Distriktskonsulent, hälsoinformatör

Vad gör en distriktskonsulent, hälsoinformatör? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En distriktskonsulent med inriktning mot hälsoinformation arbetar ofta med att främja hälsa och förebygga sjukdomar inom olika målgrupper, till exempel skolor, arbetsplatser eller föreningar. Arbetsuppgifterna omfattar att planera, genomföra och följa upp hälsofrämjande aktiviteter, utbildningsinsatser och kampanjer. Yrkesrollen innebär även att fungera som rådgivare och stöd till både individer och organisationer i frågor som rör livsstil, kost, motion och psykisk hälsa. Arbetet sker vanligtvis i samarbete med andra yrkesgrupper inom vård, skola eller föreningsliv och kan omfatta både administrativa och praktiska inslag. Arbetsmiljön präglas av omväxling, mycket kontakt med människor och ibland resor inom distriktet eller regionen.

Löneutveckling över tid

Lönerna för distriktskonsulenter och hälsoinformatörer har visat en stabil ökning under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 31926 kr, vilket ökade till 34 700 kr under 2023 och vidare till 35 000 kr år 2024. Det innebär en total ökning med cirka 9,6% under treårsperioden. Denna positiva trend kan kopplas till en ökad medvetenhet om vikten av folkhälsa och förebyggande arbete, vilket lett till ett större behov av kvalificerade hälsoinformatörer i både offentlig och privat sektor. Trots överskott på arbetskraft inom yrkesgruppen har lönerna stärkts, sannolikt tack vare högre krav på utbildning och specialisering samt en långsiktigt växande efterfrågan på hälsofrämjande insatser.

Distriktskonsulent, hälsoinformatör lön – komplett översikt

• Snittlön: 35 000 kr/mån
• Lägsta lön: 29 800 kr/mån (kvinna, privat sektor, gymnasial utbildning högst 2 år)
• Högsta lön: 44 600 kr/mån (man, offentlig sektor, eftergymnasial utbildning 3 år eller mer)
• Timlön (snitt): 210 kr
• Kvinnor: 34 600 kr/mån (95% av männens lön)
• Män: 36 500 kr/mån
• Regionala skillnader: Uppgift saknas

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som distriktskonsulent med inriktning mot hälsoinformation krävs vanligtvis en eftergymnasial utbildning inom folkhälsovetenskap, hälsopedagogik eller liknande område. Många arbetsgivare ser gärna att kandidater har erfarenhet av praktiskt hälsoarbete och kunskap om projektledning. Ytterligare kvalifikationer inom kommunikation och pedagogik är meriterande, och det finns möjlighet att vidareutveckla sig genom fortbildningar och certifieringar.

• Eftergymnasial utbildning: Högskoleexamen inom folkhälsovetenskap, hälsovägledning eller liknande (2–4 år)
• Kurser och certifieringar: Exempelvis i MI (Motiverande samtal) eller digital hälsokommunikation
• Praktik: Vanligt inslag under utbildningen, ofta via samarbete med kommun eller region
• Förkunskapskrav: Gymnasieexamen, ibland särskilda behörighetskrav
• Vidareutbildning: Möjlighet till magister/masterutbildning eller specialisering inom folkhälsa

Vanliga förmåner och ersättningar

Anställda som arbetar som distriktskonsulent, hälsoinformatör erbjuds ofta förmåner som friskvårdsbidrag, flextid, möjlighet till distansarbete och kompetensutveckling. Ytterligare ersättningar kan inkludera tjänstepension, subventionerad lunch och extra semesterdagar beroende på arbetsgivare och sektor.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för distriktskonsulenter och hälsoinformatörer kännetecknas av ett visst överskott på utbildad arbetskraft, vilket gör konkurrensen om lediga tjänster relativt hård. Enligt Arbetsförmedlingens prognos är möjligheterna till arbete små på kort sikt, men efterfrågan förväntas öka under de kommande fem åren. Utmaningarna består bland annat i att sticka ut med rätt kompetens, hålla sig uppdaterad kring nya folkhälsorön samt anpassa sig till förändrade arbetsmetoder, särskilt inom digital kommunikation och hälsoinformation. Att hantera varierande arbetsmiljöer och målgrupper kräver både flexibilitet och god social förmåga.

Tips för dig som vill bli distriktskonsulent, hälsoinformatör

För att lyckas som distriktskonsulent, hälsoinformatör är det bra att vara både kommunikativ och lyhörd, eftersom arbetet innebär mycket kontakt med olika människor och grupper. En god organisationsförmåga hjälper till att hantera flera projekt samtidigt och säkerställa att insatserna når önskad effekt. Att vara lösningsorienterad är viktigt, då utmaningar och oväntade situationer ofta uppstår i det dagliga arbetet. Vidare är det en fördel att ha ett genuint intresse för folkhälsa och att ständigt hålla sig ajour med aktuella trender och forskning inom området. Att bygga nätverk och samarbeta med andra yrkesgrupper ökar möjligheten till framgång och utveckling. Slutligen värdesätts tålamod och förmåga att motivera andra, särskilt när det gäller långsiktigt hälsoarbete.

Nyckelfakta om distriktskonsulent, hälsoinformatör

• Utbildningsnivå: Eftergymnasial examen (2–4 år) rekommenderas
• Arbetsmiljö: Omväxlande, ofta i team och med resor inom distriktet
• Vanlig arbetsform: Heltidstjänst, ofta inom offentlig sektor eller ideella organisationer
• Efterfrågan: Små möjligheter idag, men ökande på fem års sikt
• Antal lediga jobb: 237 inom yrkesgruppen nationellt

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter 3–5 år som distriktskonsulent, hälsoinformatör finns goda möjligheter att avancera till roller som projektledare inom folkhälsa, samordnare för större hälsofrämjande insatser eller utbildare inom hälsoområdet. Vissa väljer att specialisera sig inom exempelvis digital hälsoinformation eller arbetsmiljöarbete. Prognosen från Arbetsförmedlingen visar att arbetsmarknaden i dagsläget präglas av ett överskott på arbetskraft, men att efterfrågan väntas öka inom fem år, särskilt i takt med att folkhälsoarbete får större betydelse i samhället. Möjligheterna till arbete är idag små, men utvecklingen pekar mot fler lediga tjänster och ökad specialisering inom branschen.

Vanliga frågor om distriktskonsulent, hälsoinformatör

• Vad tjänar en distriktskonsulent, hälsoinformatör i snitt?
  - Snittlönen ligger på 35 000 kr per månad.
• Finns det löneskillnader mellan män och kvinnor?
  - Ja, kvinnor tjänar 34 600 kr medan män tjänar 36 500 kr, vilket innebär att kvinnor har 95% av männens lön.
• Hur ser framtidsutsikterna ut inom yrket?
  - Möjligheterna till arbete är idag små, men efterfrågan väntas öka på fem års sikt enligt Arbetsförmedlingen.
• Vilken utbildning krävs för att bli distriktskonsulent, hälsoinformatör?
  - En eftergymnasial utbildning inom folkhälsovetenskap, hälsopedagogik eller liknande rekommenderas.
• Vad är den högsta respektive lägsta lönen inom yrket?
  - Högsta lönen är 44 600 kr (man, offentlig sektor, längre utbildning), lägsta är 29 800 kr (kvinna, privat sektor, gymnasial utbildning).
• Hur många lediga jobb finns det för närvarande?
  - Det finns 237 lediga jobb inom yrkesgruppen nationellt.
• Vilka personliga egenskaper är viktiga i yrket?
  - Kommunikation, lyhördhet, organisationsförmåga och intresse för folkhälsa är centrala egenskaper.