Förvaltare, lantbruk övriga djuruppfödare

Vad gör en förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En förvaltare inom lantbruk, med inriktning mot övriga djuruppfödare, ansvarar för att planera, leda och utveckla verksamheter som omfattar både växtodling och djuruppfödning. Arbetsuppgifterna kan inkludera att upprätta produktionsplaner, ansvara för budget och personal, samt säkerställa att djuren får rätt skötsel och att miljökrav efterlevs. Rollen innebär ofta ett nära samarbete med både lantbruksarbetare och externa samarbetspartners, såsom veterinärer och foderleverantörer. Arbetsmiljön kan variera från kontorsarbete till praktiska moment ute på gården, vilket ställer krav på både organisatorisk förmåga och praktiskt handlag.

Löneutveckling över tid

Lönen för förvaltare inom lantbruk och övriga djuruppfödare har haft en stadig ökning de senaste tre åren. Under 2022 låg snittlönen på 54500 kr per månad, vilket ökade till 55 000 kr under 2023. År 2024 uppgår snittlönen till 56 100 kr per månad, vilket motsvarar en total ökning på cirka 2,9 % under perioden. Denna positiva trend speglar en ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn, särskilt för roller med ansvar för både produktion och personal. Marknadsförändringar och krav på effektivisering har också bidragit till att höja kompetenskraven, vilket i sin tur påverkar lönenivåerna uppåt. Lönerna påverkas även av utbildningsnivå och arbetsgivarens sektor, där privatanställda ofta har något högre löner än offentliganställda.

Förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning lön – komplett översikt

• Snittlön: 56 100 kr/mån
• Lägsta lön: 43 100 kr/mån (kvinna, offentlig sektor, gymnasial utbildning)
• Högsta lön: 64 000 kr/mån (man, privat sektor, eftergymnasial utbildning 3 år eller mer)
• Timlön (snitt): 337 kr
• Könsskillnader: Män 55 500 kr/mån, kvinnor 53 000 kr/mån (högsta rapporterade lön)
• Regionala skillnader: Uppgifter varierar, men generellt något högre löner i södra Sverige och i större lantbruksregioner

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning krävs vanligtvis en eftergymnasial utbildning inom lantbruk, husdjursvetenskap eller liknande områden. Många arbetsgivare efterfrågar erfarenhet av praktiskt lantbruk samt ledarskap, och det är vanligt att kombinera teoretisk utbildning med praktik. Det finns även möjlighet att komplettera med specialistkurser och certifieringar för att stärka kompetensen inom specifika områden som djurhälsa eller miljöledning.

• Eftergymnasial utbildning: Lantmästarprogram, agronom eller liknande (3 år eller mer)
• Specialistkurser: Exempelvis inom djurhållning, ekonomi eller miljö
• Praktik: Praktikperioder är ofta en integrerad del av utbildningen
• Ledarskapsutbildning: Meriterande för chefsroller
• Förkunskapskrav: Gymnasieutbildning med naturbruksinriktning eller motsvarande

Vanliga förmåner och ersättningar

Utöver grundlönen erbjuds ofta förmåner som tjänstepension, friskvårdsbidrag och möjligheter till vidareutbildning. Bostad på eller i närheten av arbetsplatsen kan ibland ingå, särskilt på större gårdar. Vissa arbetsgivare erbjuder även bonusar baserat på verksamhetens resultat samt tillgång till arbetsredskap och arbetskläder.

Konkurrens och utmaningar

Marknaden för förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning präglas av en måttlig konkurrens, där efterfrågan på kvalificerade kandidater är stabil men arbetsgivarna samtidigt ställer höga krav på både erfarenhet och utbildning. Utmaningar i yrket inkluderar att hantera förändrade miljöregler, ökande krav på hållbarhet och digitalisering av arbetsprocesser. Säsongsvariationer och konjunkturförändringar kan påverka arbetsbelastningen, och ledarrollen kräver ofta god förmåga att motivera och leda personal i olika situationer. Förmågan att snabbt anpassa sig till nya tekniker och regelverk är avgörande för långsiktig framgång inom yrket.

Tips för dig som vill bli förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning

För att lyckas som förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning är det bra att kombinera analytisk förmåga med ett genuint intresse för djur och natur. Ett strukturerat arbetssätt underlättar när man hanterar både ekonomi och driftfrågor, samtidigt som god kommunikationsförmåga är avgörande för att leda personal och samarbeta med externa aktörer. Att vara flexibel och lösningsorienterad hjälper vid oväntade utmaningar, och en vilja att kontinuerligt utvecklas genom vidareutbildning och nya tekniker är en klar fördel. Noggrannhet och ansvarstagande är viktiga egenskaper, särskilt vid hantering av djurhälsa och myndighetskrav. Att knyta kontakter inom branschen och delta i nätverk kan också öppna dörrar till nya karriärmöjligheter.

Nyckelfakta om förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning

• Utbildningsnivå: Eftergymnasial utbildning (3 år eller mer)
• Arbetsmiljö: Kombination av kontorsarbete och praktiskt arbete utomhus
• Vanlig arbetsform: Heltid, ibland med beredskap
• Efterfrågan: 175 lediga jobb inom yrkesgruppen (2024)
• Specialkunskaper: Ledarskap, djurhållning och digitala verktyg

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket finns goda möjligheter att avancera till större ansvar, exempelvis som driftschef eller områdesansvarig för flera gårdar. Vissa väljer att specialisera sig inom exempelvis djurhälsa, miljöledning eller ekonomi, vilket kan ge tillgång till konsultuppdrag eller expertroller. Arbetsförmedlingens prognoser pekar på fortsatt stabil efterfrågan på förvaltare inom lantbruk, särskilt för den som har kombinerad erfarenhet av ledarskap och ny teknik. Digitalisering och ökade hållbarhetskrav väntas fortsätta forma yrkesrollen och skapa nya karriärvägar både inom privat och offentlig sektor.

Vanliga frågor om förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning

• Vad tjänar en förvaltare inom lantbruk och djuruppfödning?
  - Snittlönen är 56 100 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, utbildning och sektor.
• Vilken utbildning krävs för att bli förvaltare inom lantbruk?
  - Vanligen krävs en eftergymnasial utbildning inom lantbruk, agronomi eller liknande, ofta minst tre år.
• Finns det regionala löneskillnader?
  - Ja, lönerna tenderar att vara något högre i större lantbruksregioner och södra Sverige.
• Hur ser arbetsmarknaden ut?
  - Det finns 175 lediga jobb inom yrkesgruppen, och efterfrågan bedöms som stabil.
• Vilka är de största utmaningarna i yrket?
  - Att hantera miljöregler, digitalisering och leda personal under förändrade förutsättningar är vanliga utmaningar.
• Vilka personliga egenskaper är viktiga?
  - Analytisk förmåga, ledarskap, flexibilitet och intresse för teknik och djurhållning är särskilt viktiga.
• Vilka förmåner är vanliga?
  - Tjänstepension, friskvård, vidareutbildning och ibland bostad eller bonus kopplat till verksamhetens resultat.