Bild som illustrerar Grundskollärare

Grundskollärare

40 200 kr

Grundskollärare

26 500 - 42 900 kr / månaden

Kvinnor tjänar 102% av vad män gör.

Pedagogiskt arbete

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Grundskollärare

Snittlön 40 200 kr
Män 39 700 kr
Kvinnor 40 400 kr

Vad gör en grundskollärare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En grundskollärare ansvarar för undervisning och utveckling av elever i grundskolan, vanligtvis från årskurs 1 till 9. Arbetsuppgifterna omfattar planering och genomförande av lektioner, bedömning av elevers kunskaper samt anpassning av undervisningen efter individuella behov. En stor del av arbetet utgörs även av mentorskap, dokumentation och samarbete med kollegor, vårdnadshavare och elevhälsa. Arbetsmiljön präglas ofta av en varierad vardag med både klassrumsundervisning och administrativa uppgifter, och det ställs höga krav på pedagogisk förmåga, tålamod och flexibilitet.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har grundskollärare sett en stadig löneökning. År 2022 låg snittlönen på 37700 kr, vilket ökade till 39 000 kr år 2023. År 2024 har snittlönen stigit ytterligare till 40 200 kr, vilket motsvarar en total löneökning på cirka 6,5% över perioden. Denna positiva utveckling speglar en fortsatt efterfrågan på kompetenta pedagoger, ökade krav på utbildningskvalitet samt fackliga förhandlingar som gett resultat. Trenden visar även att kvinnliga grundskollärare nu i genomsnitt tjänar något mer än sina manliga kollegor, vilket är ovanligt inom många andra yrken. Regionala skillnader och utbildningsnivå påverkar också löneutvecklingen, där statlig sektor och högre akademiska examina ofta ger högre lön.

Grundskollärare lön – komplett översikt

  • Snittlön: 40 200 kr/mån
  • Lägsta lön: 26 500 kr/mån (kvinna, privat sektor, gymnasial utbildning)
  • Högsta lön: 42 900 kr/mån (man, statlig sektor, forskarutbildning)
  • Timlön (snitt): 242 kr/timme
  • Kvinnor: 40 400 kr/mån
  • Män: 39 700 kr/mån
  • Kvinnor tjänar: 102% av vad män gör
  • Regionala skillnader: Stora städer och statlig sektor ger ofta högre lön

Många grundskollärare vittnar om att ingen dag är den andra lik – mötet med elever i olika åldrar och med olika bakgrund gör yrket både utmanande och stimulerande. Variation och möjlighet till kreativitet i undervisningen är något som ofta lyfts fram som en av de största fördelarna med läraryrket.

– statsskuld.se

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som grundskollärare krävs en lärarexamen med inriktning mot grundskolan, vilket innebär högskolestudier på minst tre och ett halvt till fem och ett halvt år beroende på ämnesval och årskurs. Utbildningen kombinerar teoretiska studier i pedagogik och didaktik med praktikperioder ute på skolor. Det finns även möjlighet att komplettera tidigare utbildning genom kortare kompletterande pedagogiska utbildningar eller via vidareutbildning för yrkesverksamma.

  • Lärarexamen: 3,5–5,5 år på högskola/universitet
  • Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU): 1–1,5 år (för redan ämnesutbildade)
  • Praktik (VFU): Ingår i utbildningen
  • Behörighetskrav: Grundläggande behörighet för högskolestudier
  • Tips: Välj ämnesinriktning utifrån intresse och efterfrågan

Vanliga förmåner och ersättningar

Grundskollärare har ofta tillgång till förmåner som friskvårdsbidrag, tjänstepension och extra semesterdagar. Många arbetsgivare erbjuder även kompetensutveckling, handledning och möjlighet till vidareutbildning. I vissa fall kan även ersättning för arbetskläder, pedagogiska hjälpmedel och subventionerad lunch förekomma.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för grundskollärare kännetecknas idag av balans, där tillgång och efterfrågan är relativt jämnt fördelade. På fem års sikt bedöms dock efterfrågan minska något, enligt Arbetsförmedlingens prognos. Utmaningar inom yrket inkluderar en hög arbetsbelastning, stort ansvar och behov av att anpassa undervisningen till elever med olika behov. Det finns även konkurrens om de mest attraktiva tjänsterna, särskilt i större städer och inom vissa ämneskombinationer. Samtidigt innebär yrket stora möjligheter till utveckling och specialisering för den som vill fördjupa sig eller ta på sig ansvar utanför klassrummet.

