Bild som illustrerar Högskoleingenjör, elkraft

Högskoleingenjör, elkraft

48 800 kr

Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik

38 900 - 66 400 kr / månaden

Kvinnor tjänar 95% av vad män gör.

Tekniskt arbete

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Högskoleingenjör, elkraft

Snittlön 48 800 kr
Män 49 200 kr
Kvinnor 46 700 kr

Vad gör en högskoleingenjör inom elkraft? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En högskoleingenjör inom elkraft arbetar med att utveckla, driftsätta och underhålla elektriska system och anläggningar, ofta inom energi- och kraftindustrin. Vanliga arbetsuppgifter inkluderar projektering av elnät, felsökning av elkraftsystem, energieffektivisering och teknisk rådgivning för både offentliga och privata aktörer. Arbetsmiljön varierar mellan kontor, laboratorier och fältarbete ute på exempelvis kraftverk eller industrianläggningar. Säkerhet är en central aspekt, då arbetet ofta sker i miljöer med höga spänningsnivåer och stora tekniska installationer.

Löneutveckling över tid

Lönen för en högskoleingenjör inom elkraft har visat en stabil och positiv utveckling de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 46600 kr per månad, för att sedan öka till 48 800 kr under 2023 – en uppgång med cirka 4,7%. Mellan 2023 och 2024 har lönen hållit sig kvar på 48 800 kr, vilket tyder på en stabilisering efter den tidigare uppgången. Denna utveckling speglar både den tekniska utvecklingen inom energisektorn och det ökade behovet av kvalificerade elkraftsingenjörer. Marknadens efterfrågan förblir hög, vilket bidrar till att lönerna bibehålls på en konkurrenskraftig nivå.

Högskoleingenjör, elkraft lön – komplett översikt

  • Snittlön: 48 800 kr/mån
  • Lägsta lön: 38 900 kr/mån (män), 41 600 kr/mån (kvinnor)
  • Högsta lön: 66 400 kr/mån (män), 49 300 kr/mån (kvinnor)
  • Timlön: 293 kr
  • Könsskillnader: Kvinnor tjänar 95% av mäns lön (46 700 kr/mån vs 49 200 kr/mån)
  • Regionala skillnader: Data saknas för regional variation

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som högskoleingenjör inom elkraft krävs vanligtvis en högskoleingenjörsexamen med inriktning mot elkraftteknik, vilket omfattar tre års heltidsstudier. Utbildningen kombinerar teoretiska kurser i ellära, elkraftsystem och automation med praktiska moment och ofta en avslutande praktikperiod. Ytterligare certifieringar eller specialkurser inom exempelvis högspänning eller projektledning kan vara meriterande beroende på arbetsgivare och arbetsuppgifter.

  • Formell examen: Högskoleingenjörsexamen inom elkraft (3 år)
  • Certifieringar: Kurser inom högspänning, el-säkerhet och projektledning
  • Praktik: Ofta obligatorisk praktik eller trainee-program under utbildningen
  • Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt särskild behörighet i matematik, fysik och teknik
  • Tips för val: Välj inriktning mot elkraft, automation eller energiteknik för bäst jobbmöjligheter

Många högskoleingenjörer inom elkraft arbetar i tvärfunktionella team där kommunikation och samarbete med andra yrkesgrupper, som miljöingenjörer och projektledare, är avgörande för att lyckas med större projekt.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Vanliga förmåner för högskoleingenjörer inom elkraft inkluderar tjänstepension, friskvårdsbidrag, flextid och möjlighet till distansarbete. Många arbetsgivare erbjuder även kompetensutveckling, vidareutbildning och ibland bonusar kopplade till projektresultat. Arbetskläder och utrustning tillhandahålls ofta av arbetsgivaren, särskilt vid fältarbete.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om jobben för högskoleingenjörer inom elkraft bedöms vara låg, med stora möjligheter till anställning enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Samtidigt finns utmaningar i form av ett snabbt tekniskt utvecklingstempo, ökade krav på hållbarhet samt att många yrkesverksamma närmar sig pensionsåldern. Rekryteringssvårigheter är vanliga, vilket innebär att arbetsgivare söker kandidater med både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet. Förmågan att anpassa sig till nya teknologier och arbetsmetoder är avgörande för långsiktig framgång inom yrket.

