Planeringsarkitekt/Fysisk planerare

Vad gör en planeringsarkitekt/fysisk planerare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En planeringsarkitekt eller fysisk planerare arbetar med att utforma och utveckla hållbara stadsmiljöer, infrastruktur och landskap. Arbetsuppgifterna omfattar allt från att ta fram översiktsplaner och detaljplaner till att analysera markanvändning, trafikflöden och miljöpåverkan. Yrkesrollen innebär ofta samarbete med kommuner, myndigheter, byggföretag och allmänhet för att ta fram långsiktiga lösningar för samhällsutveckling. Planeringsarkitekter verkar framför allt inom offentliga organisationer, konsultföretag och ibland inom privata bolag, där arbetsmiljön ofta är projektinriktad och präglas av både kontorsarbete och fältstudier.

Löneutveckling över tid

Yrkesgruppen planeringsarkitekt/fysisk planerare har haft en stabil och positiv löneutveckling de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 44500 kr per månad, vilket ökade till 45 600 kr år 2023. Under 2024 steg snittlönen ytterligare till 47100 kr, vilket motsvarar en ökning med cirka 5,8 % på två år. Denna utveckling speglar en stadig efterfrågan på kompetens inom stadsplanering och samhällsutveckling, samtidigt som yrket fortsätter att attrahera både nyutexaminerade och erfarna planerare. Lönerna påverkas av faktorer som utbildningsnivå, erfarenhet och arbetsgivarsektor, men även av det ökade fokuset på hållbar stadsutveckling och komplexa infrastrukturprojekt.

Planeringsarkitekt/fysisk planerare lön – komplett översikt

• Snittlön: 47100 kr/mån
• Lägsta lön: 42 800 kr/mån (män), 42 900 kr/mån (kvinnor)
• Högsta lön: 56 600 kr/mån (män), 54 300 kr/mån (kvinnor)
• Timlön: 283 kr
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar lika mycket som män inom detta yrke
• Regionala skillnader: Ingen tydlig regional löneskillnad rapporterad

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som planeringsarkitekt eller fysisk planerare krävs normalt en universitetsutbildning inom fysisk planering, samhällsplanering eller arkitektur. Utbildningen är ofta tre till fem år lång och kombinerar teoretiska kunskaper med praktiska moment såsom praktik och projektarbeten. Specialiseringar och vidareutbildningar inom exempelvis GIS, miljöanalys eller projektledning kan vara meriterande för den som vill fördjupa sig inom yrket.

• Kandidatexamen eller masterexamen inom fysisk planering, samhällsplanering eller arkitektur (3–5 år)
• Praktik under utbildningen är vanligt och ofta meriterande
• Kurser i GIS, miljörätt och stadsutveckling ger extra fördelar
• Förkunskapskrav: Högskolebehörighet, ibland särskild behörighet inom matematik och samhällskunskap
• Vidareutbildning och certifieringar kan stärka konkurrenskraften

Vanliga förmåner och ersättningar

Planeringsarkitekter och fysiska planerare erbjuds ofta förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsbidrag, möjlighet till distansarbete samt kompetensutveckling i form av kurser och konferenser. Tjänstepension och generösa semesterregler är även vanligt förekommande, särskilt inom offentlig sektor.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för planeringsarkitekter och fysiska planerare kännetecknas av balans mellan utbud och efterfrågan. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser bedöms möjligheterna till arbete vara medelstora och efterfrågan förväntas förbli oförändrad de kommande fem åren. Utmaningar i yrket kan bestå av att hantera komplexa intressekonflikter mellan olika aktörer, snabbt skiftande samhällsbehov och strikt lagstiftning kring byggande och miljö. Dessutom krävs ofta god förmåga att kommunicera och förankra planer hos både beslutsfattare och allmänhet.

Tips för dig som vill bli planeringsarkitekt/fysisk planerare

För att lyckas som planeringsarkitekt eller fysisk planerare är det bra att kombinera analytisk förmåga med kreativt tänkande och ett starkt intresse för samhällsfrågor. Ett gott sinne för struktur och planering underlättar arbetet med komplexa projekt, samtidigt som kommunikativ förmåga är avgörande för att förmedla idéer och samverka med olika aktörer. Att vara lösningsorienterad och öppen för nya perspektiv ger fördelar när oväntade utmaningar uppstår i planprocessen. Engagemang i studentprojekt och praktikplatser rekommenderas starkt för att bygga erfarenhet och nätverk. Att hålla sig uppdaterad om aktuella frågor inom stadsutveckling samt att aktivt söka vidareutbildning inom exempelvis GIS eller miljöanalys kan öka möjligheten till attraktiva roller. Slutligen är tålamod och uthållighet viktiga egenskaper, då förändringsprocesser inom samhällsplanering ofta är långsiktiga.

Nyckelfakta om planeringsarkitekt/fysisk planerare

• Utbildningsnivå: Kandidatexamen eller masterexamen (3–5 år)
• Arbetsmiljö: Projektbaserat kontorsarbete med inslag av fältstudier
• Efterfrågan: Medelstor, med balanserad arbetsmarknad
• Vanlig arbetsform: Offentlig sektor, konsult eller privat bolag
• Specialkunskaper: GIS, miljöanalys och samhällsutveckling

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en planeringsarkitekt eller fysisk planerare ta steget till mer kvalificerade roller såsom projektledare, specialist inom miljö- och trafikplanering eller strategisk samhällsplanerare. Möjligheter finns även att avancera till chefspositioner inom kommunal eller regional förvaltning, eller att arbeta som konsult inom större infrastrukturprojekt. Prognoser från Arbetsförmedlingen visar att arbetsmarknaden för planeringsarkitekter bedöms vara i balans, med medelstora möjligheter till jobb och en oförändrad efterfrågan på fem års sikt. För den som vill bredda sin kompetens finns även möjligheter att arbeta internationellt eller specialisera sig inom digitala planeringsverktyg och hållbarhetsfrågor.

Vanliga frågor om planeringsarkitekt/fysisk planerare

• Vad tjänar en planeringsarkitekt/fysisk planerare?
  - Snittlönen är 47100 kr per månad, med en timlön på 283 kr.
• Finns det löneskillnader mellan män och kvinnor?
  - Nej, kvinnor och män har i princip samma lönenivå inom yrket.
• Vilken utbildning krävs för att bli planeringsarkitekt?
  - En kandidatexamen eller masterexamen inom fysisk planering, samhällsplanering eller arkitektur krävs vanligtvis.
• Hur ser arbetsmarknaden ut?
  - Arbetsmarknaden bedöms vara i balans med medelstora möjligheter till jobb och oförändrad efterfrågan enligt Arbetsförmedlingen.
• Vilka arbetsuppgifter har en planeringsarkitekt?
  - Arbetsuppgifterna omfattar stadsplanering, framtagande av planer, samordning av projekt och analys av markanvändning.
• Vilka utvecklingsmöjligheter finns?
  - Det finns goda möjligheter att avancera till projektledare, specialist eller chef inom offentlig eller privat sektor.
• Hur stor är yrkesgruppen och hur många jobb finns det?
  - Yrkesgruppen omfattar planeringsarkitekter m.fl. och det finns 564 lediga jobb inom kategorin.