Vad tjänar en Forskningsbiträde

  1. Lönestatistik
  2. Forskningsbiträde
Bild som illustrerar Forskningsbiträde

Forskningsbiträde

38 900 kr

Övriga handläggare

34 000 - 49 300 kr / månaden

Kvinnor tjänar 92% av vad män gör.

Administration, ekonomi

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Forskningsbiträde

Snittlön 38 900 kr
Män 41 500 kr
Kvinnor 38 000 kr
1 Gilla 0 Kommentarer 43 Lediga jobb ->

Vad gör en forskningsbiträde? – arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En forskningsbiträde arbetar nära forskare och projektledare inom akademi, myndigheter eller näringsliv med att bistå i olika forskningsprojekt. Det dagliga arbetet kan inkludera insamling och bearbetning av data, litteratursökning, dokumentation av forskningsresultat samt praktiskt stöd vid experiment och fältstudier. Arbetsmiljön varierar beroende på forskningsområde men är ofta förlagd till laboratorier, kontor eller ute på fältet. Rollen kräver en hög grad av noggrannhet, ansvarstagande och förmåga att arbeta både självständigt och i team.

Löneutveckling över tid

Lönen för forskningsbiträde har haft en stadig ökning de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 36100 kr per månad, vilket ökade till 37 200 kr under 2023 och vidare till 38 900 kr år 2024. Det motsvarar en total ökning på cirka 7,8% över tre år. Denna utveckling visar på en positiv trend, även om löneökningen är något högre än inflationen under samma period. Drivande faktorer har varit ökad konkurrens om kvalificerad personal, högre utbildningskrav samt en viss brist på specialiserad kompetens inom vissa forskningsfält. Trots detta är löneläget fortfarande förhållandevis stabilt och följer den generella utvecklingen för liknande tjänstemannayrken inom forskning och administration.

Forskningsbiträde lön – komplett översikt

  • Snittlön: 38 900 kr/mån
  • Lägsta lön: 34 000 kr/mån
  • Högsta lön: 49 300 kr/mån
  • Timlön (snitt): 234 kr
  • Mäns snittlön: 41 500 kr/mån
  • Kvinnors snittlön: 38 000 kr/mån
  • Könsskillnad: Kvinnor tjänar 92% av mäns lön

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som forskningsbiträde krävs vanligtvis minst en gymnasieexamen med inriktning mot naturvetenskap, samhällsvetenskap eller teknik. Många arbetsgivare ser dock gärna att sökande har påbörjade eller avslutade högskole- eller universitetsstudier inom relevant ämnesområde. Praktisk erfarenhet från laboratoriearbete, datainsamling eller projektadministration är ofta meriterande och kan i vissa fall väga tyngre än formell utbildning.

  • Formell utbildning: Gymnasieexamen, ofta kompletterad med högskolekurser (1–3 år)
  • Praktik: Laboratorie- eller projektpraktik är meriterande
  • Certifieringar: Grundläggande kurser i statistik, datahantering eller laboratorieteknik
  • Förkunskapskrav: Goda kunskaper i svenska och engelska, samt IT-vana
  • Tips: Engagera dig i forskningsprojekt under studietiden för att bygga erfarenhet och nätverk

Många forskningsbiträden får möjligheten att arbeta tvärvetenskapligt och knyta kontakter med experter från helt olika områden. Denna bredd ger ofta en unik inblick i både akademisk och praktisk forskning och kan öppna dörrar för vidare karriär inom både näringsliv och offentlig sektor.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Som forskningsbiträde erbjuds ofta förmåner som flexibel arbetstid, friskvårdsbidrag och möjlighet till kompetensutveckling genom kurser eller konferenser. Vissa arbetsgivare kan även erbjuda subventionerad lunch, extra semesterdagar eller pensionsavsättningar utöver kollektivavtalet.

Konkurrens och utmaningar

Arbetsmarknaden för forskningsbiträden kännetecknas av medelstor konkurrens och en balanserad rekryteringssituation. Det finns 758 lediga jobb inom yrkesgruppen övriga handläggare, där forskningsbiträden ingår. På fem års sikt förväntas dock efterfrågan minska, delvis på grund av teknisk utveckling och ökad automatisering av rutinuppgifter. Utmaningar kan också uppstå i form av projektbaserade anställningar och osäkerhet kring finansiering av forskningsprojekt. För att sticka ut på arbetsmarknaden är det därför viktigt med relevant utbildning, god samarbetsförmåga och en vilja att lära nytt.

