samt arbetsgivares vilja att behålla och attrahera erfarna medarbetare. Skillnaderna mellan könen har dock kvarstått, där kvinnor i genomsnitt tjänar 95% av vad män gör inom yrket.

Mättekniker inom styr- och reglerteknik lön – komplett översikt

• Snittlön: 45 300 kr/mån
• Lägsta lön: 37 000 kr (kvinna, offentlig sektor, gymnasial utbildning 3 år)
• Högsta lön: 68 000 kr (kvinna, kommunal sektor, forskarutbildning)
• Högsta lön man: 50 500 kr
• Lägsta lön man: 39 900 kr
• Timlön (snitt): 272 kr
• Mäns snittlön: 45 600 kr
• Kvinnors snittlön: 43 200 kr
• Kvinnors andel av mäns lön: 95%

Utbildning och kvalifikationer

Vägen till att bli mättekniker inom styr- och reglerteknik går vanligtvis via teknisk gymnasieutbildning med inriktning mot automation, el eller industri, följt av vidareutbildning på yrkeshögskola eller universitet. Arbetsgivare värdesätter ofta praktisk erfarenhet och förmågan att hantera avancerade styrsystem. Certifieringar inom exempelvis elteknik eller automation är meriterande och kan vara krav för vissa arbetsgivare.

• Gymnasieutbildning: Teknikprogrammet eller El- och energiprogrammet (3 år)
• Yrkeshögskoleutbildning: 2 år, inriktning automation eller styr- och reglerteknik
• Certifieringar: Exempelvis certifikat för elbehörighet eller automation
• Praktik: Praktikperioder eller traineeprogram är vanligt förekommande
• Vidareutbildning: Kurser inom digitala styrsystem och avancerad mätteknik

Vanliga förmåner och ersättningar

Inom yrket erbjuds ofta förmåner som extra semesterdagar, friskvårdsbidrag och möjlighet till kompetensutveckling genom interna och externa utbildningar. Tjänstepension, försäkringar och ersättning för obekväm arbetstid är också vanligt förekommande, särskilt hos större arbetsgivare och inom offentlig sektor. För de som arbetar skift kan även tillägg för obekväm arbetstid tillkomma.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som mättekniker inom styr- och reglerteknik varierar beroende på geografiskt område och bransch. Efterfrågan på kvalificerade tekniker är generellt hög, men arbetsmarknaden påverkas av teknikutveckling och automatisering, vilket ställer ökade krav på digital kompetens. Utmaningarna består ofta i att ständigt behöva vidareutbilda sig samt att snabbt kunna anpassa sig till nya system och arbetsmetoder. Dessutom kan arbetsmiljön vara krävande, med arbete i både kontrollerade och fysiskt påfrestande miljöer.

Tips för dig som vill bli mättekniker inom styr- och reglerteknik

För att lyckas som mättekniker inom styr- och reglerteknik är det bra att ha en analytisk förmåga och ett stort intresse för teknik, eftersom yrket kräver både felsökning och problemlösning i komplexa system. Att vara noggrann och kvalitetsmedveten hjälper vid kalibrering och underhåll av avancerad utrustning, samtidigt som en kommunikativ förmåga förenklar samarbetet med kollegor och andra yrkesgrupper. Tekniskt nyfikenhet gör det lättare att hänga med i den snabba utvecklingen inom digitala styrsystem. Att vara flexibel och stresstålig är också värdefullt, särskilt när arbetsuppgifterna varierar mellan fältarbete och kontorsmiljö. Slutligen lönar det sig att aktivt söka praktikplatser och fortbildning, då erfarenhet och uppdaterad kunskap ofta är avgörande för att få de mest attraktiva tjänsterna.

Nyckelfakta om Mättekniker, styr- o. reglerteknik

• Utbildningsnivå: Gymnasie- eller eftergymnasial utbildning inom teknik
• Arbetsmiljö: Växlar mellan fältarbete och tekniska miljöer
• Yrkesgrupp: Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik
• Lediga jobb: 564 annonserade tjänster inom yrkesgruppen
• Könsskillnad i lön: Kvinnor tjänar 95% av vad män gör

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket har många mättekniker inom styr- och reglerteknik möjlighet att avancera till specialistroller eller ledande befattningar inom underhåll, kvalitetssäkring eller projektledning. Några väljer att vidareutbilda sig till ingenjör eller att arbeta som tekniska konsulter. Prognoser från Arbetsförmedlingen visar att yrket ingår i en bredare yrkesgrupp där efterfrågan är stabil, även om en exakt bedömning för denna specifika inriktning saknas. Det finns för närvarande 564 lediga jobb inom yrkesgruppen, vilket tyder på goda möjligheter till anställning för den som har rätt kompetens.

Vanliga frågor om Mättekniker, styr- o. reglerteknik

• Vad tjänar en mättekniker inom styr- och reglerteknik?
  - Snittlönen ligger på 45 300 kr per månad, men kan variera beroende på erfarenhet, utbildning och sektor.
• Hur ser könsskillnaderna ut i lönen?
  - Kvinnor tjänar i genomsnitt 43 200 kr medan män tjänar 45 600 kr, vilket innebär att kvinnor har 95% av männens lön.
• Vilken utbildning krävs för att bli mättekniker inom styr- och reglerteknik?
  - Gymnasieutbildning inom teknik eller el/automation, ofta kompletterad med yrkeshögskoleutbildning och praktik.
• Vilka är de vanligaste arbetsuppgifterna?
  - Installation, kalibrering, felsökning och underhåll av styrsystem och mätenheter inom industri och fastighet.
• Hur ser framtidsutsikterna ut för yrket?
  - Det finns goda möjligheter till jobb, med 564 lediga tjänster inom yrkesgruppen, och teknikutvecklingen ökar efterfrågan på kompetensen.
• Vilken är den högsta respektive lägsta lönen i yrket?
  - Den högsta lönen är 68 000 kr (kvinna, kommunal sektor, forskarutbildning) och den lägsta är 37 000 kr (kvinna, offentlig sektor, gymnasial utbildning 3 år).
• Finns det regionala löneskillnader?
  - Löneläget kan variera mellan storstadsregioner och landsbygd, men specifika siffror saknas i nuläget.