- Lönestatistik
- Riksdagsledamot
Riksdagsledamot
115 500 - 120 900 kr / månaden
Chefer & ledare
Löneutveckling Riksdagsledamot
Vad gör en riksdagsledamot? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En riksdagsledamot arbetar med att stifta lagar, besluta om statens budget och granska regeringen. Yrket innebär också att representera medborgarna och partiet i riksdagen, delta i utskottsarbete samt delta i debatter och omröstningar. Arbetsmiljön präglas av ett högt arbetstempo, många möten och resor, samt ett stort inslag av offentliga framträdanden och mediekontakt. Arbetet kräver flexibilitet, förmåga att prioritera och ofta långa arbetsdagar, särskilt under intensiva perioder i riksdagsarbetet.
Löneutveckling över tid
Lönen för en riksdagsledamot har haft en stabil uppgång de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 79816 kr per månad, vilket ökade till 80 466 kr år 2023, och vidare till 80 802 kr år 2024. Den sammanlagda ökningen på tre år motsvarar cirka 1,2 %. Löneutvecklingen påverkas främst av beslut från Riksdagens arvodesnämnd och följer ofta den allmänna löneutvecklingen i samhället, snarare än marknadskraft eller individuell prestation. Eftersom yrket är förtroendebaserat och regleras av särskilda arvodesregler, är löneökningarna oftast jämnt fördelade och relativt förutsägbara.
Riksdagsledamot lön – komplett översikt
- Snittlön: 80 802 kr/mån
- Lägsta lön: 115 500 kr/mån
- Högsta lön: 120 900 kr/mån
- Timlön (snitt): 486 kr
- Könsskillnader: Inga särredovisade uppgifter
- Regionala skillnader: Inga betydande skillnader rapporterade
Utbildning och kvalifikationer
Det finns inga formella utbildningskrav för att bli riksdagsledamot, men många har en akademisk bakgrund, ofta inom statsvetenskap, juridik eller ekonomi. Erfarenhet från politiskt arbete, föreningsliv eller ledarskapsroller är vanligt förekommande och värdesätts högt. Vägen till riksdagen går via nominering och val på partilistor, vilket innebär att engagemang inom ett politiskt parti är avgörande.
- Högskoleutbildning: Ofta 3 år eller mer, men inget krav
- Partipolitiskt engagemang: Nödvändigt för nominering
- Erfarenhet av föreningsliv eller ledarskap: Meriterande
- Kurser i retorik och samhällskunskap: Fördelaktigt
- Praktisk erfarenhet: Kommun- eller regionpolitisk bakgrund vanligt
Många riksdagsledamöter kombinerar sitt politiska uppdrag med fortsatt engagemang i civilsamhället eller näringslivet under mandatperioden. Detta ger en unik inblick i aktuella samhällsfrågor och bidrar till att skapa nätverk som ofta är värdefulla även efter tiden i riksdagen.
Vanliga förmåner och ersättningar
Utöver grundarvodet har riksdagsledamöter rätt till ett antal förmåner, däribland traktamenten vid tjänsteresor, ersättning för övernattningsbostad i Stockholm samt tjänstepension. Dessutom erbjuds friskvårdsbidrag, subventionerade måltider och viss tillgång till stödpersonal och administrativa resurser för att underlätta det dagliga arbetet.
Konkurrens och utmaningar
Vägen till en plats i riksdagen är mycket konkurrensutsatt, då antalet mandat är begränsat och efterfrågan på politiska uppdrag är stor. Kandidater måste inte bara ha starkt stöd inom sitt parti, utan även förmåga att nå ut till väljarna nationellt. Arbetet innebär ofta granskning från media och allmänhet, vilket ställer höga krav på integritet och stresstålighet. Balansen mellan privatliv och arbete kan vara svår att upprätthålla på grund av det oregelbundna och ibland oförutsägbara arbetsschemat. Förmågan att hantera snabba förändringar och arbeta långsiktigt med komplexa samhällsfrågor är avgörande för att lyckas i rollen.
