Filmarkivarie

Vad gör en Filmarkivarie? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En Filmarkivarie arbetar med att samla in, bevara och katalogisera filmrelaterat material, såsom filmer, dokumentation, manus och annan audiovisuell information. Yrket innebär ofta att både fysiska och digitala arkiv hanteras, där noggrannhet och systematik är avgörande för att säkerställa långsiktig tillgänglighet och säkerhet för kulturarvet. Arbetsmiljön varierar mellan större institutioner, museer, offentliga arkiv och mediehus, där arbetsuppgifterna kan inkludera allt från digitaliseringsprojekt till rådgivning för forskare och allmänhet. Samarbeten med andra arkivarier, IT-specialister och kulturarbetare är vanligt förekommande, och arbetet kräver ofta förmåga att snabbt sätta sig in i nya tekniska lösningar för bevaring och åtkomst.

Löneutveckling över tid

Filmarkivarie lön har haft en stabil uppåtgående trend de senaste åren. Under 2022 låg genomsnittslönen på 35200 kr per månad, vilket ökade till 36 100 kr under 2023 och vidare till 37 600 kr under 2024. Detta motsvarar en total löneökning på cirka 6,8% över tre år, där den kraftigaste höjningen skedde mellan 2023 och 2024. Löneutvecklingen kan kopplas till ökad efterfrågan på digital kompetens och den växande betydelsen av bevarandet av audiovisuellt material i takt med digitaliseringen. Samtidigt påverkas lönenivåerna av konkurrensen inom kultursektorn och den generella utvecklingen för akademiska yrken inom offentlig sektor. Trots en relativt modest löneökning jämfört med vissa andra yrken, fortsätter yrkesgruppen att attrahera personer med ett starkt intresse för filmkultur och arkivarbete.

Filmarkivarie lön – komplett översikt

• Snittlön: 37 600 kr/mån
• Lägsta lön: 31 100 kr/mån (man, statlig sektor, gymnasial utbildning)
• Högsta lön: 42 500 kr/mån (kvinna, offentlig sektor, forskarutbildning)
• Timlön: 226 kr
• Kvinnor: 37 400 kr (98% av mäns lön)
• Män: 38 200 kr
• Regionala skillnader: Uppgifterna varierar beroende på institutionens storlek och geografiska läge, med något högre löner i storstadsregioner.

Utbildning och kvalifikationer

Vägen till att bli Filmarkivarie går ofta via högskole- eller universitetsutbildning inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap eller filmvetenskap. Många arbetsgivare efterfrågar dessutom erfarenhet av digitala arkivsystem och kunskap om filmtitelhantering. Praktik inom kulturarvssektorn och vidareutbildning i digital bevaring är meriterande. Formella krav kan variera mellan arbetsplatser, men en akademisk examen är i regel ett måste.

• Formell examen: Kandidatexamen (3 år) inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap eller filmvetenskap
• Vidareutbildning: Kurser i digital bevaring och informationshantering
• Praktik: Meriterande erfarenhet från arkiv, bibliotek eller museer
• Förkunskapskrav: Intresse för film, noggrannhet och digital kompetens
• Tips för val: Kombinera filmvetenskap med informationsvetenskap för bredare kompetens

Vanliga förmåner och ersättningar

Filmarkivarier erbjuds ofta kollektivavtalade förmåner såsom tjänstepension, friskvårdsbidrag och möjlighet till flexibel arbetstid. Vid större institutioner kan även kompetensutveckling, subventionerade kulturaktiviteter och stöd för vidareutbildning förekomma. I vissa fall kan det finnas extra semesterdagar och möjlighet till distansarbete beroende på arbetsplatsens policy.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som Filmarkivarie kan vara betydande, särskilt vid välrenommerade institutioner och museer med begränsat antal platser. Eftersom yrket kräver både specialiserad utbildning och ett starkt intresse för filmkultur, är det många sökande med likvärdiga meriter som konkurrerar om samma tjänster. En utmaning för yrkesgruppen är också den snabba digitala utvecklingen, där krav på kunskap om nya arkivsystem och digital bevaring ständigt ökar. Samtidigt kännetecknas arbetsmarknaden av en paradox: det finns både rekryteringssvårigheter och en relativt hög andel deltidsarbetande. Detta gör att rätt kompetens är avgörande för att lyckas i yrket.

Tips för dig som vill bli Filmarkivarie

För att lyckas som Filmarkivarie är det bra att kombinera ett stort filmintresse med analytisk förmåga och tekniskt kunnande. Att vara noggrann och strukturerad underlättar vid katalogisering och digital arkivering, medan tålamod och uthållighet är värdefulla egenskaper när långsiktiga projekt kräver precision. Det rekommenderas att söka praktikplatser tidigt för att bygga erfarenhet inom arkiv- och kultursektorn, samt att hålla sig uppdaterad kring nya digitala verktyg och metoder. God samarbetsförmåga är viktig eftersom arbetet ofta sker i team och kräver dialog med både kollegor och externa aktörer. Slutligen är det en fördel att vara flexibel och nyfiken, då yrkesrollen ständigt utvecklas i takt med teknikens framsteg.

Nyckelfakta om Filmarkivarie

• Utbildningsnivå: Kandidatexamen (3 år) eller högre
• Yrkesgrupp: Bibliotekarier och arkivarier
• Vanlig arbetsmiljö: Kulturinstitutioner, museer och offentliga arkiv
• Efterfrågan: Stora möjligheter till arbete nationellt
• Digital kompetens: Efterfrågas alltmer inom yrket

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en Filmarkivarie avancera till mer specialiserade roller, exempelvis projektledare för digitaliseringsprojekt, chef för ett filmarkiv eller expert inom digital bevaring. Det är också vanligt att ta steget till strategiska tjänster inom kultursektorn eller arbeta med utbildningsfrågor kring arkivering. Arbetsförmedlingens prognoser visar att möjligheterna till arbete inom yrkesgruppen är stora och att efterfrågan förväntas vara oförändrad på fem års sikt. Trots en kombination av rekryteringssvårigheter och hög andel deltidsanställningar finns det goda chanser för den som har rätt kvalifikationer och är beredd att utvecklas tillsammans med yrket. I Sverige finns det för närvarande 620 lediga jobb inom yrkesgruppen.

Vanliga frågor om Filmarkivarie

• Vad tjänar en Filmarkivarie?
  - En Filmarkivarie har en genomsnittslön på 37 600 kr per månad.
• Vilken utbildning krävs för att bli Filmarkivarie?
  - En kandidatexamen inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap eller filmvetenskap är vanligtvis ett krav.
• Finns det skillnader i lön mellan män och kvinnor?
  - Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 37 400 kr medan män tjänar 38 200 kr, vilket motsvarar 98% av männens lön.
• Hur ser framtidsutsikterna ut för Filmarkivarier?
  - Prognoserna visar på stora möjligheter till arbete med en oförändrad efterfrågan på fem års sikt.
• Vilka är de vanligaste arbetsplatserna för Filmarkivarier?
  - Kulturinstitutioner, museer, offentliga arkiv och mediehus är de vanligaste arbetsplatserna.
• Hur stor är timlönen för Filmarkivarie?
  - Timlönen är i genomsnitt 226 kr.
• Vilka personliga egenskaper är viktiga för yrket?
  - Noggrannhet, tekniskt intresse, samarbetsförmåga och nyfikenhet är viktiga egenskaper.