Vad tjänar en Högstadielärare

  1. Lönestatistik
  2. Högstadielärare
Bild som illustrerar Högstadielärare

Högstadielärare

40 200 kr

Grundskollärare

26 500 - 42 900 kr / månaden

Kvinnor tjänar 102% av vad män gör.

Pedagogiskt arbete

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Högstadielärare

Snittlön 40 200 kr
Män 39 700 kr
Kvinnor 40 400 kr
1 Gilla 0 Kommentarer 200 Lediga jobb ->

Vad gör en högstadielärare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En högstadielärare arbetar med undervisning av elever i årskurs 7–9 inom grundskolan. Arbetsuppgifterna omfattar planering, genomförande och uppföljning av lektioner i ett eller flera ämnen, ofta i samarbete med kollegor inom arbetslaget. Utöver undervisningen ingår mentorskap, elevvårdande insatser och kontakt med föräldrar. Högstadielärare förväntas även delta i utvecklingsarbete på skolan och bidra till en trygg och stimulerande lärmiljö. Arbetsmiljön präglas av ett högt tempo, varierande utmaningar och stora möjligheter till personlig utveckling, men kan även innebära stress och krav på flexibilitet.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har högstadielärare sett en tydlig ökning i genomsnittlig månadslön. År 2022 låg snittlönen på 37700 kronor och ökade till 39 000 kronor under 2023. År 2024 har snittet stigit ytterligare till 40 200 kronor, vilket motsvarar en total ökning på cirka 6,6% över perioden. Denna löneutveckling speglar både lärarbrist och ökade satsningar på utbildningssektorn, men även ett ökat fokus på att behålla och rekrytera behöriga lärare. Löneökningen har dock avtagit något i takt med att marknaden börjat balanseras, och framtida utveckling kan påverkas av förändrad efterfrågan och statsbidrag.

Högstadielärare lön – komplett översikt

  • Snittlön: 40 200 kr/mån
  • Lägsta lön: 26 500 kr/mån (kvinna, privat sektor, gymnasial utbildning)
  • Högsta lön: 42 900 kr/mån (man, statlig sektor, forskarutbildning)
  • Timlön: 242 kr
  • Kvinnor tjänar: 40 400 kr (102% av mäns lön)
  • Män tjänar: 39 700 kr
  • Regionala skillnader: Viss variation förekommer, särskilt mellan storstad och landsbygd

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som högstadielärare krävs en lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år, vanligtvis genom att slutföra ett lärarprogram på universitet eller högskola. Utbildningen omfattar både ämnesstudier och pedagogisk praktik samt legitimation från Skolverket. Många arbetsgivare ser även positivt på ytterligare fortbildning eller specialisering inom exempelvis specialpedagogik.

  • Lärarexamen: Grundlärare eller ämneslärarexamen (4–5 år)
  • Lärarlegitimation: Utfärdas av Skolverket efter avslutad examen
  • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU): Obligatorisk praktikdel under utbildningen
  • Behörighet: Gymnasieexamen krävs för antagning till lärarutbildningen
  • Vidareutbildning: Specialiseringar och fortbildningar rekommenderas

Ett av de mest givande aspekterna med att vara högstadielärare är möjligheten att följa elevernas utveckling under deras kanske mest formativa år. Många lärare vittnar om hur relationerna till eleverna och möjligheten att inspirera till kunskap är en av yrkets största belöningar. Det pedagogiska ledarskapet och samarbetet i arbetslaget lyfts ofta fram som viktiga trivselfaktorer.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Högstadielärare omfattas ofta av kollektivavtal och erbjuds därmed förmåner som tjänstepension, friskvårdsbidrag, kompetensutveckling och ibland även extra semesterdagar. Flera arbetsgivare erbjuder även mentorskap, handledning och möjlighet till vidareutbildning som en del av anställningen. Föräldraledighet och sjuklön regleras enligt lag och avtal, vilket ger trygga villkor.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för högstadielärare kännetecknas idag av medelstor konkurrens, där tillgång och efterfrågan är relativt balanserad. Enligt Arbetsförmedlingens prognos förväntas dock efterfrågan minska på fem års sikt, delvis på grund av demografiska förändringar och minskat elevunderlag. Samtidigt ställs höga krav på pedagogisk kompetens, ämneskunskaper och förmåga att hantera olika elevbehov. Utmaningar som stress, administrativa arbetsuppgifter och ibland svåra arbetsförhållanden kan påverka yrkesvardagen. Trots detta finns ett kontinuerligt behov av behöriga och engagerade lärare i hela landet.

