Vad tjänar en Skolkamrer

  1. Lönestatistik
  2. Skolkamrer
Bild som illustrerar Skolkamrer

Skolkamrer

50 300 kr

Revisorer m.fl.

39 500 - 56 300 kr / månaden

Kvinnor tjänar 89% av vad män gör.

Administration, ekonomi

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Skolkamrer

Snittlön 50 300 kr
Män 54 000 kr
Kvinnor 48 100 kr
1 Gilla 0 Kommentarer 30 Lediga jobb ->

Vad gör en skolkamrer? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En skolkamrer ansvarar för ekonomiadministration inom skolsektorn, med fokus på budgetering, bokföring, fakturahantering och ekonomisk rapportering. Rollen innebär ofta att bistå skolledningen i ekonomiska beslut, följa upp kostnader och intäkter samt säkerställa att skolans resurser används effektivt. Arbetsmiljön är huvudsakligen kontorsbaserad, där noggrannhet och struktur är avgörande. Kontakter med såväl skolpersonal som kommunala tjänstepersoner är vanliga, vilket kräver god samarbetsförmåga och tydlig kommunikation.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har skolkamrerens snittlön ökat från 47800 kr år 2022 till 48 200 kr år 2023 och vidare till 50 300 kr år 2024. Detta motsvarar en total ökning på cirka 5,2 % över perioden, vilket är i linje med den generella löneutvecklingen inom offentlig administration och ekonomi. Den tydligaste ökningen har skett mellan 2023 och 2024, då lönen steg med 4,2 %, vilket kan kopplas till ökad efterfrågan på kvalificerad ekonomipersonal i skolsektorn samt inflationsjusteringar. Marknaden för skolkamrerer påverkas även av att många lämnar yrket, vilket skapar ett behov av nyrekryteringar och kan bidra till ett lönetryck uppåt. Lönenivåerna visar på ett stabilt och konkurrenskraftigt yrke med potential för fortsatt utveckling.

Skolkamrer lön – komplett översikt

  • Snittlön: 50 300 kr/mån
  • Lägsta lön: 39 500 kr/mån (kvinna, gymnasial utbildning)
  • Högsta lön: 56 300 kr/mån (man, privat sektor, eftergymnasial utbildning)
  • Timlön (snitt): 303 kr
  • Kvinnor: 48 100 kr/mån (89 % av mäns lön)
  • Män: 54 000 kr/mån

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som skolkamrer krävs i regel en eftergymnasial utbildning inom ekonomi, ofta på högskolenivå. Praktisk erfarenhet av ekonomiadministration, särskilt från offentlig sektor eller skolmiljö, är mycket meriterande. Goda kunskaper i ekonomisystem, lagstiftning kring offentlig förvaltning och redovisning är centrala för att lyckas i rollen.

  • Eftergymnasial ekonomiutbildning: 2–3 år (yrkeshögskola eller högskola)
  • Kurser i offentlig förvaltning och redovisning
  • Praktik inom ekonomi eller administration
  • Goda IT-kunskaper inom ekonomisystem
  • Erfarenhet från skol- eller kommunal verksamhet är meriterande

Många skolkamrerer blir nyckelpersoner för skolans långsiktiga utveckling, eftersom de ofta är de som bäst förstår sambandet mellan ekonomi och pedagogiska satsningar. Rollen ger därför stora möjligheter att påverka kvaliteten på skolans verksamhet, även om den sällan syns utåt.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Skolkamrerer erbjuds ofta förmåner som tjänstepension, friskvårdsbidrag, flexibla arbetstider och möjlighet till distansarbete vid behov. Andra vanliga ersättningar kan inkludera subventionerad lunch, kompetensutveckling och extra semesterdagar, särskilt inom offentlig sektor.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som skolkamrer är måttlig till hög, då yrket kräver både gedigen ekonomisk kompetens och förståelse för skolans unika förutsättningar. En stor utmaning är att hålla sig uppdaterad kring förändringar i lagstiftning och ekonomiska regelverk. Digitalisering och nya ekonomisystem ställer ökade krav på teknisk kompetens. Samtidigt rapporteras svårigheter att rekrytera erfarna skolkamrerer, då många med erfarenhet väljer att gå vidare till andra ekonomitjänster inom kommunen eller privat sektor. För den som är ny i yrket kan inlärningskurvan vara brant, särskilt när det gäller att förstå skolans särskilda budgetprocesser och rapporteringskrav.

