- Lönestatistik
- Skadereglerare
Skadereglerare
39 900 - 50 800 kr / månaden
Kvinnor tjänar 93% av vad män gör.
Administration, ekonomi
Löneutveckling Skadereglerare
Vad gör en skadereglerare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En skadereglerare ansvarar för att utreda och bedöma försäkringsärenden när en skada har inträffat. Arbetet innebär att analysera skadeanmälningar, inhämta kompletterande information, bedöma ersättningsnivåer samt fatta beslut om utbetalningar. Kontakten med kunder, försäkringsbolag, verkstäder och ibland även externa experter är central i rollen. Arbetsmiljön är ofta kontorsbaserad med inslag av digitala möten och telefonkontakt, och tempot kan vara högt, särskilt under perioder med många skadeanmälningar. Skadereglerare arbetar både självständigt och i team, och arbetsuppgifterna kräver stor noggrannhet, analytisk förmåga och god kommunikationsförmåga.
Löneutveckling över tid
Under de senaste tre åren har löneutvecklingen för skadereglerare varit tydligt positiv. År 2022 låg snittlönen på 39600 kr per månad, vilket ökade till 41 800 kr under 2023 och vidare till 43 600 kr under 2024. Det motsvarar en total ökning på cirka 10% under perioden. Drivande faktorer bakom denna utveckling är bland annat ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, tekniska förändringar inom försäkringsbranschen samt en strävan efter att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Marknadens ökade komplexitet och digitalisering har lett till högre krav på utbildning och specialisering, vilket också påverkat löneläget positivt för yrkesgruppen.
Skadereglerare lön – komplett översikt
- Snittlön: 43 600 kr/mån
- Lägsta lön: 39 900 kr/mån
- Högsta lön: 50 800 kr/mån
- Timlön (snitt): 262 kr
- Kvinnor: 42 300 kr/mån
- Män: 45 300 kr/mån
- Könsskillnad: Kvinnor tjänar 93% av vad män gör
- Regionala skillnader: Statistiken visar viss variation beroende på region, men storstadsområden tenderar att erbjuda något högre löner.
Utbildning och kvalifikationer
Vägen till att bli skadereglerare går ofta via eftergymnasiala studier, gärna med inriktning mot juridik, ekonomi eller försäkringskunskap. Arbetsgivare värdesätter praktisk erfarenhet och förmåga att analysera komplexa situationer, men även interna utbildningsprogram och certifieringar förekommer. För vissa roller krävs särskilda kunskaper inom till exempel bygg, teknik eller medicin beroende på skadeområdet.
- Eftergymnasial utbildning: 2–3 år, gärna inom juridik, ekonomi eller försäkring
- Interna utbildningar: Vanligt hos större försäkringsbolag
- Certifieringar: Exempelvis inom försäkringsrätt eller värdering
- Praktik/Trainee: Ger värdefull erfarenhet och nätverk
- Förkunskapskrav: God analytisk och kommunikativ förmåga
Många skadereglerare utvecklar snabbt en expertis inom specifika skadetyper, som fordons-, person- eller egendomsskador, vilket öppnar för fördjupade specialistroller och rådgivande funktioner inom försäkringsbranschen.
Vanliga förmåner och ersättningar
Skadereglerare erbjuds ofta förmåner som tjänstepension, friskvårdsbidrag, extra semesterdagar samt möjlighet till flexibel arbetstid och distansarbete. Vidare förekommer ibland bonusar kopplade till prestation eller företagets resultat, samt vidareutbildning och kompetensutveckling som en naturlig del av anställningen.
Konkurrens och utmaningar
Arbetsmarknaden för skadereglerare präglas av konkurrens om de mest attraktiva tjänsterna, särskilt på större försäkringsbolag och i storstadsregioner. Utmaningarna ligger främst i att hantera komplexa skadeärenden, hålla sig uppdaterad om lagstiftning och försäkringsvillkor samt att möta kundernas förväntningar på snabb och korrekt handläggning. Digitaliseringen innebär även ökade krav på teknisk kompetens, samtidigt som automatisering kan förändra yrkesrollen över tid. Förmågan att kombinera analytiskt tänkande med god servicekänsla blir därmed allt viktigare.
Tips för dig som vill bli skadereglerare
För att lyckas som skadereglerare är det bra att ha ett genuint intresse för problemlösning och analytiskt tänkande, då yrket ofta innebär att utreda komplexa skadeärenden. Det rekommenderas att skaffa sig en relevant utbildning inom juridik eller ekonomi och samtidigt söka praktikplatser för att få en inblick i försäkringsbranschen. Att vara kommunikativ och lyhörd underlättar i mötet med kunder och samarbetspartners, medan noggrannhet och systematik hjälper dig att fatta välgrundade beslut. Flexibilitet och förmåga att hantera stressade situationer är också avgörande, särskilt när många ärenden behöver lösas samtidigt. Till sist är det en fördel att visa intresse för digitala verktyg och system, eftersom branschen snabbt digitaliseras och förändras.
