Ungdomssekreterare, socialtjänst

Vad gör en ungdomssekreterare i socialtjänst? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En ungdomssekreterare inom socialtjänsten arbetar med att ge stöd, vägledning och hjälp till ungdomar som befinner sig i utsatta livssituationer. Arbetsuppgifterna omfattar ofta utredningar, samtalsstöd, upprättande av handlingsplaner och samordning av insatser tillsammans med andra myndigheter och aktörer. Kontakten med ungdomar och deras familjer sker både på kontor och ute i deras hemmiljö, vilket kräver flexibilitet och en förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Arbetet präglas av högt tempo, varierande utmaningar och behov av ständig dialog med kollegor, skolor och andra samhällsinstanser.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har lönen för ungdomssekreterare i socialtjänsten ökat stadigt. År 2022 låg snittlönen på 37500 kronor per månad, vilket ökade till 38 800 kronor under 2023. År 2024 har snittlönen nått 40 300 kronor per månad, vilket motsvarar en ökning på cirka 7,5% över treårsperioden. Denna löneutveckling speglar en ökad efterfrågan på kompetenta socialsekreterare, samtidigt som arbetsgivare behöver erbjuda konkurrenskraftiga löner för att behålla och attrahera personal. Trenden visar att yrket värderas högre, särskilt i takt med att samhällsutmaningarna kring unga växer och komplexiteten i arbetsuppgifterna ökar. Kvinnor har haft en något starkare löneutveckling än män, vilket påverkar den totala snittbilden.

Ungdomssekreterare, socialtjänst lön – komplett översikt

• Snittlön: 40 300 kr/mån
• Lägsta lön: 34 800 kr/mån
• Högsta lön: 54 300 kr/mån
• Timlön (snitt): 242 kr
• Kvinnor: 40 400 kr/mån (102% av mäns lön)
• Män: 39 500 kr/mån
• Regionala skillnader: Lönenivåer kan variera mellan kommuner och regioner, men variationerna är generellt måttliga.

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som ungdomssekreterare i socialtjänsten krävs i regel en högskoleutbildning inom socialt arbete, ofta med inriktning mot socialpedagogik eller socionomprogrammet. Praktisk erfarenhet från arbete med ungdomar och kunskap om sociallagstiftning är mycket meriterande. Många arbetsgivare efterfrågar även särskilda kurser eller certifieringar inom barn och ungdomsvård samt erfarenhet av myndighetsutövning.

• Socionomexamen: Högskoleutbildning, 3–3,5 år
• Kurser/certifiering: Kompletterande utbildning inom barn och unga, LVU, samtalsteknik
• Praktik: Arbetsplatsförlagd praktik under utbildningen är vanligt
• Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet till högskola
• Tips: Engagera dig i ungdomsverksamhet eller ideella projekt för att stärka ansökan

Vanliga förmåner och ersättningar

Vanliga förmåner för ungdomssekreterare i socialtjänsten inkluderar tjänstepension, friskvårdsbidrag, flextid och möjlighet till kompetensutveckling. Vissa arbetsgivare erbjuder även extra semesterdagar, handledning och möjlighet till distansarbete vid behov. Ersättning för obekväm arbetstid och jour kan förekomma, särskilt vid arbete med akuta insatser utanför kontorstid.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som ungdomssekreterare i socialtjänsten är balanserad, enligt Arbetsförmedlingens bedömning. Antalet lediga jobb är relativt stabilt, men arbetsbelastningen i yrket kan vara hög, särskilt i större kommuner och områden med ökad social problematik. Utmaningarna består ofta av komplexa ärenden, höga krav på dokumentation och behov av att samordna insatser över flera aktörer. Att hantera känslomässigt påfrestande situationer är en del av vardagen, vilket ställer krav på god psykisk hälsa och professionell distans. Samtidigt är efterfrågan på yrkesrollen förväntad att öka på fem års sikt, vilket skapar goda möjligheter för den som vill utvecklas inom området.

Tips för dig som vill bli ungdomssekreterare i socialtjänst

För att lyckas som ungdomssekreterare i socialtjänsten är det bra att kombinera engagemang med strukturerad arbetsmetodik. Att vara lyhörd och empatisk hjälper vid möten med ungdomar i svåra situationer, medan en analytisk förmåga underlättar vid utredningar och dokumentation. Stresstålighet är avgörande för att hantera akuta insatser och samtidigt bibehålla kvaliteten i arbetet. För den som är kommunikativ och samarbetsinriktad blir det lättare att samverka med kollegor och andra myndigheter. Att fortbilda sig inom samtalsteknik och juridik ger fördelar när lagstiftning och individens behov ska vägas mot varandra. Slutligen är ett genuint intresse för ungdomsfrågor och samhällsutveckling en viktig drivkraft för att trivas och göra skillnad i yrket.

Nyckelfakta om ungdomssekreterare i socialtjänst

• Utbildningsnivå: Socionomexamen, 3–3,5 år
• Arbetsmiljö: Varierad, både kontors- och fältbaserad
• Efterfrågan: Medelstor med ökande prognos på fem års sikt
• Antal lediga jobb: 237 (inom yrkesgruppen socialsekreterare)
• Vanlig arbetsform: Heltid, ofta dagtid men viss jour kan förekomma

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som ungdomssekreterare i socialtjänsten öppnas möjligheter att avancera till specialistroller, exempelvis som metodhandledare, samordnare eller chef inom barn- och ungdomsenheten. Vissa väljer att vidareutbilda sig inom psykoterapi, juridik eller ledarskap för att ta sig an mer kvalificerade arbetsuppgifter eller arbeta med utbildning och utvecklingsfrågor. Enligt Arbetsförmedlingen bedöms arbetsmarknaden vara i balans, men efterfrågan väntas öka på fem års sikt. Det finns goda utvecklingsmöjligheter för den som vill fördjupa sig inom området eller ta sig an mer strategiska roller. För den som är intresserad av forskning eller utbildning finns även möjligheter att arbeta inom högskola eller universitet.

Vanliga frågor om ungdomssekreterare i socialtjänst

• Vad tjänar en ungdomssekreterare i socialtjänsten?
  - Snittlönen ligger på 40 300 kronor per månad, med variation beroende på erfarenhet och region.
• Vilken utbildning krävs för att bli ungdomssekreterare?
  - Socionomexamen på högskolenivå är standard, ofta kompletterad med kurser inom barn och ungdom.
• Finns det skillnader i lön mellan män och kvinnor?
  - Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 40 400 kronor och män 39 500 kronor, vilket innebär att kvinnor tjänar 102% av männens lön.
• Hur ser arbetsmarknaden ut?
  - Möjligheterna till arbete är medelstora och efterfrågan väntas öka de kommande fem åren.
• Vilka är de största utmaningarna i yrket?
  - Hög arbetsbelastning, komplexa ärenden och känslomässigt krävande situationer är vanliga utmaningar.
• Vilka förmåner erbjuds vanligtvis?
  - Tjänstepension, friskvårdsbidrag, flextid, handledning och möjlighet till kompetensutveckling är vanliga förmåner.
• Hur kan man utvecklas vidare inom yrket?
  - Det finns möjlighet att avancera till specialist- eller chefsroller samt vidareutbilda sig inom relaterade områden.