Tips för dig som vill bli högstadielärare

För att lyckas som högstadielärare är det bra att ha både engagemang och tålamod, eftersom arbetet innebär att möta ungdomar med skiftande behov och förutsättningar. Att vara lyhörd och kommunikativ underlättar samarbetet med både elever, kollegor och föräldrar, medan struktur och organisatorisk förmåga hjälper till att hantera planering och dokumentation. Flexibilitet är också viktigt när det gäller att anpassa undervisningen och möta förändrade krav. Det rekommenderas att redan under utbildningen söka praktikplatser som ger erfarenhet av olika skolmiljöer och ämnen. Att bygga ett starkt nätverk och hålla sig uppdaterad kring pedagogiska trender kan vara avgörande för personlig utveckling och trivsel i yrket.

Nyckelfakta om högstadielärare

  • Utbildningsnivå: Ämneslärarexamen, 4–5 år
  • Arbetsmiljö: Skolbaserad, ofta högt tempo och varierande arbetsuppgifter
  • Vanlig arbetsform: Fast anställning på kommunal eller fristående skola
  • Efterfrågan: Balanserad arbetsmarknad, men prognos om minskad efterfrågan
  • Specialkunskaper: Pedagogiskt ledarskap och ämneskompetens

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket öppnas möjligheter för högstadielärare att ta på sig utökade ansvarsområden, exempelvis som arbetslagsledare, ämnesansvarig eller mentor. Vissa väljer att vidareutbilda sig till specialpedagog, skolledare eller utvecklingsledare. Arbetsförmedlingens prognos pekar på att arbetsmarknaden är i balans, men att efterfrågan kan minska framöver. Trots detta finns det idag 434 lediga jobb inom yrkesgruppen, vilket visar på fortsatt behov av utbildade lärare. Möjligheterna till karriärutveckling är goda för den som är engagerad och vill vidareutbilda sig inom skolan.

Vanliga frågor om högstadielärare

  • Vad tjänar en högstadielärare i snitt?
    - Snittlönen för en högstadielärare är 40 200 kronor per månad.
  • Hur skiljer sig lönen mellan män och kvinnor?
    - Kvinnor tjänar 40 400 kr, vilket är 102% av männens lön (39 700 kr).
  • Vilken utbildning krävs för att bli högstadielärare?
    - En ämneslärarexamen på 4–5 år samt lärarlegitimation från Skolverket krävs.
  • Hur ser arbetsmarknaden ut för högstadielärare?
    - Arbetsmarknaden är i balans men efterfrågan beräknas minska på fem års sikt.
  • Vilka är de vanligaste förmånerna?
    - Kollektivavtal, tjänstepension, friskvårdsbidrag och vidareutbildning är vanligt förekommande.
  • Hur stor är lönespridningen inom yrket?
    - Lägsta lönen är 26 500 kr och högsta 42 900 kr per månad beroende på utbildning, sektor och erfarenhet.
  • Finns det regionala skillnader i lön?
    - Ja, lönerna varierar något mellan storstad och landsbygd.

Richard Andersson

Richard Andersson - 2025-07-11 16:01:21

Yrken
Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Högstadielärare är 42900 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Statliga sektorn och har en forskarutbildning. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 42100 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Högstadielärare är 26500 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar inom den Privata sektorn och har en gymnasial utbildning på 3 år. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 27800 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 105% 26300 kr 26300 kr
25-34 101% 37300 kr 37300 kr
35-44 100% 40200 kr 40300 kr
45-54 100% 42500 kr 42500 kr
55-64 102% 42600 kr 42600 kr
65-68 101% 41600 kr 41600 kr
Snitt 102% 40200 kr 40200 kr
* Tomma kolumner indikerar att det statistiska underlaget var för litet för att möjliggöra en statistiskt säkerställd slutsats.
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.

Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Högstadielärare har SSYK-koden 2341, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som grundskollärare vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan minska jämfört med idag.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för grundskollärare kännetecknas av balans. På fem års sikt förväntas efterfrågan på grundskollärare minska jämfört med idag.

Källa: Arbetsförmedlingen
Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Visa fler
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Opinionen

    Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Statsskulden

    Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter

Läs även gärna mer om