Tips för dig som vill bli forskningsbiträde

För att lyckas som forskningsbiträde är det bra att vara analytisk och noggrann, vilket underlättar vid insamling och bearbetning av forskningsdata. Engagemang och nyfikenhet är viktiga egenskaper, särskilt när det gäller att ta egna initiativ och bidra till projektens utveckling. Det rekommenderas att bygga ett starkt nätverk under studietiden och aktivt söka praktikplatser eller extrajobb inom forskning. Att utveckla god kommunikationsförmåga är en fördel, då rollen ofta innebär samarbete med olika yrkesgrupper. Flexibilitet och förmåga att snabbt sätta sig in i nya arbetsuppgifter värderas högt. Att hålla sig uppdaterad om relevanta metoder och digitala verktyg ökar också chanserna till anställning. Slutligen uppskattas en positiv inställning till att bidra till forskningsmiljön och att arbeta mot gemensamma mål.

Nyckelfakta om forskningsbiträde

  • Utbildningsnivå: Gymnasieexamen till kandidatexamen
  • Vanlig arbetsform: Projektanställning eller visstidsanställning
  • Arbetsmiljö: Laboratorium, kontor eller fältarbete
  • Efterfrågan: Medelstor, men minskande på fem års sikt
  • Specialkunskaper: Dataanalys, laboratorieteknik, statistik

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter några års erfarenhet som forskningsbiträde kan karriären utvecklas mot mer kvalificerade roller, såsom forskningsassistent, projektledare eller specialist inom exempelvis dataanalys eller laboratorieverksamhet. Många väljer även att vidareutbilda sig och på sikt ta en magister- eller masterexamen, vilket öppnar möjligheter till doktorandstudier eller expertroller inom näringslivet. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för yrkesgruppen övriga handläggare är möjligheterna till arbete idag medelstora, men på fem års sikt förväntas efterfrågan minska något på grund av automatisering och effektivisering. Samtidigt finns det fortsatt behov av personer med specialistkompetens och erfarenhet från forskningsmiljöer, särskilt inom snabbt växande teknikområden.

Vanliga frågor om forskningsbiträde

  • Vad tjänar en forskningsbiträde?
    - Snittlönen är 38 900 kr per månad. Lönen varierar beroende på erfarenhet, utbildning och arbetsgivare.
  • Finns det löneskillnader mellan män och kvinnor?
    - Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 92% av vad män gör inom yrket.
  • Vilken utbildning krävs för att bli forskningsbiträde?
    - Minst gymnasieexamen, ofta kompletterad med högskolekurser. Praktisk erfarenhet är meriterande.
  • Hur ser framtidsutsikterna ut för forskningsbiträde?
    - Möjligheterna till arbete är medelstora idag men väntas minska något på fem års sikt enligt Arbetsförmedlingen.
  • Vilka arbetsuppgifter har en forskningsbiträde?
    - Insamling och analys av data, litteratursökning, dokumentation och stöd vid experiment.
  • Vilka förmåner är vanliga?
    - Flexibel arbetstid, friskvårdsbidrag och möjlighet till kompetensutveckling är vanligt förekommande förmåner.

Richard Andersson

Richard Andersson - 2025-07-11 01:37:45

Yrken
Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Forskningsbiträde är 49300 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar som privatanställd tjänsteman och har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 47700 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Forskningsbiträde är 34000 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar som privatanställd arbetare och har en Uppgifter saknas. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 35500 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 99% 29900 kr 30500 kr
25-34 95% 35500 kr 36000 kr
35-44 94% 38600 kr 39100 kr
45-54 90% 40600 kr 41000 kr
55-64 86% 40200 kr 40600 kr
65-68 94% 38500 kr 38900 kr
Snitt 92% 38500 kr 38900 kr
* Tomma kolumner indikerar att det statistiska underlaget var för litet för att möjliggöra en statistiskt säkerställd slutsats.
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.

Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Forskningsbiträde har SSYK-koden 3359, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som servicehandläggare med flera vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan minska jämfört med idag, delvis till följd av teknisk utveckling och automatisering.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för servicehandläggare med flera kännetecknas av balans. På fem års sikt förväntas efterfrågan på servicehandläggare med flera minska jämfört med idag, delvis till följd av teknisk utveckling och automatisering.

Källa: Arbetsförmedlingen
Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Visa fler
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Opinionen

    Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Statsskulden

    Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter

Läs även gärna mer om