Hälsoekonom

Vad gör en hälsoekonom? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En hälsoekonom arbetar med att analysera och utvärdera ekonomiska aspekter inom hälso- och sjukvården. Arbetsuppgifterna inkluderar att bedöma kostnadseffektivitet för medicinska behandlingar, läkemedel och vårdinsatser. Resultaten används som beslutsunderlag för myndigheter, regioner och privata aktörer vid resursfördelning och policyutveckling. Yrket innebär ofta nära samarbete med forskare, läkare, beslutsfattare och ibland även patientorganisationer. Arbetsmiljön är i regel kontorsbaserad med inslag av projektarbete och avancerad dataanalys, och arbetsplatsen kan vara såväl inom offentlig sektor som i läkemedelsindustrin, konsultbolag eller akademisk miljö.

Löneutveckling över tid

Hälsoekonom lön har visat en tydlig uppåtgående trend de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 47800 kronor per månad, vilket ökade till 54 000 kronor under 2023. Under 2024 har snittlönen klättrat vidare till 57 100 kronor per månad, vilket motsvarar en ökning med cirka 19,4% över tre år. Drivande faktorer bakom denna utveckling är ökad efterfrågan på kvalificerade analyser inom hälso- och sjukvård, komplexare krav på resursfördelning samt en växande läkemedels- och biotekniksektor. Dessutom har utbildningsnivån och specialiseringsgraden bland hälsoekonomer blivit högre, vilket ytterligare pressar upp lönerna. Trots könsskillnader i lön ligger yrket generellt högt inom sitt område, särskilt för privatanställda tjänstemän.

Hälsoekonom lön – komplett översikt

• Snittlön: 57 100 kr/mån
• Lägsta lön: 41 300 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare, gymnasial utbildning)
• Högsta lön: 65 200 kr/mån (man, privatanställd tjänsteman, ospecificerad utbildning)
• Timlön: 343 kr/timme (baserat på 166 arbetstimmar/mån)
• Könsskillnader: Män 59 400 kr/mån, Kvinnor 54 800 kr/mån (kvinnor tjänar 92% av vad män gör)
• Regionala skillnader: Data om regionala skillnader saknas för närvarande

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som hälsoekonom krävs normalt en akademisk examen i nationalekonomi, statistik, folkhälsovetenskap eller motsvarande, ofta med en specialisering inom hälsoekonomi. Det är vanligt att kombinera ekonomiska studier med kurser inom medicin, vård eller epidemiologi. Praktik eller forskningsprojekt inom området ökar möjligheterna till anställning, liksom erfarenhet av dataanalys och kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet.

• Formell examen: Kandidatexamen (3 år) eller masterexamen (5 år) i nationalekonomi, folkhälsovetenskap eller liknande
• Kurser/certifieringar: Specialiserade kurser i hälsoekonomi, statistik och cost-effectiveness analysis
• Praktik: Erfarenhet från praktikplatser inom sjukvård, läkemedelsföretag eller myndigheter är meriterande
• Förkunskapskrav: Goda kunskaper i matematik och statistik, analytisk förmåga
• Tips för val: Kombinera ekonomi- och vårdämnen för bredare kompetens

Vanliga förmåner och ersättningar

Vanliga förmåner för hälsoekonomer inkluderar tjänstepension, friskvårdsbidrag, flexibla arbetstider och möjligheter till distansarbete. I vissa fall erbjuds även kompetensutveckling, bonusprogram och internationella konferensresor som en del av anställningspaketet.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som hälsoekonom är relativt hög, särskilt för de mer attraktiva rollerna inom läkemedelsindustrin och större konsultbolag. Bristen på tydliga prognoser för yrkets framtidsutsikter gör det svårt att förutse efterfrågan exakt, även om antalet lediga jobb i yrkesgruppen är betydande. Utmaningarna ligger ofta i att hålla sig uppdaterad med snabbt föränderliga regelverk, nya analysmetoder och digitala verktyg. Dessutom kräver rollen förmåga att kommunicera komplexa ekonomiska resultat till beslutsfattare och icke-ekonomer på ett tydligt sätt.

Tips för dig som vill bli hälsoekonom

För att lyckas som hälsoekonom är det bra att kombinera analytisk noggrannhet med ett intresse för samhällsfrågor och hälsa. Ett starkt driv att förstå både ekonomi och vårdsystem ger fördel vid studieval och praktikplatser. Att utveckla god kommunikativ förmåga är avgörande, eftersom rollen ofta innebär att presentera komplexa analyser för olika målgrupper. Nyfikenhet och förmåga att lära sig nya metoder snabbt underlättar i en bransch där innovation och digitalisering går fort. Att bygga nätverk och söka mentorskap kan öppna dörrar till intressanta projekt och arbetsplatser. Förmågan att arbeta självständigt men även samarbeta i tvärvetenskapliga team är värdefull. Slutligen är det viktigt att vara uthållig och lösningsorienterad, särskilt när det gäller att driva projekt från analys till färdigt beslutsunderlag.

Nyckelfakta om hälsoekonom

• Utbildningsnivå: Minst kandidatexamen, ofta masterexamen
• Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, analytisk och projektorienterad
• Vanlig arbetsform: Tillsvidareanställning inom offentlig sektor, läkemedelsindustri eller konsultbolag
• Efterfrågan: 758 lediga jobb inom yrkesgruppen (nationalekonomer och makroanalytiker)
• Specialkunskaper: Ekonomisk analys, statistik, kunskap om hälso- och sjukvård

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som hälsoekonom är det vanligt att avancera till specialistroller, projektledare eller senior analytiker inom läkemedelsföretag, konsultbolag eller myndigheter. Många går vidare till strategiska roller där de leder större utvärderingsprojekt eller ansvarar för policyutveckling. Arbetsförmedlingens prognoser för yrkesgruppen nationalekonomer och makroanalytiker anger att det saknas tillräckligt underlag för en exakt bedömning, men antalet lediga jobb är stort. Ökad digitalisering och krav på evidensbaserade beslut inom vården talar för fortsatt goda möjligheter, särskilt för den som kombinerar ekonomi med medicinsk förståelse. Internationella karriärmöjligheter finns för den som vill arbeta med globala hälsofrågor eller läkemedelsmarknader.

Vanliga frågor om hälsoekonom

• Vad tjänar en hälsoekonom?
  - En hälsoekonom har en snittlön på 57 100 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, kön och arbetsgivare.
• Vilken utbildning krävs för att bli hälsoekonom?
  - Vanligtvis krävs minst kandidatexamen inom ekonomi, folkhälsovetenskap eller statistik, ofta med specialisering i hälsoekonomi.
• Finns det skillnader mellan män och kvinnor i lön?
  - Ja, män tjänar i snitt 59 400 kr medan kvinnor har en snittlön på 54 800 kr, vilket motsvarar 92% av männens lön.
• Vilka arbetsplatser anställer hälsoekonomer?
  - Vanliga arbetsgivare är regioner, myndigheter, läkemedelsföretag, konsultbolag och universitet.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för hälsoekonomer?
  - Inom yrkesgruppen finns 758 lediga jobb, men exakt prognos saknas på grund av begränsat underlag.
• Vad är den högsta och lägsta lönen för en hälsoekonom?
  - Högsta lönen är 65 200 kr (man, privatanställd tjänsteman), medan den lägsta är 41 300 kr (kvinna, privatanställd arbetare).
• Behöver man vara specialist för att få jobb som hälsoekonom?
  - Specialistkompetens och erfarenhet av dataanalys är ofta meriterande, men inte alltid ett krav för juniora roller.