Frekvenskoordinerare

Vad gör en frekvenskoordinerare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En frekvenskoordinerare arbetar huvudsakligen med att planera, övervaka och optimera frekvensanvändningen inom radio, tv och andra sändningssystem. Det dagliga arbetet innebär att säkerställa att sändningar sker utan störningar och att frekvensspektrum används effektivt i enlighet med nationella och internationella regler. Arbetsmiljön är ofta tekniskt avancerad och präglas av både kontorsarbete och närvaro i tekniska miljöer, exempelvis kontrollrum, studios eller fältarbete vid större evenemang. Kommunikation med myndigheter, tekniska leverantörer och andra aktörer inom sändningsområdet är vanligt förekommande, och rollen kräver både noggrannhet och problemlösningsförmåga.

Löneutveckling över tid

Lönen för en frekvenskoordinerare har haft en stabil och positiv utveckling under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 37400 kr per månad, vilket ökade till 39 700 kr under 2023. Under 2024 har snittlönen nått 41 700 kr, vilket motsvarar en total ökning med cirka 11,5% över perioden. Denna löneökning speglar en ökad efterfrågan på teknisk kompetens inom radio- och tv-sektorn samt en allmän löneutveckling inom teknikyrken. Marknaden påverkas även av teknologiska förändringar och ett växande behov av specialister som kan hantera komplexa sändningsmiljöer. Trenden visar att yrket fortsätter att vara konkurrenskraftigt lönemässigt, särskilt för de med uppdaterad teknisk kunskap och erfarenhet.

Frekvenskoordinerare lön – komplett översikt

• Snittlön: 41 700 kr/mån
• Lägsta lön: 35 200 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare, eftergymnasial utbildning 3 år eller mer)
• Högsta lön: 47 200 kr/mån (man, privatanställd tjänsteman, ospecificerad utbildning)
• Timlön (snitt): 251 kr
• Könsskillnader: Män 44 700 kr, kvinnor 37 800 kr (kvinnor tjänar 85% av vad män gör)
• Regionala skillnader: Ingen specifik regional lönedata tillgänglig

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som frekvenskoordinerare krävs vanligtvis en eftergymnasial teknisk utbildning med inriktning mot elektronik, radio, sändningsteknik eller närliggande områden. Många arbetsgivare efterfrågar erfarenhet av arbete inom sändningsteknik samt god förståelse för frekvensplanering och koordination. Praktiska färdigheter, certifieringar och fortbildningskurser kan vara meriterande för att stärka sin kompetens inom yrket.

• Eftergymnasial utbildning: Teknisk utbildning (2–3 år eller mer) inom relevant område
• Certifieringar: Kurser i radio- och sändningsteknik, eventuellt internationella certifikat
• Praktik/trainee: Praktisk erfarenhet från branschen värderas högt
• Förkunskapskrav: Grundläggande teknisk förståelse och intresse för sändningsteknik
• Tips för val: Välj utbildning med inslag av både teori och praktik inom sändning och frekvenshantering

Vanliga förmåner och ersättningar

Frekvenskoordinerare erbjuds ofta förmåner som friskvårdsbidrag, tjänstepension, flexibla arbetstider och möjlighet till kompetensutveckling. Vid arbete på större medieföretag kan även tillgång till teknisk utrustning, subventionerade luncher och försäkringar ingå. Övertidsersättning och tillägg för obekväm arbetstid kan förekomma vid sändningar utanför ordinarie arbetstid.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för frekvenskoordinerare är specialiserad och konkurrensen kan variera beroende på region och arbetsgivare. Eftersom yrket ingår i en bredare yrkesgrupp (bild- och sändningstekniker) finns det cirka 620 lediga jobb enligt aktuell statistik, men det exakta antalet tjänster för frekvenskoordinerare är lägre. Utmaningarna i rollen rör bland annat att hålla sig uppdaterad om nya tekniska standarder, regelverk och snabbt växlande tekniklandskap. Bristen på detaljerad arbetsmarknadsstatistik gör det svårt att förutsäga exakt konkurrensläge, men teknisk kompetens och erfarenhet är avgörande för att sticka ut vid rekrytering.

Tips för dig som vill bli frekvenskoordinerare

För att lyckas som frekvenskoordinerare är det bra att vara analytisk, noggrann och ha en stark teknisk förståelse. Att tidigt bygga upp praktisk erfarenhet genom praktikplatser eller projekt inom radio och tv ger värdefull insikt om yrkets krav. En god kommunikationsförmåga hjälper vid samarbete med kollegor och externa aktörer, medan problemlösningsförmåga är avgörande när oväntade störningar eller tekniska utmaningar uppstår. Att kontinuerligt hålla sig uppdaterad om nya tekniska lösningar och regelverk inom frekvenshantering ger ett försprång. Flexibilitet är också viktigt då arbetsuppgifter och arbetstider kan variera, särskilt vid direktsändningar eller större evenemang. Slutligen gynnas den som är strukturerad och kan hantera stressiga situationer, eftersom arbetet ofta kräver snabba beslut och hög precision.

Nyckelfakta om Frekvenskoordinerare

• Utbildningsnivå: Eftergymnasial teknisk utbildning (2–3 år eller mer)
• Yrkesgrupp: Bild- och sändningstekniker
• Arbetsmiljö: Tekniskt avancerad, ofta i kontrollrum eller studios
• Lediga jobb inom yrkesgruppen: Cirka 620
• Könsskillnader: Kvinnor tjänar 85% av vad män gör

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket som frekvenskoordinerare finns goda möjligheter att avancera till roller som teknisk projektledare, ansvarig för större sändningsprojekt eller specialist inom frekvensförvaltning. Vidareutbildning och certifieringar inom sändningsteknik eller telekommunikation kan öppna dörrar till roller inom myndigheter, större medieföretag eller internationella evenemang. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för bild- och sändningstekniker finns dock för lite underlag för en säker bedömning av framtidsutsikterna, men teknikutvecklingen och digitaliseringen talar för att kompetensen kommer att vara fortsatt efterfrågad. Avsaknaden av detaljerad statistik gör att det kan variera regionalt, men specialister inom området har generellt sett en stabil arbetsmarknad.

Vanliga frågor om Frekvenskoordinerare

• Vad tjänar en frekvenskoordinerare i snitt?
  - Snittlönen för en frekvenskoordinerare är 41 700 kr per månad.
• Hur ser löneutvecklingen ut för frekvenskoordinerare?
  - Lönen har ökat från 37400 kr (2022) till 41 700 kr (2024), en ökning med cirka 11,5% på tre år.
• Vilken utbildning krävs för att bli frekvenskoordinerare?
  - Eftergymnasial teknisk utbildning inom sändningsteknik, elektronik eller liknande område rekommenderas.
• Finns det stora könsskillnader i lön?
  - Ja, kvinnor tjänar 85% av vad män gör inom yrket.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för frekvenskoordinerare?
  - Det finns cirka 620 lediga jobb inom yrkesgruppen, men specifika framtidsprognoser saknas.
• Vad är den högsta och lägsta lönen för en frekvenskoordinerare?
  - Högsta lönen är 47 200 kr (man), lägsta 35 200 kr (kvinna).
• Vilka personliga egenskaper är viktiga för yrket?
  - Noggrannhet, teknisk förståelse, problemlösningsförmåga och god kommunikation är viktiga egenskaper.