Tips för dig som vill bli högskoleingenjör inom elkraft

För att lyckas som högskoleingenjör inom elkraft är det bra att kombinera teknisk nyfikenhet med en analytisk förmåga, då yrket kräver problemlösning i komplexa system. Att vara noggrann och strukturerad underlättar arbetet med säkerhetskritiska installationer och dokumentation. Samarbetsförmåga och kommunikationsskicklighet är viktiga egenskaper, särskilt vid projektarbete i tvärfunktionella team. Det rekommenderas att söka praktik eller sommarjobb under studietiden för att knyta kontakter och få värdefull erfarenhet. Att kontinuerligt vidareutbilda sig inom nya teknologier och hållbarhetslösningar ökar konkurrenskraften på arbetsmarknaden. Slutligen är det fördelaktigt att ha ett genuint intresse för energifrågor och framtidens elförsörjning, då branschen står inför stora förändringar.

Nyckelfakta om högskoleingenjör, elkraft

  • Utbildningsnivå: Högskoleingenjörsexamen (3 år)
  • Arbetsmiljö: Blandning av kontor, fältarbete och laboratoriemiljöer
  • Arbetsform: Ofta projektbaserat och teamorienterat
  • Efterfrågan: Stora möjligheter till arbete och låg konkurrens
  • Specialkunskaper: Elkraftsystem, elsäkerhet och automation

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en högskoleingenjör inom elkraft avancera till roller som projektledare, specialist inom elkraftsystem, teknisk rådgivare eller driftansvarig på större anläggningar. Många väljer att vidareutbilda sig eller certifiera sig inom exempelvis energiledning, högspänning eller hållbar teknik. Enligt Arbetsförmedlingens bedömning är möjligheterna till arbete mycket goda även på längre sikt, med en prognos om oförändrad – men hög – efterfrågan de kommande fem åren. Den tekniska utvecklingen och den pågående omställningen till förnybar energi driver på behovet av elkraftkompetens, vilket borgar för stabila karriärmöjligheter inom både privat och offentlig sektor.

Vanliga frågor om högskoleingenjör, elkraft

  • Vad tjänar en högskoleingenjör, elkraft?
    - Snittlönen är 48 800 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, sektor och utbildningsnivå.
  • Finns det könsskillnader i lönen för högskoleingenjörer inom elkraft?
    - Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 95% av männens lön (46 700 kr/mån jämfört med 49 200 kr/mån).
  • Vad är lägsta och högsta lön för en högskoleingenjör, elkraft?
    - Lägsta lön är 38 900 kr (män) och 41 600 kr (kvinnor), högsta lön är 66 400 kr (män) och 49 300 kr (kvinnor).
  • Vilken utbildning krävs för att bli högskoleingenjör inom elkraft?
    - Högskoleingenjörsexamen med inriktning mot elkraftteknik, vanligtvis tre års heltidsstudier.
  • Hur ser framtidsutsikterna ut för yrket?
    - Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till arbete är stora och att efterfrågan kommer vara oförändrad på fem års sikt.
  • Hur ser arbetsmiljön ut för högskoleingenjörer inom elkraft?
    - Arbetsmiljön är varierad och kan omfatta både kontorsarbete, fältbesök och arbete i tekniska miljöer.

Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Högskoleingenjör, elkraft är 66400 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Privata sektorn och har en forskarutbildning. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 49300 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Högskoleingenjör, elkraft är 38900 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Offentlig sektorn och har en förgymnasial utbildning. Den lägsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 41600 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 94% 32700 kr 33400 kr
25-34 97% 42500 kr 43700 kr
35-44 99% 47600 kr 49300 kr
45-54 96% 51000 kr 52500 kr
55-64 94% 50800 kr 52400 kr
65-68 52000 kr 52800 kr
Snitt 95% 47300 kr 48800 kr
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.


Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Högskoleingenjör, elkraft har SSYK-koden 3113, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som ingenjör och tekniker inom elektroteknik vara stora. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för ingenjörer och tekniker inom elektroteknik kännetecknas av rekryteringssvårigheter samtidigt som det är många som lämnar yrket. På fem års sikt förväntas efterfrågan på ingenjörer och tekniker inom elektroteknik vara oförändrad.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst
    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige
    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter