Pumpman, sjöfart

Vad gör en pumpman, sjöfart? – arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En pumpman inom sjöfarten ansvarar för drift och underhåll av fartygens pumpsystem samt andra tekniska installationer relaterade till vätskehantering. Arbetsuppgifterna inkluderar övervakning av pumpar, reparationer, felsökning och säkerställande av att systemen fungerar effektivt under resor. Arbetsmiljön präglas ofta av arbete ombord på fartyg, vilket kan innebära skiftarbete och arbete i trånga eller bullriga utrymmen. Säkerhetsaspekter är centrala, då pumpman ofta hanterar tekniska system som är avgörande för fartygets funktion och säkerhet.

Löneutveckling över tid

Lönen för en pumpman inom sjöfart har visat en stadig uppgång under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 34000 kronor per månad, vilket ökade till 34 900 kronor år 2023 och ytterligare till 36 100 kronor år 2024. Detta motsvarar en total ökning på cirka 6,2 procent över perioden. Denna positiva löneutveckling kan kopplas till ökade krav på teknisk kompetens och säkerhet ombord, samt en fortsatt efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom sjöfartssektorn. Trots att yrkesgruppen är relativt liten har konkurrensen om erfaren personal bidragit till löneökningarna. Marknadens behov av pumpmanspecialister med relevant utbildning och erfarenhet har därmed påverkat lönebilden i positiv riktning.

Pumpman, sjöfart lön – komplett översikt

• Snittlön: 36 100 kr/mån
• Lägsta lön: 31 800 kr (man, privatanställd tjänsteman)
• Högsta lön: 42 100 kr (kvinna, privatanställd arbetare med eftergymnasial utbildning 3 år+)
• Timlön: 217 kr (baserat på 166 arbetstimmar/mån)
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar i snitt 33 500 kr, vilket är 92 % av männens lön på 36 400 kr
• Regionala skillnader: Uppgifter saknas för Pumpman, sjöfart men regional variation kan förekomma beroende på fartygstyp och arbetsplats

Utbildning och kvalifikationer

Utbildningsvägen för pumpman inom sjöfart inkluderar ofta yrkesinriktade sjöfartsutbildningar med fokus på tekniska system och säkerhet ombord. Praktisk erfarenhet kombineras med formella kurser och certifieringar för att möta branschens krav.

• Formella examina: Yrkesutbildning inom sjöfart, ofta 1–3 år
• Certifieringar/kurser: Säkerhetsutbildningar och tekniska kurser för pump- och maskinsystem
• Praktik/trainee: Ofta krävs praktik ombord för att få erfarenhet av fartygsmiljön
• Förkunskapskrav: Grundläggande gymnasiekompetens, gärna teknisk inriktning
• Tips för val: Välj utbildningar med fokus på maskinteknik och sjöfart för att stärka kompetensen

Vanliga förmåner och ersättningar

Vanliga förmåner för pumpman inom sjöfart inkluderar ofta skift- och OB-ersättning, reseersättning samt tillgång till boende ombord. Arbetsgivare kan erbjuda försäkringslösningar och pensionsavtal speciellt anpassade för sjöfartsyrken. I vissa fall förekommer även extra ersättning för arbete under svåra förhållanden eller på längre resor.

Konkurrens och utmaningar

Yrket som pumpman präglas av en relativt begränsad yrkesgrupp vilket kan innebära mindre konkurrens än i andra sjöfartsyrken, men samtidigt ställs höga krav på teknisk kompetens och säkerhetsmedvetenhet. Utmaningar inkluderar arbetstider som kan vara oregelbundna och miljöer som kräver fysisk uthållighet. Dessutom medför arbete ombord ofta isolering och långa perioder från familj och vänner. Yrket kräver därför både teknisk skicklighet och god psykisk tålighet.

Tips för dig som vill bli pumpman, sjöfart

För att lyckas som pumpman inom sjöfart är det bra att utveckla en stark teknisk förståelse och vara noggrann i det dagliga arbetet med pumpsystemen. Att vara problemlösningsorienterad underlättar vid felsökning och snabba insatser om något går fel. En god samarbetsförmåga är också viktig eftersom arbetet ofta sker i team där kommunikation och samordning är avgörande. Att ha tålamod och kunna hantera stressiga situationer är nödvändigt för att upprätthålla säkerheten ombord. Slutligen är det värdefullt att vara flexibel och anpassningsbar, då arbetsförhållanden och scheman kan variera mycket.

Nyckelfakta om pumpman, sjöfart

• Utbildningsnivå: Yrkesinriktad sjöfartsutbildning, 1–3 år
• Löneintervall: 31 800–42 100 kr/mån
• Arbetsmiljö: Ombord på fartyg, tekniskt och ibland fysiskt krävande
• Arbetsform: Skiftarbete med perioder till havs
• Efterfrågan: Stabil inom yrkesgruppen matroser och jungmän, cirka 400 lediga jobb inom närliggande yrkesgrupp

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter 3–5 år som pumpman finns möjligheter att avancera till mer specialiserade tekniska roller eller till befäl inom maskin och underhåll ombord. Vissa väljer att vidareutbilda sig för att ta större ansvar inom fartygsdrift eller säkerhet. Arbetsförmedlingens data indikerar att det finns cirka 412 lediga jobb inom yrkesgruppen matroser och jungmän, där pumpman ingår, vilket tyder på en relativt stabil efterfrågan. Prognoser för yrket är dock osäkra på grund av begränsat underlag, men efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom sjöfart förväntas fortsätta i takt med branschens utveckling.

Vanliga frågor om pumpman, sjöfart

• Vad tjänar en pumpman, sjöfart?
  - Snittlönen är cirka 36 100 kr i månaden med variationer mellan 31 800 och 42 100 kr beroende på erfarenhet och anställningsform.
• Vilken utbildning krävs för att bli pumpman?
  - En yrkesinriktad sjöfartsutbildning på mellan 1 och 3 år samt relevanta certifieringar och praktik ombord.
• Finns det könsskillnader i lönen?
  - Ja, kvinnor tjänar i snitt 92 % av männens lön inom yrket.
• Hur ser arbetsmiljön ut för en pumpman?
  - Arbetet sker ombord på fartyg under varierande förhållanden, ofta i skift med tekniska och fysiska utmaningar.
• Vilka karriärmöjligheter finns efter några år?
  - Möjligheter till specialisering och befälsroller inom maskin och underhåll ombord finns efter erfarenhet och vidareutbildning.
• Är det svårt att få jobb som pumpman?
  - Det finns en stabil efterfrågan inom yrkesgruppen men bedömning av rekryteringssituationen är begränsad på grund av underlag.
• Vilka personliga egenskaper är viktiga?
  - Teknisk förståelse, problemlösningsförmåga, samarbetsförmåga och stresstålighet är centrala egenskaper.