Vad tjänar en Klinisk bakteriolog

  1. Lönestatistik
  2. Klinisk bakteriolog
Bild som illustrerar Klinisk bakteriolog

Klinisk bakteriolog

93 600 kr

Specialistläkare

84 600 - 110 600 kr / månaden

Kvinnor tjänar 98% av vad män gör.

Hälso- & sjukvård

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Klinisk bakteriolog

Snittlön 93 600 kr
Män 94 300 kr
Kvinnor 92 900 kr
1 Gilla 0 Kommentarer 188 Lediga jobb ->

Vad gör en klinisk bakteriolog? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En klinisk bakteriolog är en specialistläkare som diagnostiserar, behandlar och förebygger sjukdomar orsakade av bakterier. Arbetet omfattar analys av provmaterial från patienter, tolkning av mikrobiologiska analyser och rådgivning kring antibiotikaval. Klinisk bakteriologi bedrivs huvudsakligen på sjukhuslaboratorier eller inom större diagnostiska centra där samverkan med andra specialiteter är vanlig. Arbetsmiljön präglas av avancerad laboratorieteknik, höga krav på noggrannhet och ett nära samarbete med infektionsläkare och vårdpersonal för att snabbt identifiera och hantera smittspridning.

Löneutveckling över tid

Lönen för kliniska bakteriologer har haft en tydlig uppåtgående trend de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 86400 kr per månad, följt av en ökning till 92 200 kr under 2023 och ytterligare en höjning till 93 600 kr år 2024. Den totala ökningen motsvarar cirka 8,3 % på tre år, vilket är över genomsnittet för läkaryrken i Sverige. Denna utveckling drivs av det ökade behovet av specialistkompetens inom infektionssjukdomar och antibiotikaresistens, samt svårigheter att rekrytera erfarna kliniska bakteriologer. Marknadens efterfrågan på avancerad diagnostik och förändrade vårdbehov har också bidragit till löneökningen.

Klinisk bakteriolog lön – komplett översikt

  • Snittlön: 93 600 kr/mån
  • Lägsta lön (man/kvinna): 84 600 kr / 91 200 kr
  • Högsta lön (man/kvinna): 110 600 kr / 101 500 kr
  • Timlön (snitt): 563 kr
  • Kvinnor tjänar: 92 900 kr (98 % av mäns lön)
  • Män tjänar: 94 300 kr
  • Regionala skillnader: Uppgifter om regional variation saknas, men högre löner förekommer ofta i storstäder och inom statlig sektor.

Utbildning och kvalifikationer

Vägen till att bli klinisk bakteriolog är lång och kräver både teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet. Först krävs en läkarexamen, följt av allmäntjänstgöring (AT) och specialistutbildning inom klinisk mikrobiologi. Utöver formella krav värdesätts även forskningserfarenhet och fortbildning inom bakteriologi och infektionssjukdomar.

  • Läkarexamen: 5,5 år universitetsstudier
  • Allmäntjänstgöring (AT): 18–24 månader
  • Specialistutbildning (ST) i klinisk mikrobiologi: 5 år
  • Vidareutbildningar och kurser: Inriktning mot laboratoriemetodik och antibiotikahantering
  • Forskningserfarenhet: Meriterande, särskilt inom infektionsdiagnostik

Kliniska bakteriologer spelar en avgörande roll vid utbrott av smittsamma sjukdomar och får ofta snabbt agera rådgivare till både vårdpersonal och myndigheter. Under pandemier och större smittspridningar är deras expertis extra efterfrågad, vilket ger yrket en unik samhällsbärande funktion.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Kliniska bakteriologer erbjuds ofta generösa förmåner såsom extra semesterdagar, omfattande tjänstepension och möjlighet till kompetensutveckling. Ersättning för jour- och beredskapstjänstgöring är vanligt förekommande, liksom friskvårdsbidrag och subventionerad fortbildning. Vissa arbetsgivare erbjuder även möjlighet till forsknings- eller utvecklingsprojekt inom ramen för tjänsten.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som klinisk bakteriolog är relativt låg, men utmaningarna är påtagliga. Det råder en paradoxal rekryteringssituation där det samtidigt finns många lediga tjänster och en hög arbetsbelastning, eftersom få har den specialistkompetens som krävs. Arbetsmiljön ställer höga krav på noggrannhet, ansvar och förmåga att snabbt tolka komplexa analysresultat. Den snabba utvecklingen inom mikrobiologisk diagnostik och ökande problem med antibiotikaresistens kräver ständig fortbildning och anpassning till nya arbetsmetoder. Trots höga löner och goda villkor kan pressen under epidemier och utbrott vara betydande.

