Vad gör en ST-läkare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En ST-läkare, eller läkare under specialiseringstjänstgöring, arbetar med att fördjupa sina medicinska kunskaper inom ett valt specialistområde efter avslutad legitimation. Arbetsuppgifterna omfattar patientmöten, diagnostik, behandling, uppföljning samt deltagande i rondarbete och handledning. ST-läkaren arbetar ofta i nära samarbete med både andra läkare och vårdpersonal och har en handledare som stöd. Arbetsmiljön är vanligtvis sjukhusbaserad, men kan även innefatta vårdcentraler eller andra vårdinrättningar beroende på specialitet. Tempot är ofta högt, och arbetet innebär ett stort ansvar för både patienternas välmående och den egna medicinska utvecklingen.
Löneutveckling över tid
Lönen för ST-läkare har haft en stabil ökning under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 53000 kr, vilket steg till 56 300 kr år 2023 och vidare till 57 800 kr år 2024. Detta motsvarar en total ökning på cirka 9% över perioden, med en tydlig trend där efterfrågan på specialiserade läkare driver lönerna uppåt. Denna utveckling speglar både det ökande behovet av specialistkompetens inom svensk sjukvård samt arbetsgivarnas vilja att behålla och attrahera läkare under utbildning. Skillnader mellan regioner, arbetsgivare och specialiteter kan förekomma, men den generella trenden är positiv med fortsatt god löneutveckling.
ST-läkare lön – komplett översikt
- Snittlön: 57 800 kr/mån
- Lägsta lön: 50 900 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare, eftergymnasial utbildning < 3 år)
- Högsta lön: 63 300 kr/mån (man, statlig sektor, ospecificerad utbildningsnivå)
- Timlön (snitt): 348 kr
- Könsskillnader: Kvinnor tjänar 57 400 kr, män tjänar 58 400 kr (kvinnor 98% av mäns lön)
- Regionala skillnader: Uppgifter om regional variation förekommer, men detaljer saknas
Utbildning och kvalifikationer
Vägen till att bli ST-läkare kräver lång och målmedveten utbildning. Efter avslutad läkarexamen och allmäntjänstgöring (AT) ansöks om legitimation, vilket är en förutsättning för att påbörja specialiseringstjänstgöring. Under ST-tjänsten genomförs både teoretiska och praktiska moment inom det valda specialistområdet, ofta under handledning. Ytterligare utbildningsinsatser och kurser ingår som en del av specialiseringen.
- Läkarexamen: 5,5 år universitetsstudier
- Allmäntjänstgöring (AT): 18–24 månader praktisk tjänstgöring
- Legitimation: Krävs för att påbörja ST
- Specialiseringstjänstgöring (ST): 5 år inom vald specialitet
- Obligatoriska kurser och handledning: Del av ST-programmet
Många ST-läkare engagerar sig tidigt i forskning eller undervisning, vilket kan ge värdefulla erfarenheter och öppna dörrar för framtida akademiska karriärer. Att kombinera kliniskt arbete med forskning är vanligt och uppskattat inom flera specialiteter.
Vanliga förmåner och ersättningar
ST-läkare erbjuds ofta konkurrenskraftiga förmåner utöver grundlönen. Det kan inkludera tjänstepension, extra semester, flextid, fortbildning, subventionerad friskvård, samt möjlighet till löneväxling. Många arbetsgivare erbjuder även handledning och strukturerade utbildningsprogram för att stödja den professionella utvecklingen under specialisttjänstgöringen.
Konkurrens och utmaningar
Konkurrensen om ST-tjänster varierar mellan olika specialiteter och regioner. Vissa populära specialiteter, som allmänmedicin och psykiatri, har relativt gott om platser, medan andra är mer eftertraktade och svårare att få. Förutom den akademiska utmaningen innebär yrket att hantera hög arbetsbelastning, ansvar för patienters hälsa och ibland oregelbundna arbetstider. Tydligt ledarskap, god kommunikationsförmåga och förmåga att arbeta i team är avgörande för att lyckas i rollen. Dessutom ställs höga krav på kontinuerlig fortbildning och anpassningsförmåga till nya medicinska rön.
Tips för dig som vill bli ST-läkare
För att lyckas som ST-läkare är det bra att kombinera engagemang med en genuin vilja att utvecklas inom sitt specialistområde. Strukturerad planering och noggrannhet hjälper till att navigera det omfattande utbildningsprogrammet, samtidigt som flexibilitet underlättar anpassning till olika arbetsmiljöer och arbetsuppgifter. Att vara kommunikativ och lyhörd är viktigt för att skapa goda relationer med både patienter och kollegor. En analytisk förmåga är också värdefull för att kunna dra rätt slutsatser i komplexa medicinska situationer. Slutligen kan ett proaktivt förhållningssätt och nyfikenhet på forskning eller vidareutbildning öppna fler möjligheter på sikt.
Nyckelfakta om ST-läkare
- Utbildningsnivå: Läkarexamen + legitimation + ST (5 år)
- Löneintervall: 50 900–63 300 kr/mån
- Snittlön: 57 800 kr/mån (kvinnor 57 400 kr, män 58 400 kr)
- Arbetsmiljö: Sjukhus, vårdcentraler, hög arbetsbelastning
- Lediga jobb: 375 annonserade tjänster inom yrkesgruppen
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter 3–5 år som ST-läkare finns möjligheter att färdigställa specialiseringen och arbeta som specialistläkare inom det valda området. Karriärvägar kan inkludera vidareutbildning till överläkare, chefsläkare eller forskare. En del väljer att kombinera kliniskt arbete med undervisning eller forskning vid universitetssjukhus. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser går det inte att ge en exakt bedömning för ST-läkare på grund av begränsat statistiskt underlag, men antalet lediga tjänster tyder på fortsatt efterfrågan inom yrkesgruppen. Arbetsmarknaden påverkas dock av regionala behov och förändringar inom sjukvårdsorganisationen.
Vanliga frågor om ST-läkare
- Vad tjänar en ST-läkare?
- En ST-läkare har en snittlön på 57 800 kr per månad, men lönen varierar mellan 50 900 och 63 300 kr beroende på bakgrund och arbetsgivare.
- Hur lång är utbildningen för att bli ST-läkare?
- Utbildningen omfattar 5,5 år till läkarexamen, 18–24 månader AT, legitimation och därefter 5 år ST.
- Finns det skillnader i lön mellan kvinnor och män?
- Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 98% av vad män gör inom yrket.
- Vilka arbetsplatser är vanligast för ST-läkare?
- Sjukhus och vårdcentraler är vanligast, men även andra vårdinrättningar förekommer beroende på specialitet.
- Hur ser arbetsmarknaden ut för ST-läkare?
- Det finns 375 lediga jobb inom yrkesgruppen, vilket tyder på god efterfrågan även om regionala variationer förekommer.
- Vilka förmåner är vanliga för ST-läkare?
- Vanliga förmåner är tjänstepension, extra semester, utbildning och friskvårdsbidrag.
- Vad krävs för att påbörja ST-tjänstgöring?
- Legitimation som läkare efter AT samt godkänd läkarexamen är krav för att bli ST-läkare.
