Kyrkogårdstekniker

Vad gör en kyrkogårdstekniker? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

Kyrkogårdstekniker ansvarar för att sköta och utveckla kyrkogårdar, vilket innefattar allt från trädgårdsskötsel och underhåll av gravplatser till planering av nyanläggningar. Arbetsuppgifterna varierar beroende på säsong och verksamhetens storlek, men omfattar ofta plantering, beskärning, gräsklippning, snöröjning samt hantering av maskiner och redskap. Kontakten med anhöriga och samarbete med kollegor är en naturlig del av yrket. Arbetsmiljön är huvudsakligen utomhus och innebär både fysiskt arbete och inslag av administration, särskilt vid beställningar och dokumentation kring gravsättning och underhåll.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har Kyrkogårdstekniker lön visat en stabil ökning. År 2022 låg snittlönen på 29100 kr per månad, vilket ökade till 30 500 kr under 2023 och vidare till 30 800 kr under 2024. Den totala ökningen motsvarar cirka 6% över perioden, vilket är i linje med lönetrenderna inom grönytesektorn. Löneutvecklingen har påverkats av en kombination av avtalsrörelser, ökade krav på teknisk kompetens och viss regional konkurrens om arbetskraft. Trots detta är yrket fortfarande präglat av relativt små löneskillnader mellan olika arbetsgivare, men viss variation kan ses beroende på kommunal eller privat anställning.

Kyrkogårdstekniker lön – komplett översikt

• Snittlön: 30 800 kr/mån
• Lägsta lön: 26 700 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare)
• Högsta lön: 34 600 kr/mån (kvinna, kommunal sektor)
• Timlön: 185 kr
• Könsskillnad: Kvinnor tjänar 96% av vad män gör (män 31 200 kr, kvinnor 29 900 kr)
• Regionala skillnader: Uppgifter saknas

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som kyrkogårdstekniker krävs vanligtvis en gymnasial utbildning inom trädgård, mark och anläggning eller liknande område. Många arbetsgivare efterfrågar dessutom praktisk erfarenhet och relevant certifiering för maskiner och arbetsmoment. Utbildningen kan kompletteras med kortare kurser, praktik eller lärlingsperioder för att öka anställningsbarheten.

• Gymnasieutbildning: Naturbruk, mark och anläggning, 3 år
• Certifieringar: Maskinförarbevis, motorsågskörkort
• Praktik: Ofta krav på praktik eller lärlingsperiod
• Kompletterande kurser: Exempelvis arbetsmiljö, växtkunskap
• Förkunskapskrav: Ingen formell högre utbildning krävs, men praktisk erfarenhet värderas högt

Vanliga förmåner och ersättningar

Kyrkogårdstekniker erbjuds ofta förmåner såsom friskvårdsbidrag, arbetskläder, extra semesterdagar och ibland tillgång till arbetsfordon. Vissa arbetsgivare erbjuder även subventionerad lunch, kompetensutveckling och möjlighet till flexibla arbetstider beroende på säsong och verksamhetens behov.

Konkurrens och utmaningar

Trots ett stabilt antal tjänster inom yrkesgruppen är konkurrensen om jobb som kyrkogårdstekniker relativt hög, särskilt eftersom Arbetsförmedlingen bedömer att det råder ett överskott på arbetskraft nationellt. Möjligheterna till arbete bedöms som små och efterfrågan förväntas vara oförändrad de närmaste fem åren. Utmaningar i yrket inkluderar fysiskt krävande arbetsuppgifter, arbete i varierande väderförhållanden samt ett ökat behov av teknisk kompetens och dokumentation. Samtidigt kan tillfälliga arbetstoppar uppstå under säsong, vilket kräver flexibilitet och god planeringsförmåga.

Tips för dig som vill bli kyrkogårdstekniker

För att lyckas som kyrkogårdstekniker är det bra att ha ett genuint intresse för utomhusarbete och natur. Noggrannhet är viktigt eftersom gravskötsel och markunderhåll kräver precision och respekt för platsens betydelse. En god fysik underlättar de ofta tunga och praktiska arbetsmomenten, medan förmågan att samarbeta gör det lättare att ingå i team och hantera kontakt med anhöriga. Flexibilitet är en styrka då arbetsuppgifterna varierar med årstiderna, och ett öppet sinne för ny teknik och maskiner är till fördel i takt med att yrket utvecklas. Att kontinuerligt vidareutbilda sig inom växtkunskap och arbetsmiljöfrågor ökar också möjligheterna till anställning och utveckling inom yrket.

Nyckelfakta om Kyrkogårdstekniker

• Utbildningsnivå: Gymnasial (naturbruk, mark och anläggning)
• Arbetsmiljö: Utomhus, fysiskt krävande
• Vanlig arbetsform: Säsongs- och heltidsanställning
• Efterfrågan: Små möjligheter, överskott på arbetskraft
• Antal lediga jobb: Cirka 360 inom yrkesgruppen

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en kyrkogårdstekniker avancera till arbetsledare, platsansvarig eller specialisera sig inom områden som trädgårdsdesign, maskinunderhåll eller förvaltning. Det finns även möjligheter att vidareutbilda sig till trädgårdsmästare eller landskapsingenjör. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för yrkesgruppen trädgårdsanläggare, där kyrkogårdstekniker ingår, är efterfrågan nationellt oförändrad och konkurrensen om arbeten förväntas vara fortsatt hög. Detta innebär att den som vill utvecklas inom yrket behöver vara beredd att ta extra ansvar, vidareutbilda sig och vara flexibel i sitt yrkesval.

Vanliga frågor om Kyrkogårdstekniker

• Vad tjänar en Kyrkogårdstekniker?
  – Snittlönen är 30 800 kr per månad, med en timlön på 185 kr.
• Vilken utbildning krävs för att bli kyrkogårdstekniker?
  – Gymnasial utbildning inom naturbruk eller mark och anläggning rekommenderas.
• Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors löner?
  – Ja, kvinnor tjänar cirka 96% av vad män gör inom yrket.
• Hur ser arbetsmarknaden ut?
  – Det råder överskott på arbetskraft nationellt och små möjligheter till jobb.
• Vilka är de vanligaste arbetsuppgifterna?
  – Gravskötsel, plantering, beskärning, maskinunderhåll och kundkontakt.
• Kan man vidareutbilda sig inom yrket?
  – Ja, vidareutbildning till exempelvis trädgårdsmästare eller arbetsledare är möjlig.
• Vilken är den högsta respektive lägsta lönen?
  – Högsta lön: 34 600 kr (kvinna, kommunal sektor), lägsta lön: 26 700 kr (kvinna, privatanställd arbetare).