Tips för dig som vill bli riksdagsledamot
För att lyckas som riksdagsledamot är det bra att tidigt engagera sig politiskt och bygga upp ett nätverk både inom och utanför partiet. En stark kommunikativ förmåga är viktig, så träning i retorik och debatt kan vara avgörande för att nå ut med sitt budskap. Uthållighet behövs, eftersom vägen till riksdagen ofta är lång och kräver många års arbete på olika nivåer inom politiken. Att vara nyfiken och öppen för nya perspektiv underlättar samarbetet i utskott och med andra partier. Slutligen är integritet och en god förmåga att hantera offentlig granskning viktiga egenskaper för att kunna stå för sina ställningstaganden även under press.
Nyckelfakta om Riksdagsledamot
- Snittlön: 80 802 kr/mån
- Löneintervall: 115 500–120 900 kr/mån
- Utbildningsnivå: Ofta högskoleutbildning, men inget krav
- Lediga jobb: Cirka 175 tjänster i Sverige
- Arbetsmiljö: Hög arbetsbelastning och offentligt fokus
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter tre till fem år som riksdagsledamot kan flera olika karriärvägar bli aktuella, såsom utskottsordförande, partipolitiska uppdrag på högre nivå eller expertroller inom myndigheter och organisationer. Många väljer även att arbeta vidare inom offentlig förvaltning eller näringslivet, där erfarenheten från riksdagen är högt värderad. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser är antalet lediga platser fortsatt begränsat, men efterfrågan på kompetenta och erfarna politiker kvarstår. Nätverksbyggande och specialisering inom särskilda sakområden kan öka möjligheterna till vidare karriär, både inom och utanför politiken.
Vanliga frågor om Riksdagsledamot
- Vad tjänar en Riksdagsledamot?
- Snittlönen är 80 802 kr per månad, med ett lönespann mellan 115 500 och 120 900 kr per månad. - Hur blir man Riksdagsledamot?
- Genom nominering och val på partilista, ofta efter flera års politiskt engagemang. - Vilken utbildning krävs?
- Ingen formell utbildning krävs, men högskoleutbildning och erfarenhet av politiskt arbete är vanligt. - Finns det regionala skillnader i lön?
- Nej, riksdagsarvodet är nationellt fastställt och gäller oavsett bostadsort. - Vilka är de vanligaste förmånerna?
- Traktamente, övernattningsbostad, tjänstepension och friskvårdsbidrag är vanliga förmåner. - Hur ser arbetsmiljön ut?
- Arbetet är tempofyllt, offentligt och kräver stor flexibilitet och tillgänglighet. - Finns det många lediga jobb som Riksdagsledamot?
- Det finns cirka 175 lediga tjänster inom denna yrkesgrupp i Sverige.
Lön fördelat på ålder och sektor
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 35-44 | 98% | 116900 kr | 116900 kr |
| 45-54 | 100% | 115500 kr | 115500 kr |
| 55-64 | 115500 kr | 115500 kr | |
| Snitt | 99% | 116100 kr | 116100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 35-44 | 98% | 116900 kr | 116900 kr |
| 45-54 | 100% | 115500 kr | 115500 kr |
| 55-64 | 115500 kr | 115500 kr | |
| Snitt | 99% | 116100 kr | 116100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 35-44 | 98% | 118100 kr | 118100 kr |
| 45-54 | 100% | 115500 kr | 115500 kr |
| Snitt | 99% | 116500 kr | 116500 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 35-44 | 98% | 118100 kr | 118100 kr |
| 45-54 | 100% | 115500 kr | 115500 kr |
| Snitt | 99% | 116500 kr | 116500 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 35-44 | 98% | 115500 kr | 115500 kr |
| 45-54 | 100% | 115500 kr | 115500 kr |
| 55-64 | 115500 kr | 115500 kr | |
| Snitt | 99% | 115500 kr | 115500 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 35-44 | 98% | 115500 kr | 115500 kr |
| 45-54 | 100% | 115500 kr | 115500 kr |
| 55-64 | 115500 kr | 115500 kr | |
| Snitt | 99% | 115500 kr | 115500 kr |
Om datan
All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.
Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.
Yrket Riksdagsledamot har SSYK-koden 1111, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.
-
Förvaltare, lantbruk övriga djuruppfödare
Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk m.fl.
Tors, 4 dec 2025 - 17:54