Tips för dig som vill bli grundskollärare

För att lyckas som grundskollärare är det bra att ha ett genuint engagemang för barns och ungas utveckling samt en förmåga att skapa struktur och tydlighet i klassrummet. Pedagogisk skicklighet och tålamod är avgörande egenskaper, särskilt i mötet med elever som har olika förutsättningar. Det är även viktigt att vara flexibel och kunna anpassa undervisningen när förutsättningarna förändras. Att arbeta aktivt med kollegialt samarbete och att söka stöd vid behov kan underlätta vardagen. Digital kompetens och intresse för nya undervisningsmetoder är värdefulla tillgångar, liksom en vilja att kontinuerligt vidareutveckla sig inom yrket. Slutligen är god kommunikationsförmåga och empati viktiga för att bygga förtroende bland både elever och föräldrar.

Nyckelfakta om Grundskollärare

  • Utbildningsnivå: Lärarexamen (3,5–5,5 år)
  • Arbetsmiljö: Skolmiljö med varierande tempo och elevgrupper
  • Arbetsform: Heltid/deltid, ofta dagtid
  • Efterfrågan: Medelstora möjligheter, 434 lediga jobb nationellt
  • Könsfördelning: Kvinnor i majoritet, kvinnor tjänar 102% av männens lön

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som grundskollärare finns möjligheter att utvecklas inom flera områden. Vanliga karriärvägar är att ta rollen som förstelärare, arbetslagsledare eller specialpedagog. Vidareutbildning kan även leda till tjänster som skolledare, rektor eller ämnesutvecklare. Enligt Arbetsförmedlingen bedöms arbetsmarknaden vara i balans för grundskollärare just nu, men efterfrågan förväntas minska något de kommande fem åren. Det finns dock alltid behov av skickliga pedagoger, särskilt inom vissa ämnesområden och i större städer. Inom yrkesgruppen rapporteras för närvarande 434 lediga jobb nationellt, vilket talar för fortsatt goda möjligheter för den som är nyutexaminerad eller vill byta skola.

Vanliga frågor om Grundskollärare

  • Vad tjänar en grundskollärare i snitt?
    - En grundskollärare tjänar i snitt 40 200 kr per månad.
  • Vad är högsta och lägsta lön för grundskollärare?
    - Den högsta lönen är 42 900 kr och den lägsta är 26 500 kr per månad.
  • Finns det löneskillnader mellan män och kvinnor?
    - Ja, kvinnor tjänar i snitt 40 400 kr och män 39 700 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 102% av männens lön.
  • Hur ser framtidsutsikterna ut för grundskollärare?
    - Möjligheterna till arbete bedöms som medelstora, men efterfrågan väntas minska på fem års sikt.
  • Vilken utbildning krävs för att bli grundskollärare?
    - En lärarexamen med inriktning mot grundskola, vilket motsvarar 3,5–5,5 års högskolestudier.
  • Hur många lediga jobb finns för grundskollärare?
    - Det finns just nu 434 lediga jobb inom yrkesgruppen.
  • Vad tjänar en grundskollärare per timme?
    - Snittet för timanställda ligger på 242 kr per timme.

Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Grundskollärare är 42900 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Statliga sektorn och har en forskarutbildning. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 42100 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Grundskollärare är 26500 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar inom den Privata sektorn och har en gymnasial utbildning på 3 år. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 27800 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 105% 26300 kr 26300 kr
25-34 101% 37300 kr 37300 kr
35-44 100% 40200 kr 40300 kr
45-54 100% 42500 kr 42500 kr
55-64 102% 42600 kr 42600 kr
65-68 101% 41600 kr 41600 kr
Snitt 102% 40200 kr 40200 kr
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.


Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Grundskollärare har SSYK-koden 2341, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som grundskollärare vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan minska jämfört med idag.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för grundskollärare kännetecknas av balans. På fem års sikt förväntas efterfrågan på grundskollärare minska jämfört med idag.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst
    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige
    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter