Bild som illustrerar Riksdagsstenograf

Riksdagsstenograf

38 900 kr

Övriga handläggare

34 000 - 49 300 kr / månaden

Kvinnor tjänar 92% av vad män gör.

Administration, ekonomi

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Riksdagsstenograf

Snittlön 38 900 kr
Män 41 500 kr
Kvinnor 38 000 kr

Vad gör en Riksdagsstenograf? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En Riksdagsstenograf ansvarar för att dokumentera och transkribera debatter, möten och utskottsförhandlingar i Sveriges riksdag. Arbetsuppgifterna omfattar snabb och korrekt nedteckning av tal samt efterbearbetning av protokoll för publicering. Noggrannhet och förmåga att hantera komplicerade språkliga och juridiska resonemang är avgörande. Arbetet utförs huvudsakligen i kontorsmiljö med inslag av högt tempo, särskilt under intensiva debattperioder. Samarbete med andra stenografer och riksdagsfunktionärer är en central del av yrkesrollen.

Löneutveckling över tid

Riksdagsstenograf lön har haft en stabil och positiv utveckling under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 36100 kr per månad, vilket steg till 37 200 kr år 2023 och vidare till 38 900 kr år 2024. Denna ökning motsvarar en total löneuppgång på cirka 7,7% under perioden. Utvecklingen speglar ett ökat fokus på kvalificerade administrativa tjänster inom offentlig sektor samt en viss inflationsjustering. Samtidigt har den tekniska utvecklingen och effektiviseringar påverkat yrkesgruppen, men efterfrågan på kompetenta stenografer kvarstår inom riksdagen där korrekt dokumentation är avgörande. Löneskillnaderna mellan könen har dock varit påtagliga och utvecklingen mot jämställda löner går långsamt.

Riksdagsstenograf lön – komplett översikt

  • Snittlön: 38 900 kr/mån
  • Lägsta lön: 34 000 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare)
  • Högsta lön: 49 300 kr/mån (man, privatanställd tjänsteman)
  • Timlön (snitt): 234 kr
  • Kvinnor: 38 000 kr/mån (92% av mäns lön)
  • Män: 41 500 kr/mån
  • Regionala skillnader: Begränsade, men kan förekomma beroende på arbetsgivare och placering

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som Riksdagsstenograf krävs vanligtvis en eftergymnasial utbildning med inriktning mot språk, juridik eller samhällsvetenskap. Många arbetsgivare ser gärna att kandidater har erfarenhet av stenografi, transkribering eller liknande administrativa arbetsuppgifter. God språklig förmåga, både i tal och skrift, samt förmåga att hantera stressiga situationer är viktiga kvalifikationer. Praktik eller trainee-tjänster inom offentlig förvaltning ger ofta ett försprång.

  • Eftergymnasial utbildning: 2–3 år inom språk, juridik eller samhällsvetenskap
  • Certifiering/kurser: Stenografiteknik, transkribering
  • Praktik/trainee: Meriterande inom offentlig sektor eller administration
  • Förkunskapskrav: Mycket god svenska i tal och skrift
  • Tips: Fördjupning i förvaltningsrätt och parlamentarisk process rekommenderas

Riksdagsstenografer måste ofta snabbt anpassa sig till oväntade ämnen och debatter, vilket innebär att allmänbildning och nyfikenhet är nycklar till att lyckas i yrket. Den som är intresserad av samhällsfrågor och gillar att följa aktuella händelser har därför ett extra försprång.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

En Riksdagsstenograf har ofta tillgång till förmåner som kollektivavtalad tjänstepension, friskvårdsbidrag, generösa semesterregler samt möjlighet till flexibel arbetstid under vissa perioder. Vissa arbetsgivare erbjuder även kompetensutveckling och interna utbildningar för att stärka yrkeskunskaperna. Arbetet inom riksdagen innebär dessutom en trygg anställningsform och regelbunden lönerevision.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som Riksdagsstenograf är relativt begränsad, men antalet lediga platser är få och rekryteringen sker sällan. Yrket kräver stor noggrannhet, snabbhet i skrift och god stresstålighet, vilket gör att urvalet är selektivt. Tekniska hjälpmedel och digitalisering har effektiviserat många arbetsmoment, men den mänskliga faktorn är fortfarande avgörande för att säkerställa korrekt återgivning av komplexa debatter. En utmaning är att hålla sig uppdaterad med förändringar i riksdagens arbetsformer och ny teknik för textbearbetning. Dessutom kan efterfrågan på yrkesrollen minska något de närmaste åren till följd av automatisering.

Tips för dig som vill bli Riksdagsstenograf

För att lyckas som Riksdagsstenograf är det bra att kombinera språklig skicklighet med analytisk förmåga och noggrannhet. Den som tränar upp sin förmåga att skriva snabbt och korrekt får ett tydligt försprång, särskilt om intresset för samhällsfrågor och politik är stort. Att vara flexibel och snabbt kunna sätta sig in i nya ämnesområden är avgörande, eftersom arbetsdagen ofta bjuder på varierande innehåll. Tålamod och stresstålighet hjälper vid intensiva debattperioder då tempot är högt. God samarbetsförmåga är viktigt, eftersom arbetet sker i team och kräver samordning med andra funktioner. Engagemang och vilja att utvecklas genom fortbildning eller kurser ökar chanserna till långsiktig framgång inom yrket.

Nyckelfakta om Riksdagsstenograf

  • Snittlön: 38 900 kr/mån
  • Utbildning: Eftergymnasial utbildning 2–3 år (språk/juridik)
  • Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, högt tempo under debattperioder
  • Efterfrågan: Medelstor, balans på arbetsmarknaden
  • Könsskillnad i lön: Kvinnor 92% av mäns lön

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter 3–5 år som Riksdagsstenograf kan möjligheter öppnas för att avancera till mer kvalificerade administrativa roller, såsom protokollchef, teamledare eller specialist inom textbearbetning och dokumentation. Vissa väljer att bredda sig mot andra administrativa tjänster inom offentlig förvaltning eller inom närliggande områden som juridisk dokumentation. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för yrkesgruppen bedöms efterfrågan vara medelstor och rekryteringssituationen präglas av balans. På fem års sikt förväntas dock efterfrågan minska något, främst på grund av ökad automatisering och teknisk utveckling. Trots detta finns det fortfarande goda möjligheter för kvalificerade stenografer, särskilt inom riksdagen där kvalitetssäkring och korrekthet är högt prioriterade. Nuvarande statistik visar att det finns 758 lediga jobb inom denna yrkesgrupp nationellt.

Vanliga frågor om Riksdagsstenograf

  • Vad tjänar en Riksdagsstenograf?
    - Snittlönen är 38 900 kr per månad, med en timlön på 234 kr.
  • Finns det löneskillnader mellan män och kvinnor?
    - Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 92% av vad män gör inom yrket.
  • Vilken utbildning krävs för att bli Riksdagsstenograf?
    - Eftergymnasial utbildning inom språk, juridik eller samhällsvetenskap rekommenderas, ofta 2–3 år.
  • Hur ser framtidsutsikterna ut för yrket?
    - Efterfrågan bedöms som medelstor, men väntas minska något på grund av automatisering.
  • Vilka arbetsuppgifter har en Riksdagsstenograf?
    - Dokumentation av riksdagsdebatter, transkribering, protokollskrivning och språkgranskning.
  • Vad är högsta och lägsta lön för Riksdagsstenograf?
    - Högsta lön är 49 300 kr, lägsta lön är 34 000 kr per månad.
  • Hur många lediga jobb finns inom yrkesgruppen?
    - Det finns 758 lediga jobb inom yrkesgruppen övriga handläggare nationellt.

Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Riksdagsstenograf är 49300 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar som privatanställd tjänsteman och har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 47700 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Riksdagsstenograf är 34000 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar som privatanställd arbetare och har en Uppgifter saknas. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 35500 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 99% 29900 kr 30500 kr
25-34 95% 35500 kr 36000 kr
35-44 94% 38600 kr 39100 kr
45-54 90% 40600 kr 41000 kr
55-64 86% 40200 kr 40600 kr
65-68 94% 38500 kr 38900 kr
Snitt 92% 38500 kr 38900 kr
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.


Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Riksdagsstenograf har SSYK-koden 3359, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som servicehandläggare med flera vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan minska jämfört med idag, delvis till följd av teknisk utveckling och automatisering.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för servicehandläggare med flera kännetecknas av balans. På fem års sikt förväntas efterfrågan på servicehandläggare med flera minska jämfört med idag, delvis till följd av teknisk utveckling och automatisering.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst
    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige
    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter