Kyrkogårdsarbetare

Vad gör en kyrkogårdsarbetare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

Kyrkogårdsarbetare ansvarar för att sköta och underhålla kyrkogårdar och gravplatser. Arbetsuppgifterna omfattar bland annat plantering, gräsklippning, beskärning av buskar och träd samt underhåll av gångar och grönytor. En viktig del av arbetet är att se till att gravplatser hålls i gott skick, vilket kan inkludera rengöring av gravstenar och plantering av blommor. Arbetet utförs till stor del utomhus och är fysiskt krävande, med stora inslag av säsongsvariationer i arbetsbelastningen. Kyrkogårdsarbetare arbetar ofta i mindre arbetslag och kan även ha kontakt med anhöriga, vilket ställer krav på ett respektfullt och empatiskt bemötande.

Löneutveckling över tid

Lönen för kyrkogårdsarbetare har utvecklats stabilt de senaste åren. År 2022 låg genomsnittslönen på 29100 kr per månad, vilket ökade till 30 500 kr under 2023. Den senaste siffran från 2024 visar en snittlön på 30 800 kr. Det innebär en total ökning på cirka 5,8% över en treårsperiod. Lönerna har ökat något snabbare mellan 2022 och 2023 än mellan 2023 och 2024. Denna utveckling speglar en fortsatt stabil efterfrågan inom yrkesgruppen, trots att arbetsmarknaden nationellt är något mättad. Löneökningen förklaras till viss del av generella lönepåslag inom den kommunala sektorn och en ökad medvetenhet om vikten av grönyteskötsel, men påverkas även av inflation och förändrade arbetsvillkor.

Kyrkogårdsarbetare lön – komplett översikt

• Snittlön: 30 800 kr/mån
• Lägsta lön: 26 700 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare)
• Högsta lön: 34 600 kr/mån (kvinna, kommunal sektor)
• Timlön (snitt): 185 kr
• Kvinnor: 29 900 kr/mån (96% av mäns lön)
• Män: 31 200 kr/mån
• Regionala skillnader: Viss variation kan förekomma, men löneläget påverkas främst av arbetsgivare och sektor.

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som kyrkogårdsarbetare krävs oftast en gymnasial utbildning inom trädgård eller naturbruk, men det är även vanligt att personer lär sig yrket genom praktiskt arbete. Vissa arbetsgivare erbjuder interna utbildningar eller kräver särskilda certifikat, exempelvis för maskinanvändning. Praktik och erfarenhet är ofta meriterande och kan ge fördel vid anställning.

• Gymnasial utbildning: Naturbruksprogrammet, inriktning trädgård (3 år)
• Certifieringar: Traktorkort, motorsågskörkort eller andra maskinbehörigheter kan krävas
• Praktik: Arbetsplatsförlagd praktik är vanligt och ger värdefull erfarenhet
• Förkunskapskrav: Ofta inga formella krav, men intresse för trädgårdsskötsel och fysisk uthållighet är viktigt
• Kompletterande kurser: Kortare utbildningar inom växtkunskap, arbetsmiljö eller kundbemötande kan vara meriterande

Vanliga förmåner och ersättningar

Kyrkogårdsarbetare erbjuds ofta kollektivavtalade förmåner såsom tjänstepension, friskvårdsbidrag och extra semesterdagar. Många arbetsgivare inom den offentliga sektorn tillhandahåller även arbetskläder, arbetsredskap och möjlighet till kompetensutveckling.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för kyrkogårdsarbetare kännetecknas av ett visst överskott på arbetskraft, vilket leder till små möjligheter till arbete enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Trots att det fanns 360 lediga jobb inom yrkesgruppen trädgårdsanläggare m.fl. nationellt, är konkurrensen om tjänsterna hög. Yrket är säsongsbetonat och arbetsbelastningen varierar kraftigt mellan olika perioder på året. Fysisk belastning och arbete utomhus i alla väderförhållanden kan vara utmanande. Samtidigt ställs höga krav på noggrannhet, respektfullt bemötande och förmåga att hantera känsliga situationer.

Tips för dig som vill bli kyrkogårdsarbetare

För att lyckas som kyrkogårdsarbetare är det bra att kombinera praktiskt handlag med ett intresse för växtlighet och utemiljöer. Ett gott tålamod och noggrannhet är viktiga egenskaper, särskilt vid plantering och underhåll av gravplatser. Fysisk uthållighet behövs för att klara det ofta tunga och utomhusbaserade arbetet. Att vara serviceinriktad och respektfull i mötet med anhöriga är centralt, eftersom kontakten ofta sker i känsliga sammanhang. Flexibilitet och förmåga att arbeta både självständigt och i grupp värderas högt. Att kontinuerligt uppdatera sig om nya skötselmetoder och maskiner ger fördelar. Slutligen lönar det sig att vara öppen för säsongsvariationer och att utnyttja lågsäsongen för kompetensutveckling.

Nyckelfakta om kyrkogårdsarbetare

• Utbildningsnivå: Gymnasial utbildning, naturbruk/trädgård
• Arbetsmiljö: Utomhus, fysiskt krävande och säsongsbetonat
• Vanlig arbetsform: Heltid, ofta inom kommunal sektor
• Efterfrågan: Låg, överskott av arbetskraft nationellt
• Specialkunskaper: Växtkunskap och maskinhantering

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket är det vanligt att kyrkogårdsarbetare tar på sig mer ansvar, exempelvis som arbetsledare eller gruppansvarig för större kyrkogårdsområden. Vissa väljer att vidareutbilda sig inom trädgårdsanläggning eller parkförvaltning, medan andra kan specialisera sig på maskinhantering eller växtskötsel. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för yrkesgruppen trädgårdsanläggare m.fl. förväntas efterfrågan vara oförändrad på fem års sikt, men konkurrensen om tjänsterna är hög. Arbetsmarknaden påverkas av säsongsvariationer och regionala skillnader, men långsiktiga anställningar är vanligast inom kommunal sektor.

Vanliga frågor om kyrkogårdsarbetare

• Vad tjänar en kyrkogårdsarbetare?
  - Genomsnittslönen är 30 800 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, kön och arbetsgivare.
• Hur ser könsskillnaden ut bland löner för kyrkogårdsarbetare?
  - Kvinnor tjänar i genomsnitt 29 900 kr per månad, vilket motsvarar 96% av männens lön på 31 200 kr.
• Vilken utbildning krävs för att bli kyrkogårdsarbetare?
  - Gymnasial utbildning inom naturbruk eller trädgård rekommenderas, men praktisk erfarenhet är också viktig.
• Finns det många jobb för kyrkogårdsarbetare?
  - Det finns ett överskott av arbetskraft nationellt och konkurrensen om tjänsterna är hög, men 360 lediga jobb noterades inom yrkesgruppen.
• Hur ser arbetsmiljön ut för kyrkogårdsarbetare?
  - Arbetet är fysiskt krävande och sker huvudsakligen utomhus, ofta i varierande väder och med säsongsbaserat arbetsflöde.
• Vilka är de högsta och lägsta lönerna inom yrket?
  - Högsta lön är 34 600 kr (kvinna, kommunal sektor), lägsta lön är 26 700 kr (kvinna, privatanställd arbetare).
• Vilka förmåner är vanliga för kyrkogårdsarbetare?
  - Vanliga förmåner inkluderar tjänstepension, friskvårdsbidrag och arbetskläder.