Rehabiliteringsläkare

Vad gör en rehabiliteringsläkare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En rehabiliteringsläkare arbetar med att bedöma, behandla och följa upp patienter som har behov av rehabilitering efter skador, sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Arbetsuppgifterna omfattar medicinsk utredning, samordning av rehabiliteringsteam och individuell planering för att optimera patientens återhämtning och livskvalitet. Många rehabiliteringsläkare är verksamma inom sjukhus, specialistmottagningar eller rehabiliteringskliniker, där arbetet ofta sker i nära samarbete med fysioterapeuter, arbetsterapeuter och psykologer. Arbetsmiljön kännetecknas av tvärprofessionellt samarbete, högt tempo och kontinuerlig kontakt med både patienter och anhöriga.

Löneutveckling över tid

Löneutvecklingen för rehabiliteringsläkare har varit positiv under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 86400 kr per månad, vilket ökade till 92 200 kr år 2023. Under 2024 har snittlönen fortsatt att stiga och ligger nu på 93 600 kr i månaden. Den totala ökningen under perioden motsvarar cirka 8,3%, vilket är en anmärkningsvärd uppgång och speglar den ökade efterfrågan på specialistläkare inom rehabilitering. Lönerna har påverkats av både marknadens behov och det faktum att utbildningsnivån och den kliniska kompetensen som krävs för yrket är hög. Efterfrågan på specialistläkare, i kombination med svårigheter att rekrytera tillräckligt många, har drivit upp lönerna i yrkesgruppen.

Rehabiliteringsläkare lön – komplett översikt

• Snittlön: 93 600 kr/mån
• Lägsta lön: 84 600 kr/mån (män), 91 200 kr/mån (kvinnor)
• Högsta lön: 110 600 kr/mån (män), 101 500 kr/mån (kvinnor)
• Timlön (snitt): 563 kr
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar 98% av vad män gör (92 900 kr/mån mot 94 300 kr/mån)
• Regionala skillnader: Ingen specifik data tillgänglig

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som rehabiliteringsläkare krävs en lång och specialiserad utbildningsväg. Det börjar med en läkarutbildning, följt av legitimation och därefter en specialisering inom rehabiliteringsmedicin. Utbildningen är krävande och omfattar både teoretiska studier och omfattande klinisk praktik, och det ställs höga krav på medicinsk kompetens och samarbetsförmåga.

• Läkarutbildning: 5,5 år (grundläggande läkarprogram)
• Legitimation: Svensk läkarlegitimation efter AT-tjänstgöring
• Specialistutbildning: 5 års ST inom rehabiliteringsmedicin
• Praktik: Klinisk tjänstgöring och handledd praktik under utbildningen
• Ytterligare kurser: Fortbildning inom smärtrehabilitering, neurologi eller ortopedi kan vara meriterande

Vanliga förmåner och ersättningar

Anställningar som rehabiliteringsläkare omfattar ofta generösa förmåner såsom extra semesterdagar, kompetensutveckling, friskvårdsbidrag och tjänstepension. Vissa arbetsgivare erbjuder även möjlighet till flextid, distansarbete vid administrativa uppgifter och särskilda försäkringar. Det är även vanligt med ersättning för jour- och beredskapstjänstgöring.

Konkurrens och utmaningar

Yrket som rehabiliteringsläkare präglas av en paradoxal arbetsmarknad. Samtidigt som det råder stor efterfrågan och många lediga tjänster, är det utmanande att hitta tillräckligt många kvalificerade sökande. Konkurrensen om platser på specialistutbildningen är hög och den långa utbildningsvägen kräver uthållighet. Arbetsbelastningen kan vara omfattande, särskilt i perioder med många patienter och komplexa vårdbehov. Det ställs även krav på att ständigt hålla sig uppdaterad kring nya behandlingsmetoder och lagstiftning, vilket kan vara en utmaning för många yrkesverksamma.

Tips för dig som vill bli rehabiliteringsläkare

För att lyckas som rehabiliteringsläkare är det bra att ha en stark empatisk förmåga och intresse för långsiktiga patientkontakter. En god samarbetsförmåga underlättar, eftersom yrket innebär mycket arbete i team med andra professioner. Det är också viktigt att vara uthållig och målmedveten, då både utbildningsvägen och det dagliga arbetet kan vara krävande. För den som är analytisk och gillar att lösa komplexa problem passar yrket väl, särskilt eftersom många patienter har sammansatta behov. Att vara kommunikativ och pedagogisk är en stor fördel, då det ofta ingår att motivera patienter och förklara behandlingsplaner. En öppenhet för fortbildning och vilja att ta till sig ny kunskap underlättar karriärutvecklingen. Slutligen är det värdefullt att vara flexibel och anpassningsbar i mötet med patienter från olika bakgrunder och med varierande rehabiliteringsbehov.

Nyckelfakta om Rehabiliteringsläkare

• Snittlön: 93 600 kr/mån
• Utbildningsväg: Läkarutbildning + 5 års specialisttjänstgöring
• Arbetsmarknad: Stora möjligheter, 375 lediga jobb inom yrkesgruppen
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar 98% av mäns lön
• Specialistområde: Rehabiliteringsmedicin

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som rehabiliteringsläkare finns möjligheter att ta större ansvar inom klinisk verksamhet, exempelvis som medicinskt ledningsansvarig eller sektionschef. Vissa väljer att fördjupa sig inom forskningsområdet eller kombinera kliniskt arbete med undervisning på universitet. Prognoser från Arbetsförmedlingen visar att möjligheterna till arbete är stora och efterfrågan på specialistläkare inom rehabilitering förväntas öka de kommande fem åren. Rekryteringssituationen kännetecknas dock av svårigheter att hitta tillräckligt många med rätt kompetens, vilket talar för fortsatt goda framtidsutsikter för yrket.

Vanliga frågor om Rehabiliteringsläkare

• Vad tjänar en rehabiliteringsläkare?
  - Snittlönen är 93 600 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, kön och anställningsform.
• Hur blir man rehabiliteringsläkare?
  - Det krävs läkarutbildning, legitimation och fem års specialisttjänstgöring inom rehabiliteringsmedicin.
• Finns det könsskillnader i lön?
  - Ja, kvinnor har i snitt 98% av männens lön (92 900 kr/mån mot 94 300 kr/mån).
• Vad är den högsta och lägsta lönen för rehabiliteringsläkare?
  - Den högsta lönen är 110 600 kr och den lägsta 84 600 kr per månad.
• Hur ser arbetsmarknaden ut?
  - Arbetsmarknaden är mycket god med stora möjligheter och fortsatt ökad efterfrågan.
• Vilka förmåner erbjuds?
  - Vanliga förmåner är extra semesterdagar, kompetensutveckling, friskvårdsbidrag, tjänstepension och flextid.
• Vilka egenskaper är viktiga i yrket?
  - Empati, samarbetsförmåga, uthållighet, flexibilitet och analytisk förmåga är centrala personliga egenskaper.