Nyckelfakta om Skadereglerare
- Utbildningsnivå: Eftergymnasial utbildning, ofta 2–3 år
- Arbetsmiljö: Kontorsbaserad med inslag av distansarbete
- Vanlig arbetsform: Heltid, dagtid
- Antal lediga jobb: 758 inom yrkesgruppen
- Efterfrågan: Bedöms som stabil men varierar regionalt
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter tre till fem år som skadereglerare finns möjligheter att avancera till specialistroller inom exempelvis fordons-, person- eller egendomsskador. Många väljer även att vidareutbilda sig till försäkringsrådgivare, teamledare eller handläggare av mer komplexa ärenden. Prognoser från Arbetsförmedlingen visar att det råder en stabil efterfrågan på yrkesgruppen, även om ingen exakt bedömning ges specifikt för skadereglerare på grund av begränsat underlag. Fortsatt digitalisering och behov av specialistkompetens väntas dock ge goda karriärmöjligheter för den som är driven och vill vidareutvecklas inom försäkringsbranschen.
Vanliga frågor om Skadereglerare
- Vad tjänar en Skadereglerare?
- Snittlönen för en skadereglerare är 43 600 kr per månad. - Hur skiljer sig lönen mellan män och kvinnor?
- Kvinnor tjänar i snitt 42 300 kr och män 45 300 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 93% av männens lön. - Vilken utbildning krävs för att bli skadereglerare?
- Eftergymnasial utbildning inom juridik, ekonomi eller försäkring rekommenderas, ofta 2–3 år lång. - Hur ser arbetsmarknaden ut?
- Det finns 758 lediga jobb inom yrkesgruppen och efterfrågan bedöms som stabil. - Vilka är de vanligaste förmånerna?
- Tjänstepension, friskvårdsbidrag, extra semesterdagar och möjlighet till distansarbete är vanligt förekommande. - Vad är högsta respektive lägsta lön för skadereglerare?
- Den högsta lönen är 50 800 kr och den lägsta 39 900 kr per månad. - Finns det regionala löneskillnader?
- Ja, storstadsområden erbjuder ofta något högre löner än övriga landet.
Lön fördelat på ålder och sektor
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 37600 kr | 38800 kr |
| 35-44 | 94% | 42400 kr | 44200 kr |
| 45-54 | 93% | 46300 kr | 48200 kr |
| 55-64 | 94% | 47200 kr | 49400 kr |
| Snitt | 93% | 42000 kr | 43600 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 37600 kr | 38800 kr |
| 35-44 | 94% | 42400 kr | 44200 kr |
| 45-54 | 93% | 46300 kr | 48200 kr |
| 55-64 | 94% | 47200 kr | 49400 kr |
| Snitt | 93% | 42000 kr | 43600 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 37600 kr | 38800 kr |
| 35-44 | 94% | 42400 kr | 44200 kr |
| 45-54 | 93% | 46300 kr | 48200 kr |
| 55-64 | 94% | 47200 kr | 49400 kr |
| Snitt | 93% | 42000 kr | 43600 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28400 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 39100 kr | 40500 kr |
| 35-44 | 94% | 43400 kr | 45600 kr |
| 45-54 | 93% | 48000 kr | 50300 kr |
| 55-64 | 94% | 47900 kr | 51000 kr |
| Snitt | 93% | 43300 kr | 45300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28400 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 39100 kr | 40500 kr |
| 35-44 | 94% | 43400 kr | 45600 kr |
| 45-54 | 93% | 48000 kr | 50300 kr |
| 55-64 | 94% | 47900 kr | 51000 kr |
| Snitt | 93% | 43300 kr | 45300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28400 kr | 29500 kr |
| 25-34 | 93% | 39100 kr | 40500 kr |
| 35-44 | 94% | 43400 kr | 45600 kr |
| 45-54 | 93% | 48000 kr | 50300 kr |
| 55-64 | 94% | 47900 kr | 51000 kr |
| Snitt | 93% | 43300 kr | 45300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29600 kr |
| 25-34 | 93% | 36300 kr | 37500 kr |
| 35-44 | 94% | 41500 kr | 43000 kr |
| 45-54 | 93% | 45100 kr | 46600 kr |
| 55-64 | 94% | 46600 kr | 48000 kr |
| Snitt | 93% | 40900 kr | 42300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29600 kr |
| 25-34 | 93% | 36300 kr | 37500 kr |
| 35-44 | 94% | 41500 kr | 43000 kr |
| 45-54 | 93% | 45100 kr | 46600 kr |
| 55-64 | 94% | 46600 kr | 48000 kr |
| Snitt | 93% | 40900 kr | 42300 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 18-24 | 100% | 28300 kr | 29600 kr |
| 25-34 | 93% | 36300 kr | 37500 kr |
| 35-44 | 94% | 41500 kr | 43000 kr |
| 45-54 | 93% | 45100 kr | 46600 kr |
| 55-64 | 94% | 46600 kr | 48000 kr |
| Snitt | 93% | 40900 kr | 42300 kr |
Om datan
All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.
Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.
Yrket Skadereglerare har SSYK-koden 3314, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.