Vad tjänar en Lågstadielärare

  1. Lönestatistik
  2. Lågstadielärare
Bild som illustrerar Lågstadielärare

Lågstadielärare

40 200 kr

Grundskollärare

26 500 - 42 900 kr / månaden

Kvinnor tjänar 102% av vad män gör.

Pedagogiskt arbete

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Lågstadielärare

Snittlön 40 200 kr
Män 39 700 kr
Kvinnor 40 400 kr
1 Gilla 0 Kommentarer 200 Lediga jobb ->

Vad gör en lågstadielärare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

Lågstadielärare ansvarar för undervisningen i årskurs 1–3 och lägger grunden för barns fortsatta skolgång. Arbetsuppgifterna omfattar att planera och genomföra lektioner i ämnen som svenska, matematik, naturorienterande ämnen och ibland även engelska. Utöver undervisningen inkluderas handledning av elever, kontakt med vårdnadshavare samt dokumentation av elevernas utveckling. Arbetsmiljön präglas av ett högt tempo, sociala kontakter och krav på flexibilitet, där undervisning varvas med rastvakt och möten med kollegor. Arbetet sker huvudsakligen i klassrumsmiljö på en grundskola, ofta tillsammans med andra pedagoger och elevassistenter.

Löneutveckling över tid

Lågstadielärare har under de senaste tre åren upplevt en stadig löneökning. År 2022 låg genomsnittslönen på 37700 kr per månad, vilket ökade till 39 000 kr år 2023 och därefter till 40 200 kr under 2024. Denna utveckling motsvarar en total löneökning på cirka 6,6 % över perioden. Trenden indikerar att yrket fortsatt värderas högt, delvis på grund av ett växande fokus på utbildningens kvalitet och ökade krav på lärarbehörighet. Marknadens efterfrågan på behöriga lärare har också bidragit till att pressa upp lönerna, även om prognoser på längre sikt visar att efterfrågan kan komma att minska något.

Lågstadielärare lön – komplett översikt

  • Snittlön: 40 200 kr/mån
  • Lägsta lön: 26 500 kr/mån (kvinna, privat sektor, gymnasial utbildning)
  • Högsta lön: 42 900 kr/mån (man, statlig sektor, forskarutbildning)
  • Timlön: 242 kr
  • Kvinnor: 40 400 kr/mån
  • Män: 39 700 kr/mån
  • Kvinnors lön i % av mäns: 102%

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som lågstadielärare krävs en grundskollärarexamen med inriktning mot årskurs 1–3, vilket innebär högskolestudier på minst tre och ett halvt år. Utbildningen kombinerar teoretisk pedagogik med praktik på skolor och avslutas med legitimation utfärdad av Skolverket. Förkunskapskraven är gymnasieexamen med särskild behörighet i svenska, engelska och matematik. Flera universitet och högskolor erbjuder även kompletterande utbildningsvägar för den som redan har akademiska studier inom andra ämnen.

  • Grundskollärarexamen (åk 1–3): 3,5 år på högskola/universitet
  • Lärarlegitimation: Obligatorisk, utfärdas av Skolverket
  • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU): Ingår som praktikmoment
  • Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU): Möjlig för vissa med akademisk examen
  • Förkunskapskrav: Gymnasieexamen med särskild behörighet

Många lågstadielärare vittnar om att den största belöningen i arbetet är att följa elevernas personliga och kunskapsmässiga utveckling på nära håll. Det är ett yrke där små framsteg kan ge stor tillfredsställelse och där pedagogens roll ofta blir avgörande för barnens första skolupplevelser.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Utöver grundlönen erbjuds lågstadielärare ofta förmåner såsom tjänstepension, friskvårdsbidrag, kompetensutveckling och ibland subventionerad lunch. Många arbetsgivare erbjuder även möjlighet till flextid, extra semesterdagar och tillgång till pedagogiska verktyg och digitala hjälpmedel. Vid vissa skolor kan även handledning och mentorskap ingå som en del av anställningen.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som lågstadielärare är generellt måttlig, med en balans mellan antal utbildade och lediga jobb. Enligt Arbetsförmedlingen bedöms möjligheterna till arbete vara medelstora, men efterfrågan förväntas minska på fem års sikt. Utmaningar i yrket inkluderar höga krav på dokumentation, arbetsbelastning och att möta elever med olika behov inom samma klassrum. Dessutom krävs ständig kompetensutveckling för att hålla sig uppdaterad kring nya pedagogiska metoder och styrdokument. Skolans resurser och arbetsmiljö kan variera, vilket påverkar både trivsel och resultat.

Tips för dig som vill bli lågstadielärare

För att lyckas som lågstadielärare är det bra att ha en stark pedagogisk förmåga och ett genuint intresse för barns utveckling. Att vara tålmodig och flexibel hjälper vid hantering av olika inlärningsstilar och situationer i klassrummet. God samarbetsförmåga är värdefullt då arbetet ofta sker i team med andra lärare och elevassistenter. Att ha en strukturerad arbetsstil underlättar planering och dokumentation, samtidigt som kreativitet bidrar till inspirerande undervisning. För den som vill öka sina chanser till anställning är det klokt att tidigt söka praktik, bygga nätverk och hålla sig uppdaterad om aktuella pedagogiska trender. Att visa engagemang och vara lyhörd inför elevernas behov ger också ett gott intryck hos arbetsgivare. Slutligen är det viktigt att vara öppen för fortbildning och utveckling inom yrket för att möta framtida krav.

Nyckelfakta om lågstadielärare

  • Utbildningsnivå: Grundskollärarexamen (3,5 år) + legitimation
  • Arbetsmiljö: Klassrum på grundskola, ofta högt tempo
  • Vanlig arbetsform: Tillsvidareanställning på kommunala skolor
  • Efterfrågan: 434 lediga jobb nationellt (2024)
  • Framtidsutsikter: Medelstora möjligheter, viss minskning väntas

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan lågstadielärare avancera till roller som förstelärare, specialpedagog eller arbetslagsledare. Vidareutbildning kan även öppna dörrar till ämnesfördjupning eller skolledaruppdrag, exempelvis som biträdande rektor. Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetsmarknaden kännetecknas av balans, men att efterfrågan på grundskollärare nationellt väntas minska på fem års sikt. Trots detta finns det fortfarande ett stort antal lediga jobb och möjligheter i yrkesgruppen, särskilt för den som är flexibel med geografisk placering. Regionala skillnader kan förekomma, där vissa områden har större behov av behöriga lärare än andra.

Vanliga frågor om lågstadielärare

  • Vad tjänar en lågstadielärare i snitt?
    - Snittlönen för lågstadielärare är 40 200 kr per månad.
  • Vilken utbildning krävs för att bli lågstadielärare?
    - Grundskollärarexamen med inriktning mot årskurs 1–3 samt lärarlegitimation krävs.
  • Finns det skillnader i lön mellan män och kvinnor?
    - Ja, kvinnor tjänar i snitt 40 400 kr medan män tjänar 39 700 kr, vilket innebär att kvinnor har 102% av männens lön.
  • Hur ser framtidsutsikterna ut för lågstadielärare?
    - Möjligheterna till arbete bedöms som medelstora, men efterfrågan väntas minska något de kommande fem åren.
  • Vilka är de vanligaste arbetsgivarna?
    - Kommunala grundskolor är vanligast, men det finns även statliga och privata alternativ.
  • Hur hög kan lönen bli för en lågstadielärare?
    - Den högsta lönen är 42 900 kr per månad och tillhör en man inom statlig sektor med forskarutbildning.
  • Vilka personliga egenskaper är viktiga för yrket?
    - Pedagogisk förmåga, tålamod, struktur och samarbetsvilja är centrala egenskaper.

Richard Andersson

Richard Andersson - 2025-08-08 20:38:22

Yrken
Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Lågstadielärare är 42900 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Statliga sektorn och har en forskarutbildning. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 42100 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Lågstadielärare är 26500 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar inom den Privata sektorn och har en gymnasial utbildning på 3 år. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 27800 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 105% 26300 kr 26300 kr
25-34 101% 37300 kr 37300 kr
35-44 100% 40200 kr 40300 kr
45-54 100% 42500 kr 42500 kr
55-64 102% 42600 kr 42600 kr
65-68 101% 41600 kr 41600 kr
Snitt 102% 40200 kr 40200 kr
* Tomma kolumner indikerar att det statistiska underlaget var för litet för att möjliggöra en statistiskt säkerställd slutsats.
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.

Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Lågstadielärare har SSYK-koden 2341, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som grundskollärare vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan minska jämfört med idag.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för grundskollärare kännetecknas av balans. På fem års sikt förväntas efterfrågan på grundskollärare minska jämfört med idag.

Källa: Arbetsförmedlingen
Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Visa fler
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Opinionen

    Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Statsskulden

    Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter

Läs även gärna mer om