Tips för dig som vill bli klinisk bakteriolog

För att lyckas som klinisk bakteriolog är det bra att kombinera analytisk förmåga med ett genuint intresse för medicinsk mikrobiologi. Noggrannhet är avgörande, eftersom analysresultaten ofta ligger till grund för viktiga behandlingsbeslut. En god samarbetsförmåga underlättar kommunikationen med både laboratoriekollegor och kliniska team, särskilt vid smittoutbrott. Flexibilitet och förmåga att hantera stress behövs när arbetsbelastningen ökar snabbt, exempelvis vid epidemier. Det är också klokt att tidigt engagera sig i forskning eller kvalitetsarbete för att utveckla sin kompetens och skapa kontakter inom fältet. Att hålla sig uppdaterad om nya diagnostiska metoder och resistensutveckling ger fördelar i yrkesrollen. Slutligen är en stark etisk kompass och ansvarskänsla viktiga egenskaper, eftersom resultaten ofta påverkar många människors hälsa.

Nyckelfakta om klinisk bakteriolog

  • Utbildningsnivå: Specialistläkarexamen (minst 12 år)
  • Yrkesgrupp: Specialistläkare inom klinisk mikrobiologi
  • Arbetsmiljö: Sjukhuslaboratorium och diagnostiska centra
  • Efterfrågan: Stora möjligheter till arbete; ökad efterfrågan förväntas
  • Antal lediga jobb: 375 inom yrkesgruppen

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket finns goda möjligheter till vidare karriär, exempelvis som laboratoriechef, forskningsansvarig eller konsult inom smittskydd. Specialistkompetensen ger även möjligheter att arbeta med nationella eller internationella myndigheter, särskilt vid större smittoutbrott eller utveckling av nya diagnostiska metoder. Prognoser från Arbetsförmedlingen visar att möjligheterna till arbete som specialistläkare inom klinisk mikrobiologi är mycket goda och att efterfrågan väntas öka ytterligare de kommande fem åren. Svårigheterna att rekrytera kvalificerade kliniska bakteriologer förväntas bestå, vilket stärker yrkets attraktionskraft och ger stabila framtidsutsikter.

Vanliga frågor om klinisk bakteriolog

  • Vad tjänar en klinisk bakteriolog i snitt?
    - Snittlönen är 93 600 kr per månad.
  • Vilken utbildning krävs för att bli klinisk bakteriolog?
    - Läkarexamen, AT-tjänstgöring och specialistutbildning i klinisk mikrobiologi krävs.
  • Hur ser könsskillnaderna ut i lön?
    - Kvinnor tjänar cirka 98 % av vad män gör.
  • Hur utvecklas lönen över tid?
    - Lönen har ökat med cirka 8,3 % de senaste tre åren.
  • Vilka arbetsplatser anställer kliniska bakteriologer?
    - Sjukhuslaboratorier, diagnostiska centra och myndigheter är vanligast.
  • Hur stora är möjligheterna till jobb?
    - Möjligheterna är mycket goda och förväntas öka ytterligare.
  • Vad är högsta och lägsta lön för klinisk bakteriolog?
    - Högsta lön är 110 600 kr; lägsta lön är 84 600 kr.

Richard Andersson

Richard Andersson - 2025-07-12 01:08:22

Yrken
Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Klinisk bakteriolog är 110600 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Statliga sektorn och har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 101500 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Klinisk bakteriolog är 84600 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar som privatanställd tjänsteman och har en ospecificerad utbildningsnivå. Den lägsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 91200 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
25-34 94% 77600 kr 81800 kr
35-44 98% 82500 kr 86800 kr
45-54 99% 91300 kr 95900 kr
55-64 101% 94700 kr 98500 kr
65-68 98% 99000 kr 101800 kr
Snitt 98% 89300 kr 93600 kr
* Tomma kolumner indikerar att det statistiska underlaget var för litet för att möjliggöra en statistiskt säkerställd slutsats.
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.

Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Klinisk bakteriolog har SSYK-koden 2211, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som specialistläkare vara stora. På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för specialistläkare kännetecknas av rekryteringssvårigheter samtidigt som arbetslösheten och/eller andelen deltidsarbetande och/eller andelen som lämnar yrket är hög. På fem års sikt förväntas efterfrågan på specialistläkare öka jämfört med idag.

Källa: Arbetsförmedlingen
Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Visa fler
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Opinionen

    Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Statsskulden

    Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter

Läs även gärna mer om