Vad gör en kyrkogårdsmästare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En kyrkogårdsmästare ansvarar för drift, skötsel och utveckling av kyrkogårdar och begravningsplatser. Arbetsuppgifterna omfattar ledning av personal, planering av växtlighet och grönområden, samordning av gravsättningar samt underhåll av både grönytor och tekniska installationer. Rollen innebär även kontakt med anhöriga, myndigheter och entreprenörer, vilket ställer krav på både administrativ förmåga och förståelse för känsliga situationer. Arbetsmiljön varierar mellan utomhusarbete i skiftande väder och administrativa uppgifter inomhus, ofta inom ramen för Svenska kyrkan eller andra huvudmän.
Löneutveckling över tid
Kyrkogårdsmästare har upplevt en stabil men måttlig löneutveckling de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 29100 kr per månad, vilket ökade till 30 500 kr under 2023. År 2024 uppgår snittlönen till 30 800 kr, vilket motsvarar en ökning på cirka 6% över en treårsperiod. Denna utveckling speglar en relativt lugn arbetsmarknad där efterfrågan på yrkesgruppen är oförändrad, enligt Arbetsförmedlingens prognos. Löneökningarna har framför allt påverkats av generella justeringar inom offentlig sektor och viss konkurrens om kvalificerad personal, men någon dramatisk höjning har inte noterats. Det finns även en tydlig könsskillnad där kvinnor tjänar 96% av männens lön, vilket är värt att uppmärksamma.
Kyrkogårdsmästare lön – komplett översikt
- Snittlön: 30 800 kr/mån
- Lägsta lön: 26 700 kr (kvinna, privatanställd arbetare)
- Högsta lön: 34 600 kr (kvinna, kommunal sektor)
- Timlön (snitt): 185 kr
- Kvinnor: 29 900 kr
- Män: 31 200 kr
- Kvinnor tjänar: 96% av vad män gör
- Regionala skillnader: Ej tillgängliga data
Utbildning och kvalifikationer
Vägen till att bli kyrkogårdsmästare går ofta via utbildning inom trädgårdsanläggning, park- och landskapsvård eller närliggande områden. En kombination av formell utbildning och yrkeserfarenhet är vanligt förekommande, där ledarskap och administrativ kompetens är särskilt eftertraktade. För vissa tjänster kan arbetsgivare kräva särskilda kurser inom arbetsmiljö, maskinhantering eller arbetsledning.
- Gymnasial utbildning: Naturbruk, trädgård eller motsvarande (2–3 år)
- Yrkeshögskola: Trädgårdsmästare eller anläggningsledare (1–2 år)
- Arbetslivserfarenhet: Flera års praktiskt arbete på kyrkogård eller liknande miljö
- Certifieringar: Maskinförarbevis, arbetsmiljöutbildningar
- Ledarskapskurser: Meriterande för chefsroll
Många kyrkogårdsmästare har ett stort intresse för kulturhistoria och bevarandefrågor, eftersom äldre kyrkogårdar ofta rymmer unika miljöer och byggnadsverk som kräver särskild omsorg. Detta gör yrket särskilt attraktivt för den som vill kombinera praktiskt arbete med kulturarv.
Vanliga förmåner och ersättningar
För kyrkogårdsmästare är tjänstepension, friskvårdsbidrag och arbetskläder vanliga förmåner. Vissa arbetsgivare erbjuder även kompetensutveckling, flextid och möjlighet till vidareutbildning. Ersättningar för obekväm arbetstid kan förekomma vid säsongsarbete eller jour.
Konkurrens och utmaningar
Konkurrensen om tjänster som kyrkogårdsmästare bedöms vara måttlig till hög, med ett visst överskott av kvalificerade sökande i relation till antalet lediga jobb. Arbetsförmedlingen anger att möjligheterna till arbete är små och att efterfrågan på yrkesgruppen förväntas vara oförändrad de närmaste fem åren. En utmaning är den bredd av kompetenser som krävs, från trädgårdsskötsel till personalledning och administration. Dessutom ställs höga krav på att hantera känsliga situationer med anhöriga och att vårda platser av kulturhistoriskt värde. En annan utmaning är säsongsvariationer, där arbetsbelastningen kan skifta kraftigt under året.
Tips för dig som vill bli kyrkogårdsmästare
För att lyckas som kyrkogårdsmästare är det bra att kombinera organisatorisk förmåga med ett genuint intresse för utemiljöer. Att vara strukturerad underlättar planeringen av både skötsel och personalresurser, medan god social kompetens gör mötet med anhöriga och kollegor smidigare. En problemlösande inställning behövs för att hantera oväntade utmaningar i både växtmiljö och logistik. Ledarskap är centralt, så att utveckla förmågan att motivera och vägleda teamet är en stor fördel. Slutligen är det viktigt att ha tålamod och respekt för det känsliga uppdraget, då arbetet ofta sker i nära anslutning till människors sorg och minnen.
Nyckelfakta om kyrkogårdsmästare
- Utbildningsnivå: Gymnasial eller YH-utbildning inom trädgård
- Arbetsmiljö: Kombinerat utomhus- och kontorsarbete
- Yrkesgrupp: Trädgårdsanläggare m.fl.
- Jobbmöjligheter: Små, med viss konkurrens
- Antal lediga jobb: 360 (inom yrkesgruppen)
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter tre till fem år i rollen kan en kyrkogårdsmästare avancera till större ansvarsområden, exempelvis som driftchef för flera kyrkogårdar eller som projektledare inom park- och landskapsförvaltning. Vissa väljer att specialisera sig inom kulturmiljövård eller utbildning av ny personal. Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetsmarknaden kommer att vara stabil men konkurrensutsatt, och möjligheterna till arbete inom yrket bedöms vara små även på fem års sikt. Trots detta finns alltid behov av erfaren och engagerad personal inom kyrkogårdsförvaltning, särskilt i större städer och församlingar med utvecklingsfokus.
Vanliga frågor om kyrkogårdsmästare
- Vad tjänar en kyrkogårdsmästare?
- En kyrkogårdsmästare har en snittlön på 30 800 kr per månad.
- Hur ser löneskillnaden ut mellan män och kvinnor?
- Män tjänar i snitt 31 200 kr, kvinnor 29 900 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 96% av männens lön.
- Vilken utbildning krävs för att bli kyrkogårdsmästare?
- Gymnasial utbildning inom trädgård, gärna kompletterad med yrkeshögskola och arbetslivserfarenhet.
- Hur ser arbetsmarknaden ut för kyrkogårdsmästare?
- Arbetsmarknaden är relativt konkurrensutsatt med små möjligheter till arbete enligt Arbetsförmedlingen.
- Vilka är de vanligaste arbetsuppgifterna?
- Ledning av personal, skötsel av grönytor, planering av växtlighet och kontakt med anhöriga.
- Vilka förmåner ingår ofta i tjänsten?
- Tjänstepension, friskvårdsbidrag, arbetskläder och ibland kompetensutveckling.
- Hur ser löneutvecklingen ut?
- Löneutvecklingen har varit stabil med en ökning på cirka 6% de senaste tre åren.