Tips för dig som vill bli skolkamrer

För att lyckas som skolkamrer är det bra att kombinera noggrannhet med ett analytiskt tänkande, eftersom rollen kräver att man både kan granska siffror och se helheten i skolans ekonomi. Ett starkt organisatoriskt sinne underlättar när flera budgetar och projekt ska hanteras parallellt. Att vara kommunikativ är viktigt för att kunna förklara ekonomiska frågor för skolledningen och annan personal. Flexibilitet är en värdefull egenskap, då arbetsuppgifterna kan variera mellan budgetering, rapportering och rådgivning. Ett intresse för offentlig verksamhet och samhällsfrågor ger ytterligare förutsättningar att trivas, samtidigt som en vilja att kontinuerligt vidareutbilda sig inom ekonomi och nya system är avgörande för att hålla sig relevant i yrket.

Nyckelfakta om Skolkamrer

  • Snittlön: 50 300 kr/mån
  • Utbildningsnivå: Eftergymnasial ekonomiutbildning (2–3 år)
  • Könsskillnad i lön: Kvinnor tjänar 89 % av mäns lön
  • Vanlig arbetsform: Kontorsbaserat, ofta inom offentlig sektor
  • Antal lediga jobb i yrkesgruppen: 758

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter 3–5 år som skolkamrer öppnas möjligheter att avancera till ekonomichef, redovisningsansvarig eller controller inom skolsektorn eller andra delar av offentlig administration. En del väljer att vidareutbilda sig till auktoriserad revisor eller byter till mer specialiserade roller inom ekonomistyrning. Prognoser från Arbetsförmedlingen visar att efterfrågan på revisorer och kvalificerade ekonomer i offentlig sektor förväntas vara oförändrad de kommande fem åren, men att möjligheterna till arbete fortsatt är goda. Rekryteringssvårigheter och ett stort antal pensionsavgångar bidrar till att yrket bedöms ha stora jobbchanser, särskilt för den som har erfarenhet eller vidareutbildning inom offentlig ekonomi. Bland lediga jobb i yrkesgruppen återfinns hela 758 tjänster, vilket tyder på en stabil arbetsmarknad.

Vanliga frågor om Skolkamrer

  • Vad tjänar en Skolkamrer?
    - En skolkamrer har en snittlön på 50 300 kr/mån, med variationer beroende på erfarenhet, sektor och utbildningsnivå.
  • Vilken utbildning krävs för att bli skolkamrer?
    - Vanligtvis krävs en eftergymnasial utbildning inom ekonomi, till exempel högskole- eller yrkeshögskoleutbildning på 2–3 år.
  • Finns det könsskillnader i lönen för skolkamrerer?
    - Ja, kvinnor har i snitt 89 % av männens lön inom yrket.
  • Hur ser framtidsutsikterna ut för skolkamrerer?
    - Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till arbete är stora och att efterfrågan förväntas vara oförändrad de kommande fem åren.
  • Vilka arbetsuppgifter har en skolkamrer?
    - Arbetsuppgifterna omfattar budgetering, bokföring, ekonomisk rapportering och rådgivning till skolledning.
  • Vad är den högsta och lägsta lönen för skolkamrer?
    - Den högsta lönen är 56 300 kr/mån och den lägsta är 39 500 kr/mån, beroende på utbildning, sektor och kön.
  • Hur många lediga jobb finns det för skolkamrerer?
    - Inom yrkesgruppen finns 758 lediga tjänster enligt den senaste statistiken.

Richard Andersson

Richard Andersson - 2025-07-05 08:07:20

Yrken
Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Skolkamrer är 56300 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Privata sektorn och har en eftergymnasial utbildning kortare än 3 år. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 50200 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Skolkamrer är 39500 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar inom olika sektorer och har en gymnasial utbildning, högst 2 år. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 41600 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 100% 32500 kr 33000 kr
25-34 93% 43200 kr 43700 kr
35-44 87% 54400 kr 55200 kr
45-54 84% 54900 kr 56000 kr
55-64 78% 52200 kr 52700 kr
65-68 55600 kr 56600 kr
Snitt 89% 49600 kr 50300 kr
* Tomma kolumner indikerar att det statistiska underlaget var för litet för att möjliggöra en statistiskt säkerställd slutsats.
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.

Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Skolkamrer har SSYK-koden 2411, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som revisor vara stora. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för revisorer kännetecknas av rekryteringssvårigheter samtidigt som det är många som lämnar yrket. På fem års sikt förväntas efterfrågan på revisorer vara oförändrad.

Källa: Arbetsförmedlingen
Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Visa fler
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Opinionen

    Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Statsskulden

    Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter

Läs även gärna mer om